Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Hej. Jag vet inte varför men tänker på dig idag. Vi har inte pratat på länge men just idag saknade jag dig. Jag undrar om du ens tänker på mig, om du ens saknar mig eller om du gått vidare till en ny tjej. Ganska uppenbart att om du hade några som helst känslor för mig hade du hört av dig, men det har du inte gjort. Känner mig som en idiot att jag ens tänker på dig när du säkert inte ägnar en sekund på att tänka på mig.Så konstigt att man kan känna med hela kroppen att en person är den rätta, men att det tillslut visar sig vara så långt bort från sanningen man kan komma. Jag måste bara gå vidare och glömma dig, för vi kommer med störst sannolikhet aldrig träffas eller prata igen. Glad alla hjärtans dag.

Åh kunde varit jag som skrev detta! Känner så med dig. När man inser hur lite man betyder. Kniv i hjärtat...

Skönt att man inte är ensam om det! Men det är som det är, önskar honom allt gott. Det enda man kan göra nu är att acceptera att vissa dagar är svårare än andra och att ingen avgör vårat värde förutom vi själva. Åtminstone vågade vi följa våra känslor, sen att det inte funkade är tråkigt, men i slutet av dagen vill jag ha någon som kämpar för mig och inser mitt värde, om han inte gör det är han inte den rätta.  

Vad är din historia?

Typ samma. Inser han aldrig investerade i mig eller ens för en sekund funderade på att göra det. Att han betydde mycket mer för mig än vad jag gjorde för honom. Ändå har han svårt att släppa mig. Inser jag är den som måste stå på mig.

Aa det låter som en komplicerad situation. Men om han har svårt att släppa dig tror jag nog att du betytt mer för honom än vad du tror! Men gå samtidigt efter din magkänsla, stå på dig om du behöver det! Hoppas att allt löser sig för dig!

Men du ser inte längre på mig så som du gjorde förr

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Vissa stunder får jag en sådan hemsk panikkänsla av att tänka att vi aldrig ska få ett tillfälle att prata med varandra. Varenda liten del i kroppen vill slänga sig på telefonen och ringa till dig. Jag vet att jag var jag som valde att gå min väg och det var ett svårt beslut.

I och med att tiden har gått har det klarnat för mig och alla pusselbitar har nu bildat en hel bild. Jag önskar så att du hade vågat anförtro dig till mig och inte låtit rädslan komma i vägen. Jag vågar tro på att du inte är en dålig man.

Vad sysslar du med egentligen? Hade högre förväntningar! Vet att du varit "ensam" nu ikväll... Ses vi imorgon?

Jag erkände att jag älskade dig och för det hatar du mig, 
men jag tror att du visste sen innan.  Det svårt att förstå hur du tänker för jag märker att du väntar in mig in mig ibland, som att du vill vara nära. Samtidigt som jag anpassar mina tider så jag inte behöver se dig. Ändå ser jag dig nästan varje dag och du stoppar dina knivar i mig. Ingen har sårat mig så mycket som du har.

Tyckte mig se att du stannade kvar med blicken när vi sa hejdå idag. Hade velat kyssa dig. Bara en gång till. Blir glad av att hänga med dig och jag förstår att du känner så med. Du är fortfarande fin.