• Söndermarken

    Vi som försökt ett tag utan plus

    Vi som har lite svårare att plussa kanske behöver någonstans att få "vädra"lite


    Lycka
  • Svar på tråden Vi som försökt ett tag utan plus
  • mave44
    Nellin skrev 2012-01-10 20:49:25 följande:
    Vårdguiden säger 6-12 dagar efter ägglossning.
    Då är säkert på 5 och 6 dar en möjlighet i alla fall :)
  • Hoppas 2012
    Nellin skrev 2012-01-10 11:55:59 följande:
    Fru: Nu tycker jag verkligen att du överanalyserar allting. Haha, ge dig nu raring, du kan inte påverka nånting nu ändå. Du har gjort det du kan göra under ÄL-dagarna och nu får du ge kroppen en chans att göra sitt också. Slappna av, äta och drick gott, skratta mycket och låt tiden gå tills BIM nu. Det är precis vad jag ska göra! Jag kan inte göra mer än vad jag gjort nu, så nu är det väntan. 

    Tänk massor av positiva tankar nu tjejer! Det är nu det händer.

    BIM -14 här. 
    Haha va? Glad
    Vad är det jag överanalyserar gumman? Tänker du på det jag skrev om testen?
    GammE skrev 2012-01-10 12:06:04 följande:
    haha... ja, verkligen... Testar du innan BIM?
    Hm...jag vet jag kommer göra det haha, kan inte hålla mig. Jag ska verkligen försöka hålla mig minst söndag iaf..då BIM-3.....men det kanske jag inte klarar. Du då?
    mave44 skrev 2012-01-10 19:43:55 följande:
    Jag läste någonstans att ägget fäster 3-10dagar efter ÄL, stämmer inte det? Sedan läste jag på en annan sida att det fäster efter ca 7 dagar. Vad är rätt tro?

    Maria: tråkigt :(
    Vi kan väl hoppas att äggfäste känns samma som pms haha....för det är det enda jag känner Glad

    Question:
    Vi kanske har pratat om detta innan och jag är lost, men vart kommer alla ifrån?
    Jag är en sann Skåne tjej som bott i Stockholm i ca 5 år...
  • Nellin

    Fru: Nu minns jag inte exakt vad det var jag syftade på, men jag misstänker att det var med testerna och vad BM sa, och "tänkt om ÄL är nu och vi missade det" för att du känner lite ömmande i magen/underlivet. :) I have a good feeling about you this month! :) Åh jag ser fram emot söndag för din skull. Jag är så nyfiken. Och på er alla andra som väntar på BIM nu också förstås. Förra tråden jag var i plussade var och varannan kvinna, så nu tycker jag vi fortsätter i samma takt här!

    Jag är 25, min sambo 29. Vi är båda från Värmland men bor i Örebro sedan typ 3-4 år pga arbete och universitetsstudier. 

    Jag skulle vilja tillägga att vi inte har några barn sedan tidigare och jag är väldigt förväntansfull, men samtidigt vettskrämd. Det är läskigt tycker jag, stort och helt livsomvälvande. Någon annan som känner att framtiden känns lite småotäck när man tänker sig in i föräldrarollen och hela barnbiten? Övervägande längtar jag bara och även om det är tufft så tvivlar jag inte en sekund på att det kommer bli hur bra som helst, men i korta stunder slås jag verkligen av allvaret. Nu när vi är så nära menar jag...

  • Söndermarken

    Vi bor på Gotland.

    Kaylie: jag är livrädd mest hela tiden :)
    Sambon är dock mycket mera samlad. Jag har inte varit säker på att jag ens velat ha barn förut och det det verkligen inte "som det naturligaste i världen" utan tycker snarare att det är bland det svåraste man kan ge sig in i och har enorma krav på mig själv.

  • cindy03

    Har haft såååå ont i "tjejmagen" hela natten och morgon.Så ont att jag inte kunde ligga still utan fick vrida och vända mig hela tiden. Det gjorde riktigt ont men nu är allt bra. Undra var det var för fel på mig då?

  • Hoppas 2012
    Nellin skrev 2012-01-10 22:15:12 följande:
    Fru: Nu minns jag inte exakt vad det var jag syftade på, men jag misstänker att det var med testerna och vad BM sa, och "tänkt om ÄL är nu och vi missade det" för att du känner lite ömmande i magen/underlivet. :) I have a good feeling about you this month! :) Åh jag ser fram emot söndag för din skull. Jag är så nyfiken. Och på er alla andra som väntar på BIM nu också förstås. Förra tråden jag var i plussade var och varannan kvinna, så nu tycker jag vi fortsätter i samma takt här!

    Jag är 25, min sambo 29. Vi är båda från Värmland men bor i Örebro sedan typ 3-4 år pga arbete och universitetsstudier. 

    Jag skulle vilja tillägga att vi inte har några barn sedan tidigare och jag är väldigt förväntansfull, men samtidigt vettskrämd. Det är läskigt tycker jag, stort och helt livsomvälvande. Någon annan som känner att framtiden känns lite småotäck när man tänker sig in i föräldrarollen och hela barnbiten? Övervägande längtar jag bara och även om det är tufft så tvivlar jag inte en sekund på att det kommer bli hur bra som helst, men i korta stunder slås jag verkligen av allvaret. Nu när vi är så nära menar jag...
    Haha ja jag var lite crazy igår gällande ÄL....
    Jag hoppas din magkänsla är rätt, för både mig och dig! Hjärta
    Värmland...då tänker jag på Jägarna..ska inte det utspela sig där i skogarna? Flört

    Självfallet är det så stort att skaffa barn, livet kommer ändras helt om man lyckas.  Det blir, som du säger, väldigt omvälvande, men oj vad vi alla ser fram emot det eller hur?!

    Kramis
  • Kravmärkt

    Att det inför första barnet dröjer lite att plussa är nog positivt. Inte att det ska behöva ta år men några försök skadar inte. Med det menar jag att det är nyttigt att bearbeta alla de tankar, frågor och funderingar man har inför föräldraskapet. Jag och sambon lyckades på första försöket och jag hann aldrig riktigt hajja grejen helt plötsligt jag var höggravid och skulle föda. Det resulterade i (tror jag för min egen del) att jag aldrig riktigt njöt av graviditeten och sen när sonen kom så mådde jag riktigt dåligt en tid. Kände att jag tagit mig vatten över huvudet, att jag ångrade mig och inte skulle ha eller kunde klara av ett barn.
    Men nu är allt bara underbart

    Attfånga- Gotland låter härligt! Vart på ön?

Svar på tråden Vi som försökt ett tag utan plus