• Womanizer

    Svenska tjejer - ett socialt förfall

    Bästa Familjeliv,

    När jag för några år sedan träffade en kvinna från Ukraina som tillfälligt jobbade som tolk i Sverige fick jag en helt annan syn på jämställdhet. Idag är vi ett lyckligt par sedan några år och för henne är det otänkbart att jag som man ska laga mat, städa eller utföra annat hushållsarbete. Hon ser det som sin plikt som kvinna på samma sätt som det är min plikt att försörja oss. 

    Kvinnan jag är tillsammans med ses av mina vänner som lite av en trophy-wife (vi är dock inte gifta).  Detta då hon är en sådan som andra män stannar upp och vänder sig om på gatan för att beundra. För henne är det naturligt att göra sig vacker varje dag och att klä sig snyggt. Hon berättade att en kvinna är mannens visitkort, och därför vill hon alltid göra ett vackert intryck. Själv är jag knappast något modell men har samtidigt aldrig haft svårt att träffa svenska tjejer tidigare.

    I början var det lite ovant att lära mig förstå hur denna kvinna fungerade. Som svensk man var jag van med att göra det mesta i samförstånd med min respektive. Detta förklarade hon dock efter ett tag att jag skulle sluta med. I öststaterna ses det som direkt omanligt att rådfråga sin kvinna vilken film hon vill se, eller om det är okej för henne att jag bjuder hem några vänner eller kollegor. En man i hennes ögon är inte rädd för att ta dessa initiativ själv och kvinnan följer efter. 

    När vi hade varit tillsammans en tid bjöd jag hem några kollegor. Hon var väldigt glad över detta eftersom hon då gavs chansen att visa hur duktig hon var i köket och hur bra kvinna hon var. Middagen blev en festmåltid värd nobellmiddagen och hela tiden servade hon våra gäster och var lyhörd inför att de skulle må så bra som möjligt. En av tjejerna i sällskapet började sedan prata skit om mig på kontoret eftersom hon ansåg att jag var en mansgris som förtryckte denna kvinna. När jag berättade det för tjejen blev hon för första gånger helt vansinnig. Hon var i princip beredd att ringa upp denna tjej och läsa lusen av henne. 

    För henne var jag en drömkille. Jag dricker mig aldrig berusad, har ordnat ekonomi, gör henne glad med små presenter och skulle aldrig drömma om att slå henne. Inte heller springer jag till prostituerade eller går på porrklubb vilket är väldigt vanligt förekommande för ukrainska män. Jämställdhet för henne handlar inte om dela på hushållssysslorna utan om att båda tar delat ansvar för helheten. Hon som kvinna sköter hemmet, och jag som man sköter ekonomin. 

    Hon jobbar förvisso lite fortfarande som översättare, och drar också in pengar. Detta är dock enbart för att hon tycker det är roligt, och hon gör det enbart några timmar i veckan som en hobby eftersom hon talar och skriver flera språk flytande. 

    Varje morgon när väckarklockan ringer kliver hon upp för att ordna kaffe och frukost åt mig samt stryker skjortan om det behövs. När jag kommer hem möter hon mig i hallen med ett leende och hänger upp min kavaj. Maten står alltid uppdukat på bordet och som regel är det flera rätter att välja på. Efter maten vet hon att jag gillar att byta till bekvämare kläder luta mig tillbaka i favoritfåtöljen och läsa DI. Varje gång kommer hon ut med kaffe och efterrätt, eller något fruktfat. 

    Sex blir aldrig en förhandlingsfråga som det kan bli i andra förhållanden. Trots att vi nu varit tillsammans ett par år har vi sex varje dag, och ibland flera gånger varje dag. Bättre sexliv har jag aldrig haft! Går vi ut, om det så bara är till affären ska både sminket, håret och kläderna fixas till innan. Det är dock något hon gör varje dag på rutin så det är väldigt sällan jag behöver vänta någon längre tid innan vi kan lämna hemmet. 

    Finns det nackdelar? Jodå, det gör det. När hennes morfar blev sjuk åkte hon dit och var borta i två veckor för att ta hand om honom. Kvinnor från öst är väldigt familjeorienterade och familjen är alltid viktigt och högt prioriterad. De har kommit och hälsat på 2 ggr och det blir lite väl intensivt för min smak. 

    Fördomarna från omgivningen fanns naturligtvis där, och finns så även idag om än i mindre omfattning. Allt från nedlåtande blickar till en kvinna som mer eller mindre förklarade mig som en värsta sortens våldtäktsman som utnyttjade försvarslösa fattiga kvinnor. Att hon sedan tjänade nästan lika bra som mig eftersom hon var anställd på ett internationellt företag spelade ingen som helst roll. Att hon dessutom var snygg var tydligen ett problem också eftersom jag (tydligen i egenskap av ful) inte hade rätt att ha en snygg kvinna.

    När jag träffade denna tjej var jag helt själv om det på kontoret. Nu har två andra manliga kollegor gjort precis samma sak, och de säger båda samma sak: Aldrig mer en svensk kvinna!

    Detta är inte på något sätt ett försök att trycka ner svenska tjejer, utan ett sätt att få igång diskussionen om könsroller på riktigt. Feminister vill gärna framhålla sig som jämställda samtidigt som jag sällan hör någon feminist kritisera det faktum att det idag finns ett tiotal lagar i Sverige som aktivt diskriminerar män. Inte heller det faktum att deras kamp om jämställdhet resulterat i att män idag gör mer av det som tidigare främst sågs som kvinnans uppgifter (ta han om hem, matlagning och ungar) medan typiska manliga sysslor fortfarande utförs av främst män. Hur ser ni på det? Berätta gärna om ni är en han/hon eller hen och vilken ålder ni har så blir det enklare att se om det finns något mönster. 

    Tack för ordet. 

      
  • Svar på tråden Svenska tjejer - ett socialt förfall
  • Donum
    Pompeia01 skrev 2012-06-23 12:51:38 följande:
    Men visst är det väl konstigt, att SÅ många misslyckas med sina äktenskap..? Och i synnerhet i ett land som Sverige, där de flesta inte köper grisen i säcken, utan bor ihop både ett och flera år innan de tar beslutet att gifta sig och skaffa barn. Det måste ju vara något som händer sedan..? Och som sagt, jag har hört från många kvinnor att det var det orimliga dubbelarbetet som fick dem att ta steget. Man orkar med det när det bara är två vuxna som stökar till, men när det blir barn med i ekvationen - ja, då går det inte längre.
    Det är väl ett argument för ökad jämställdhet, inte att kvinnor ska vara mindre yrkesverksamma..?
  • Pompeia01
    Donum skrev 2012-06-23 12:56:54 följande:
    Det är väl ett argument för ökad jämställdhet, inte att kvinnor ska vara mindre yrkesverksamma..?

    Fast tror du på riktigt att det kommer att bli så..? Jag tror som sagt att männen av naturen är mindre omvårdande och mindre pyssliga. Detta är också min erfarenhet av de män jag har känt; att de inte SER vad som behöver göras i ett hem, eller att de inte tycker att det är viktigt. Och NEJ jag tror inte att man kan uppfostra pojkar att bli intresserade av hem och hushåll.

    Dessutom: att båda jobbar heltid funkar så länge man inte har barn, för då blir det inte så mycket hushållsarbete. Det räcker att städa och tvätta på helgen. Men så fort man får barn, så ökar hushållsarbetet lavinartat. Då GÅR det inte längre att jobba heltid båda två - inte ens om man skulle dela hemarbetet exakt lika. Det blir en för stor sammanlagd arbetsbörda ändå.

    I andra länder tycker ju kvinnor att vi svenska kvinnor är galna som går med på det! Där är de antingen hemma, eller så yrkesarbetar de - men har en tjänstekvinna boende i hemmet. I Frankrike t.ex. är våningarna byggda med tanke på att en tjänstekvinna ska bo där. (Och sedan fattar jag också att det finns massor av fattiga kvinnor i världen som måste yrkesarbeta fast de inte har hemhjälp. Men det knasiga i Sverige är ju, att vi gör det trots att vi inte skulle behöva av ekonomiska skäl.   
    I´m only responsible for what I say, not for what you understand.
  • EnAnonumius
    Pompeia01 skrev 2012-06-23 12:48:11 följande:
    Och ytterligare ett misstag som många gör, är att inte ta bort den gamla fruns namn ur livförsäkringen vid en skilsmässa...
    Ja, det får man inte heller förglömma.

    Många makar (män/kvinnor) som blivit ställda för att ex make/makan får pengarna  vid dödsfall.
    Jag är kvinna som är så oförskämd att jag tänker logiskt och rationellt.
  • bodimit
    Plutteli skrev 2012-06-23 12:20:21 följande:
    Måste ni arbeta heltid båda två då? Finns det ingen möjlighet tex att ni (båda två alltså) går ner till 75% och således får mycket mer tid med varandra och med barnen?
    Nej. Vi har helt enkelt inte råd just nu... Men kanske i framtiden.
  • EnAnonumius
    Apocalypso skrev 2012-06-23 12:04:31 följande:
    Det är iaf inget man "glömmer" utan något man struntar i.
    Tycker du har ett väldigt bitter tonfall och tar saker föregivet.

    I vissa fall så kan det vara så jävla simpelt som att man inte tänker på det eller glömmer.
    Sedan att du svårt att först den simpla fakta att värden är nyanserad och att människor är olika, är varken mina eller andras problem. 
    Jag är kvinna som är så oförskämd att jag tänker logiskt och rationellt.
  • Apocalypso
    EnAnonumius skrev 2012-06-23 13:42:19 följande:
    Tycker du har ett väldigt bitter tonfall och tar saker föregivet.

    I vissa fall så kan det vara så jävla simpelt som att man inte tänker på det eller glömmer.
    Sedan att du svårt att först den simpla fakta att värden är nyanserad och att människor är olika, är varken mina eller andras problem. 
    Det är vaken bittert eller något som tas för givet, man ser om sitt eget helt enkelt och ordnar sitt liv efter de förutsättningar man har, gör du inte det så får du ju skylla dig själv.
    Only weak men fear strong women!
  • Jojile

    Pompeia1: hur är det med de män som faktiskt är intresserade av hem och hushåll och som ser vad som ska göras hemma? Är dessa män födda med en genetisk defekt?

  • Donum
    Pompeia01 skrev 2012-06-23 13:10:17 följande:
    Fast tror du på riktigt att det kommer att bli så..? Jag tror som sagt att männen av naturen är mindre omvårdande och mindre pyssliga. Detta är också min erfarenhet av de män jag har känt; att de inte SER vad som behöver göras i ett hem, eller att de inte tycker att det är viktigt. Och NEJ jag tror inte att man kan uppfostra pojkar att bli intresserade av hem och hushåll.

    Dessutom: att båda jobbar heltid funkar så länge man inte har barn, för då blir det inte så mycket hushållsarbete. Det räcker att städa och tvätta på helgen. Men så fort man får barn, så ökar hushållsarbetet lavinartat. Då GÅR det inte längre att jobba heltid båda två - inte ens om man skulle dela hemarbetet exakt lika. Det blir en för stor sammanlagd arbetsbörda ändå.

    I andra länder tycker ju kvinnor att vi svenska kvinnor är galna som går med på det! Där är de antingen hemma, eller så yrkesarbetar de - men har en tjänstekvinna boende i hemmet. I Frankrike t.ex. är våningarna byggda med tanke på att en tjänstekvinna ska bo där. (Och sedan fattar jag också att det finns massor av fattiga kvinnor i världen som måste yrkesarbeta fast de inte har hemhjälp. Men det knasiga i Sverige är ju, att vi gör det trots att vi inte skulle behöva av ekonomiska skäl.   
    Ja, på riktigt tror jag att det kommer att bli så ju färre könsrollsoffer det finns i samhället. 
    Jag anser inte att vare sig män eller kvinnor har egenskaper "av naturen", annat än de rent biologiska. Att män skulle vara mindre "omvårdande" håller jag heller inte med om. Om man inte kan uppfostra män att se vad som behöver göras i ett hem så kan man rimligen inte heller uppfostra kvinnor att se det, men det går ju. Det finns ingen städgen hos kvinnor. Att man inte ser vad som behöver göras i ett hem beror på träning, eller snarare brist på träning. Kvinnor har som regel tränats att se sådant medan män har haft en kvinna, som mamma och sedan partner som ser det åt dem så att de aldrig behöver träna på det. Jag har aldrig tränats i att laga mat och kan således inte laga mat. Det har min man och således både kan han och är bra på att laga mat. Apropå tjänstekvinna, så är jag uppvuxen med hembiträde. Det har bl a gjort att jag också är kass på städning för att jag inte har tränats i att hålla ordning. Det har ju någon annan gjort. Och precis det tror jag att män som inte ser vad som behöver göras har varit med om. 
     
  • Plutteli
    Pompeia01 skrev 2012-06-23 12:55:11 följande:
    På många "manliga" jobb så finns det bara heltidstjänster. Det gäller ju samtliga så kallade karriärjobb - de är till och med övertidsarbeten - men även vanliga jobb t.ex. inom industri och verkstad eller på lager. Deltid är ett okänt begrepp där, och OM det är några som har det så är det bara småbarnsmammor. Det skulle helt enkelt se konstigt ut inför chefen och arbetskompisarna, om en man skulle begära deltid.
    Å du tycker det är helt ok? Jag känner ytterst få män som inte vill spendera tid med sina barn, de flesta gör allt de kan för att få det, är gladeligen föräldraledig osv. Det fåtalet som inte vill vara med barn har heller inte skaffat några.
    Allvarligt talat så känner jag öht inte igen attityden att det är bättre att det ska se bra ut inför chefen än att få vara med sitt barn...
    Pompeia01 skrev 2012-06-23 12:51:38 följande:
    Men visst är det väl konstigt, att SÅ många misslyckas med sina äktenskap..? Och i synnerhet i ett land som Sverige, där de flesta inte köper grisen i säcken, utan bor ihop både ett och flera år innan de tar beslutet att gifta sig och skaffa barn. Det måste ju vara något som händer sedan..? Och som sagt, jag har hört från många kvinnor att det var det orimliga dubbelarbetet som fick dem att ta steget. Man orkar med det när det bara är två vuxna som stökar till, men när det blir barn med i ekvationen - ja, då går det inte längre.
    Nej, jag tycker inte det är ett dugg konstigt. Bland annat är det vanligt att par som varit tillsammans länge  gifter sig och skaffar barn i ett sista försök att få förhållandet att fungera. En tanke om att barn ska föra dem samman igen och äktenskapet göra att de kämpar bättre. Dvs förhållandet är redan på sluttampen men de gifter sig istället för att göra slut som de nog borde. Således brister äktenskapet fort eftersom de inser att det inte gör till eller från för grundproblematiken att vara gift. Min man gifte sig med sin ex-fru av just den orsaken, de skilde sig efter mindre än ett år. Många "klarar av" sitt dubbelarbete också när det bara gäller dem själva, men när det kommer barn i bilden så vill det något mer för sina barns skull och tar sig ur det, precis som kvinnor som blir misshandlade av sina män kan ta steget att lämna när första slaget faller på det gemensamma barnet. (Drastisk jämförelse men du fattar poängen)
    Kvinnor som är hemmafruar och inte har ett arbete eller en bra utbildning att falla tillbaka på KAN INTE av rent ekonomiska skäl lämna sin man ens om de vill, det gör att "ojämställda" förhållanden på ytan kan verka mer lyckade, men frågan är om det är att hålla ihop som är självändamålet oavsett hur parterna i förhållandet mår?

    Vad gäller det där med att män "inte kan" uppfostras till att städa: Det stämmer inte på en fläck. Jag känner flertalet män som är väldigt ordningssamma, män som har som egentid att städa och pyssla. Min man är pedant men det märks TYDLIGT hur olika vi är uppfostrade om vad för städning som är den viktigaste. Han ser skiten i vardagsrummet, vid matplatsen och dyl och plockar och fixar, jag ser skiten på toan, i badkaret, handfat och diskställ och plockar och städar där. Om män från början ses som inkapabla till att se skit, till att klara av att städa eller plocka undan sina smutsiga kläder så är det klart att de från barnsben blir inlärda att de inte kan och att de inte behöver, en vana som då sitter i! Tom min pappa är kanonbra på att se smuts och städa (han städar nästan dagligen), men så var han ensam barn och uppfostrades tidigt i vikten av att hålla rent efter sig själv. (Han är född -44 om det spelar någon roll)
  • EnAnonumius
    Pompeia01 skrev 2012-06-19 08:57:19 följande:
    Och vet du hur många kvinnor idag som sliter ihjäl sig med dubbelarbete..? Ofta blir de långtidssjukskrivna - och då får samhället försörja dem i stället genom sjukpenningen. Vet du hur många kvinnor som vantrivs på sina arbeten, och som i en annan tid hade fått slippa det trista jobbet, den dominanta chefen, de skvallrande arbetskamraterna... Men som idag pressas kvar på arbetsplatsen - till och med när maken tjänar nog för att försörja familjen själv.
    Donum skrev 2012-06-23 18:15:28 följande:
    Ja, på riktigt tror jag att det kommer att bli så ju färre könsrollsoffer det finns i samhället. 
    Jag anser inte att vare sig män eller kvinnor har egenskaper "av naturen", annat än de rent biologiska. Att män skulle vara mindre "omvårdande" håller jag heller inte med om. Om man inte kan uppfostra män att se vad som behöver göras i ett hem så kan man rimligen inte heller uppfostra kvinnor att se det, men det går ju. Det finns ingen städgen hos kvinnor. Att man inte ser vad som behöver göras i ett hem beror på träning, eller snarare brist på träning. Kvinnor har som regel tränats att se sådant medan män har haft en kvinna, som mamma och sedan partner som ser det åt dem så att de aldrig behöver träna på det. Jag har aldrig tränats i att laga mat och kan således inte laga mat. Det har min man och således både kan han och är bra på att laga mat. Apropå tjänstekvinna, så är jag uppvuxen med hembiträde. Det har bl a gjort att jag också är kass på städning för att jag inte har tränats i att hålla ordning. Det har ju någon annan gjort. Och precis det tror jag att män som inte ser vad som behöver göras har varit med om. 
    Håller med "Donum"

    Nu hade vi ju ingen hushållerska anställd. Men har gjort liknande upptäckter och erfarenheter som Donum.

    Mamma jobbade periodvis, och plastfarsan jobbade heltid, utom i fjorton dagar då han var arbetslös.
    Båda morsan och plastfarsan VAR 40-talister, båda är döda. Deras uppfostran är av den s.k "könsroll typiska uppfostran".

    De två veckor farsan gick hemma så jobbade morsan och jag kan ju säga att hemmet har ju aldrig sett så fin ut som när plastfarsan tog hand om det.
    Även när morsan och plastfarsan separerade så hade plastfrasan mycket snyggare och mer välstädat hem än morsan. Detta trots att plastfarsan aldrig blev "fostrad" till att män skulle städa och min morsa var av naturen en notorisk "städgalning". Plastfarsan hade helt enkelt bättre fallenhet för städning än morsan. Trots att han var man och aldrig fick lära sig att städa via fostran.

    Jag blev inte heller lärd att laga mat av morsan då jag tyckte det var rent ut sagt tråkigt. Så morsan lät det vara.
    Så jag håller med Donum, kvinnor har fan ingen s.k "städgen" eller "matlagningsgen" för "hemmabruk". Jag är tacksam för att de männen jag har träffat och varit ihop med har älskat att laga mat.

    Utan detta med att städa och laga mat och att vårda är en inlärnings sak.
    Min egna son är långt mycket mer vårdande och omhändertagande än vad jag och min döda morsa är/var, även om vi fixade att vårda och omhänderta på ett hyfsat bra sätt ändå, jag lite mer än min morsa.
    Och min son är färdig utbildad förskolelärare i år och fick fina betyg. *stolt*
    Sonen är även skicklig på laga mat precis som hans bilopappa.
    Men hans bilogiska pappa är iofs sig ett bottenapp på både skydd/försvar och omhänderta.

    Så med mina erfarenheter som är både olik men ändå lik Donums, så håller jag med henne. Det handlar mer om en uppfostringsakt än biologiskt baserat på något kön.
    Kort sagt det handlar om fallenhet hos individen än vilket kön man har mellan benen. Vilket är min fasta övertygelse av både bilogistudier i skola på högre nivåer än grundskola, och erfarenheter mina och andras.
    Jag är kvinna som är så oförskämd att jag tänker logiskt och rationellt.
Svar på tråden Svenska tjejer - ett socialt förfall