Min resa med Mirtazapin 30 mg
Min resa med Mirtazapin 30 mg
Allt började för 1½ år sedan. Plötsligt kunde jag inte sova. Höll ut ett par nätter men var så uppe i varv och rastlös att det helt enkelt inte gick. Sömntåget kom aldrig och efter en tid sömnlös höll jag på att gå under. Jag har lidit av depression länge, och alltid sovit gott på natten men den här gången var det stopp. Träffade en läkare och fick efter grundlig undersökning Stilnoct att sova på.
Stilnoct och Atarax 25 mg
Efter att ha provat Stilnoct under en kort tid, helt utan framgång valde läkaren istället att ge mig Atarax 25 mg. Vänner i min närhet har ätit atarax och somnat gott av medicinen och jag förväntade mig kallt samma resultat. Men Nej. Somnade inte nu heller.
Mirtazapin 30 mg
Efter ett par veckor fick jag åka in akut. Fullständigt nedkörd och uttröttad. Ångesten hade börjat krypa på ordentligt och jag var nästan helt apatisk vid undersökningstillfället.
Det var då jag fick Mirtazapin 30 mg som komplement till Citalopram 20 mg. Jag var upprymd och samtidigt arg som ett bi på vägen hem, upprymd för att jag kanske skulle få sova och arg för att jag var tvungen att medicinera för att få bra sömn och fungera som en normal människa dagtid.
Vi kom överens om att jag skulle ta tabletten ca kl: 20-20.30 för att hitta en tid som passade mig bäst att somna in på kvällen. Klockan 20.30 tog jag första dosen och jag sov som en stock klockan 21. Pang. Sögs ner i ett svart hål och stannade där tills klockan ringde. Utsövd men samtidigt helt väck och kände mig bakfull(och kände så ett par dagar tills jag vande mig)
15 kilo tyngre och 1½ år senare
Jag har sovit fantastiskt bra på mirtazapin. Fungerat bra under en svår tid i mitt liv utan att känna ångestattacker varje timme.
Biverkningarna fick mig dock att ta beslutet. Konstant hunger och krypningar i benen var det som gällde för mig. Åt mig mätt och var hungrig igen efter 5 minuter. Vikten började tära på mig och jag fick ångest för att jag var stor som en fotboll istället. Det var dags att sluta.
I samråd med läkare trappade jag ner med början december 2012. Och jag hade ingen aning om vilket helvete det skulle bli.
Idag 10/1 2012 är jag helt fri. Sover pissigt men har fått hitta andra vägar att varva ner, och sedan nertrappningen tappat 8 kilo.
Visst, en del viktminskning fick jag genom rätt så ordentligt minskad aptit, men i mitt fall också illamående under tiden jag trappade ner. Kommer inte fortsätta gå ner så fort. Aptiten har börjat komma tillbaka i normala mått och jag mår idag bra.
Nedtrappning och Avslut/Dagbok
Mirtazapin. Nedtrappning från 30 till 15 mg.
Dag 1. Okej
Dag 2. Okej
Dag 3. Trött och drömmer livligt om natten för första gången på över ett år
Dag 4. Trött och drömmer livligt, mår lite illa.
Dag 5. Trött och börjar få ordentlig huvudvärk, mår illa.
Dag 6. Svår huvudvärk, riktigt illamående, extrem trötthet. Kräks.
Dag 7. Svår huvudvärk, illamående, extrem trötthet och gäspar konstant, skakar i hela kroppen. Ordentlig bakfylla. Svårt att sitta still/har krypningar i benen.
Dag 8. Rätt okej. Ingen huvudvärk. Mår lite illa men inte som dagen innan. Trött och gäspar oavbrutet. Svag bakfylla.
Dag 9 Trött och Gäspar. Känner mig avslagen.
Dag 10 Trött och Gäspar. Orolig sömn.
Dag 11 Okej
Dag 12 Okej
Mirtazapin. Nedtrappning från 30 till 0 mg.
Dag 13. Noll mg. Sover gott.
Dag 14. Trött. Jag börjar med renoveringen hemma. Ingen aptit. Ingen insomning. Somnar vid tre.
Dag 15 till fredag den 4 januari. Vi renoverar hela veckan. Barnen bortresta. Våldsamt trött. Ingen aptit alls. Får i mig mycket lite men blir påmind av maken för att ens äta. Han har koll. Ingen insomning och sover mycket oroligt. Somnar sen natt eller tidig morgon. Livliga drömmar. Alla om förlorad kontroll. Skakar som ett asplöv.
5 januari 2013. Ute för första gången på en vecka. Känner mig pigg och sjunger i bilen! Känslosam och gråter(äntligen) Mår bra! Somnar vid 01, lite tidigare än vanligt. Aptiten börjar komma tillbaka.
Idag 10/1 2013-01-10
Mår bra. Är givetvis trött. Sover något bättre, har somnat en stund tidigare varje kväll. Äter med jämna mellanrum, var tredje timme och har lagt in en påminnelse i telefon med texten MAT. NU.
Bar Jeans för första gången på väldigt länge igår. Mysbyxan har förpassats till garderoben. Ingen ångest.
//Limpan