• Anonym (oveta­nde)
    Äldre 14 May 14:10
    10279 visningar
    102 svar
    102
    10279

    Det man inte vet, lider man inte av?

    Vad anser ni? Om man t.ex. har en älskare/älskarinna vid sidan av, och partnern aldrig får reda på det, är det okej?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-05-14 15:53
    Om det är en engångsgrej?

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Det man inte vet, lider man inte av?
  • Äldre 14 May 14:22
    #1

    Lever hellre olycklig av sanningen än lycklig av lögnen. 

    Anser att otrohet och andra svek alltid ska komma fram under ytan, spelar ingen roll på vilket sätt. Människor förtjänar inte att bli bedragna.

  • Äldre 14 May 14:27
    #2

    Om man spenderar tid med sin älskarinna/älskare, så är det tid man borde spendera med sin partner.

    Det kan omöjligt finnas älskare och älskarinnor i en riktigt bra relation. Och börjar man tänka i de banorna är det dags att jobba på hemmafronten.

    Att leva i en lögn och lura in någon ovetandes i den lögnen, näe jag tycker det låter illa på alla sätt och vis.

    Usch jag hatar all form av otrohet. 

  • Stårsc­han
    Äldre 14 May 15:10
    #3

    Kan inte riktigt svara. Om min man har en älskarinna på sidan om så vill jag veta om det. Om min man råkar ut för frestelsen att ha tillfälligt sex på fyllan på en konferens och sedan ångrar sig och aldrig gör om det så lever jag hellre ovetande om att det någonsin har hänt.

  • Äldre 14 May 15:30
    #4

    Nej, det är inte ok. men tyvärr sånt som kan hända. Men inte roligt att leva med, förstår inte dom som lever med en älskare vid sidan av, jag skulle må dåligt av det. Förstår inte att man samtidigt kan ha ett bra förhållande med sin riktiga partner. 

    Jag vill heller inte veta om min partner skulle gjort en engångsgrej. Jag har ett par funderingar angående min partner, men TROR inte att hon varit otrogen. Eftersom jag aldrig frågade henne rakt ut när jag misstänkte det så tänker jag inte fråga henne nu många år efteråt. Men sannolikheten är nog bara ca 5%. 

  • Anonym (oveta­nde) Trådstartaren
    Äldre 14 May 15:35
    #5

    Det skulle alltså vara mer okej att gå ovetande om partnern gjort en engångsgrej med någon, än att han/hon träffar någon mer regelbundet. Det kan jag förstå. 

  • Blåöga
    Äldre 14 May 15:42
    #6

    Även de mest kallsinniga kommer att avslöja sig. Det krävs en hel del av den som är otrogen, bland annat att lyckas bibehålla känslan för sin partner kan bli oerhört svårt. Ofta blir den otrogna avtrubbad i sina känslor (såvida det handlar om ett upprepat snedsteg, typ älskare/älskarinna) vilket kommer att märkas på ett eller annat sätt, kan vara att han/hon avslöjar sig omedvetet genom att plötsligt ändra åsikt eller visa okarakteristisk likgiltighet i vissa frågor. Det är oftast här magkänslan dyker upp första gången hos partnern, känslan att något har hänt. Om den otrogna sedan med sin nyvunna känslolöshet brister i sin omsorg gentemot sin misstänksamma partner och förlöjligar eller på annat sätt förminska den oroliga partnerns farhågor är detta början på en väldigt smal väg som leder mot brännandes av broar. Projiceringar och rättfärdigande får den otrogna att döva sitt dåliga samvete, får denna att tycka att han/hon inte gjort något fel. Inte egentligen. Och stoppar huvudet i sanden. När så partner om en månad, ett år, två år senare på något sätt upptäcker otroheten, ja det är då känslorna kommer ikapp. Det kan göra jävligt ont att bli påkommen, helst om man verkligen inte vill skiljas. Jag vet bara hur min egen man önskar ibland att han kunde skära av sig kuken bara för att försäkra för mig att han ALDRIG någonsin tänker vara otrogen igen. Men för mig är det bara ord. Än så länge. Att få tillbaka tilliten är det svåraste av allt, även om kärleken är stark. Man ids ju inte ens ha kvar vänner som sviker, det är ju den värsta känslan att ha. Och att sedan bli sviken på ett så fundamentalt sätt av den som man älskar högst är i sig anledning att man inte förlåter och istället väljer att skiljas. Så, tänk dig för en och två gånger. Du riskerar inte bara din partners psykiska hälsa (känslan av att inte duga och oförmåga att lita på människor) utan din egen också.

  • missan­75
    Äldre 14 May 17:18
    #7

    Alltså, okej är det väl aldrig. Men rent teoretiskt kan man inte bli ledsen och sårad över något man inte vet.

  • missan­75
    Äldre 14 May 17:21
    #8

    Personligen är jag hellre lyckligt ovetande, jag har varit olyckligt vetande och det var för jobbigt.

  • Äldre 14 May 17:23
    #9

    Jag svarar faktiskt Ja! eftersom jag verkligen tycker det är så, om jag inte vet om något och är lycklig så lider jag helt enkelt inte.

  • Äldre 14 May 20:29
    #10

    Det är självklart aldrig, aldrig okej. Jag hade velat veta, jag vill inte leva i en lögn. Jag vill själv bestämma vilken slags relation jag ska leva i och jag tänker inte leva med någon som har svikit en gång.


    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
Svar på tråden Det man inte vet, lider man inte av?