Estland

Hej! Vi har ett syskonpar från Estland, det tog ca 6 månader från barnbesked till hemresa, men vi besökte barnen 2 gånger under dessa 6 månader. Barnen var då 3 och 9 år gamla. Vi gjorde efter ett tag en utredning på det äldre barnet eftersom det var väldigt kaotiskt och det visade sig att det är FAS, alkohol-relaterade skador. Mitt tips är att läsa på om olika funktionsnedsättningar och emotionella svårigheter som barn från en svår social bakgrund kan ha, och att kräva ett läkarutlåtande från landet när ni får barnbesked.
Det kräver mycket av en förälder att leva med ett barn med FAS eller RAD, så att ni är förberedda på det innan ni ger er in i det. Jag önskar att jag hade varit bättre informerad innan jag adopterade.
Det yngre barnet har däremot inga skador och allt fungerar jättebra!

Hej

Ja jag läser och läser ska jag vara ärlig så har jag varit tveksam till adoption men nu ska jag ta kontakt med familjerätt och boka ett möte.

Det är väldigt mycket förberedelser. Var du 100% säker innan du/ni adopterade eller blev du säkrare ju längre in i adoptionen ni kom?

Jag är orolig att jag inte kan knyta an till barnet.

Och du skall ju inte heller knyta an till barnet. Det är barnet som skall knyta an till dig!! Därmot är det viktigt att dina känslor för barnet får igång ditt omvårdnadssystem (och att du faktiskt har ett välfungerande sådant) så att barnet får det bra, både psykiskt och fysiskt i sin nya familj!

Ja det är nog det jag är rädd för att känslorna inte ska komma. Men dom kanske kommer när vi har börjar det hela. 

Jag hoppas det i alla fall.

Jamen snälla nån! Det är klart att föräldern också måste knyta an till barnet! Är så urless på dessa kommentarer. Vilken tillvaro skulle barnet annars få?

Ja tycker också det verkar konstigt. 
Det är klart att både föräldrarna och barnet ska knyta kontakt till varandra. Det är ju ändå en främmande människa som man ska ta med sig hem och främmande människor man ska följa med hem. 

Nej, men man menar att knyta an det är att söka tröst, skydd, hjälp, tanka närhet, känna tillit, våga lita på osv så därför knyter barnet an till dig. Du ska ju inte söka tröst och trygghet i barnet t.ex.

Däremot att känna kärlek, närhet, samhörighet osv är ju något både du och barnet bör göra men detta benämns inte att knyta an.

Tack Zebrima! Då förstår jag.