• 999

    Avsaknad av spermier

    igår fick min man och jag besked på hans spermaprov, på vårt första utredningssamtal. Visade sig att det hittats 0 spermier i hans sädesvätska! Känns som att vi har hamnat i en mardröm som vi inte lyckas vakna upp ur... 
    Nu vill jag höra om det finns fler som fått det beskedet och vad som hände sen? Hur gick det? 

    Min man fick lämna blodprov igår för att se om orsaken är pga. kromosomfel eller hormoner samt så kände läkaren på hans pung och konstaterade att den är något mindre än "normalt". 

    Kan ni som varit eller är med om detta dela med er? Jag behöver känna att vi inte är ensamma i hela världen om detta! Även om jag såklart inte önskar någon denna mardröm! 

  • Svar på tråden Avsaknad av spermier
  • MariaC

    Idag har min sambo lämnat in sitt andra spermaprov.....hoppas vi får svar snabbt och att de hittar några spermier denna gång!!!!

  • 999
    MariaC skrev 2015-06-30 09:34:03 följande:

    Idag har min sambo lämnat in sitt andra spermaprov.....hoppas vi får svar snabbt och att de hittar några spermier denna gång!!!!


    Har din man lämnat blodprover också? Min man fick lämna blodprover vid vårt första utredningssamtal. Han ska lämna nytt spermaprov i augusti, då de har semesterstängt nu. Och det känns bättre att låta det gå ett tag mellan spermaproven så att det förhoppningsvis hinner bildas nya spermier...
  • Utflykt i verkligheten
    999 skrev 2015-06-29 13:49:41 följande:
    Har ni barn nu eller har ni inte gjort några försök ännu?
    Vi har gjort 1 försök. Jag blev gravid, men tyvärr sluade det med ett tidigt missfall såsomdet kan göra ibland. Vi ska försöka igen, men väntar ett litet tag tills det har lugnat ner sig lite på hemmaplan.

    Men vi är så klart glada över att det faktiskt fanns spermier och att jag blev gravid, dessutom på första försöket, även om det nu inte blev som vi hade hoppats just denna gång.
  • 999
    Utflykt i verkligheten skrev 2015-06-30 12:23:16 följande:

    Vi har gjort 1 försök. Jag blev gravid, men tyvärr sluade det med ett tidigt missfall såsomdet kan göra ibland. Vi ska försöka igen, men väntar ett litet tag tills det har lugnat ner sig lite på hemmaplan.

    Men vi är så klart glada över att det faktiskt fanns spermier och att jag blev gravid, dessutom på första försöket, även om det nu inte blev som vi hade hoppats just denna gång.


    Vad tråkigt att det slutade i missfall men verkligen kul att det tog sig på första försöket... Ni är närmare målet än ni någonsin varit med andra ord! Hur går det till, hämtar de spermier efter varje nytt försök eller har de frusit in spermier från biopsin?
  • MariaC
    999 skrev 2015-06-30 09:46:51 följande:

    Har din man lämnat blodprover också? Min man fick lämna blodprover vid vårt första utredningssamtal. Han ska lämna nytt spermaprov i augusti, då de har semesterstängt nu. Och det känns bättre att låta det gå ett tag mellan spermaproven så att det förhoppningsvis hinner bildas nya spermier...


    Han har bara lämnat det första blodprovet som jag har för mig bara gällde koll av HIV etc. Vi har inte fått träffa någon än. Verkar vara så himla olika hur det går till!!! De sa att min sambo skulle lämna in ett nytt spermaprov så fort som möjligt.

    Läkaren ringde förut och sa att även det andra visade på noll spermier så nu ska vi ringa imorgon och boka tid för ett första läkarbesök, där fler prover ska ras samt att jag ska utredas mer grundligt.
  • Vissla88

    Hej allihop. Har legat lite lågt ett tag och försökt fokusera på annat, köpt nytt hus, mm. Så det har varit mycket den senaste tiden!

    Min sambo lämnade ett nytt spermieprov förra veckan och nu hoppas vi verkligen att vi får svar på hans blodprover och spermieprovet innan alla går på semester. Vi har inte pratat något om det alls sen nån dag efter beskedet fram till förra veckan. När han skulle lämna sitt prov så väckte det så mkt tankar och känslor så jag var tvungen att prata med honom, dock var det inte så uppskattat från hans sida... Han vill verkligen inte prata om det eller veta vad nästa steg blir då han inte vill gå och fundera eller oroa sig "i onödan". Så jag pratar inte med någon utan går fortfarande i min egna dimma. Jag förstår ju att detta måste vara jätte jobbigt för honom så "felet" är hos honom (nej det känns inte alls bra att använda ordet felet, men nu förstår hur jag menar hoppas jag) och det finns lixom inget vi kan göra. Så tufft är det...

  • 999
    MariaC skrev 2015-06-30 18:39:39 följande:

    Han har bara lämnat det första blodprovet som jag har för mig bara gällde koll av HIV etc. Vi har inte fått träffa någon än. Verkar vara så himla olika hur det går till!!! De sa att min sambo skulle lämna in ett nytt spermaprov så fort som möjligt.

    Läkaren ringde förut och sa att även det andra visade på noll spermier så nu ska vi ringa imorgon och boka tid för ett första läkarbesök, där fler prover ska ras samt att jag ska utredas mer grundligt.


    Ja det verkar vara olika beroende på landsting... Min man och jag fick först en kallelse för att lämna spermaprov resp. blodprov (jag). Då fick vi inte träffa en läkare. Och tre veckor senare fick vi en kallelse till vårt första utredningssamtal, då fick vi svar på spermaprovet och mitt blodprov. Mitt blodprov var normalt, de kollade hormoner, äggreserver etc. Och så gjorde de ett vaginal ultraljud på mig för att kolla äggledare, ägg etc. Min man fick lämna blodprover (hormonprov och kromosom). De var också normala har vi fått besked om. Och där är vi nu.

    Min man har en misstänkt bitestikelinflammation som han behandlas med antibiotika för. Om vi har tur så beror avsaknaden av spermier på inflammationen och att han fått en (tillfällig) blockering i sädesledaren. Då finns det i alla fall spermier i testiklarna.
  • 999
    Vissla88 skrev 2015-06-30 18:40:31 följande:

    Hej allihop. Har legat lite lågt ett tag och försökt fokusera på annat, köpt nytt hus, mm. Så det har varit mycket den senaste tiden!

    Min sambo lämnade ett nytt spermieprov förra veckan och nu hoppas vi verkligen att vi får svar på hans blodprover och spermieprovet innan alla går på semester. Vi har inte pratat något om det alls sen nån dag efter beskedet fram till förra veckan. När han skulle lämna sitt prov så väckte det så mkt tankar och känslor så jag var tvungen att prata med honom, dock var det inte så uppskattat från hans sida... Han vill verkligen inte prata om det eller veta vad nästa steg blir då han inte vill gå och fundera eller oroa sig "i onödan". Så jag pratar inte med någon utan går fortfarande i min egna dimma. Jag förstår ju att detta måste vara jätte jobbigt för honom så "felet" är hos honom (nej det känns inte alls bra att använda ordet felet, men nu förstår hur jag menar hoppas jag) och det finns lixom inget vi kan göra. Så tufft är det...


    Du är inte ensam om att ha en man som sluter sig och inte vill prata om detta. Min man är likadan, och jag har läst på fler trådar där andra skriver samma sak. Min man tycker inte att vi behöver prata så mycket om det och oroa oss, det löser sig säkert, menar han. Han vill vara positiv och inte gå ner sig i onödan... Jag tror att detta besked är så jobbigt att handskas med att de försöker gå in i någon sorts förnekelse för att orka. Vi har pratat om det många ggr, att jag blir ledsen att han verkar så oberörd. Men han menar att han inte vill ta ut någon sorg i förskott. Medan jag tycker att det är en sorg oavsett vad följande utredning visar. Vi kan i alla fall inte få barn på egen hand. Det är en sak som är säkert. Och det i sig är en stor sorg för mig.
  • MariaC
    999 skrev 2015-06-30 19:01:05 följande:

    Ja det verkar vara olika beroende på landsting... Min man och jag fick först en kallelse för att lämna spermaprov resp. blodprov (jag). Då fick vi inte träffa en läkare. Och tre veckor senare fick vi en kallelse till vårt första utredningssamtal, då fick vi svar på spermaprovet och mitt blodprov. Mitt blodprov var normalt, de kollade hormoner, äggreserver etc. Och så gjorde de ett vaginal ultraljud på mig för att kolla äggledare, ägg etc. Min man fick lämna blodprover (hormonprov och kromosom). De var också normala har vi fått besked om. Och där är vi nu.

    Min man har en misstänkt bitestikelinflammation som han behandlas med antibiotika för. Om vi har tur så beror avsaknaden av spermier på inflammationen och att han fått en (tillfällig) blockering i sädesledaren. Då finns det i alla fall spermier i testiklarna.


    Ok, håller tummarna för att det beror på inflammationen!!

    Vi fick brev om att vi skulle ta blodprov på vår vårdcentral samt att man sambo åkte och lämnade spermaprov på sjukhuset. Sen stod det att 3 veckor efter vi tagit prover så skulle vi själva ringa och boka tid för läkarbesök. Det gjorde jag och fick då till mig att jag skulle återkomma i augusti då de inte hade schema än för hösten och sen var det tre månaders väntetid.....

    Pratade som sagt med läkaren igår och han sa att jag skulle ringa igen till receptionen och säga att läkaren sagt att vi ska få en tid så fort som möjligt, hoppas det hjälper!

    En kompis till oss har genomgått exakt samma men de gick privat, på ca 1 månad var hela utredningen klar med biopsiprov etc och de blev erbjudna provrörsbefruktning, man blir lite sugen att gå privat då denna väntan är så jobbig!!
  • 999
    MariaC skrev 2015-07-01 08:52:16 följande:

    Ok, håller tummarna för att det beror på inflammationen!!

    Vi fick brev om att vi skulle ta blodprov på vår vårdcentral samt att man sambo åkte och lämnade spermaprov på sjukhuset. Sen stod det att 3 veckor efter vi tagit prover så skulle vi själva ringa och boka tid för läkarbesök. Det gjorde jag och fick då till mig att jag skulle återkomma i augusti då de inte hade schema än för hösten och sen var det tre månaders väntetid.....

    Pratade som sagt med läkaren igår och han sa att jag skulle ringa igen till receptionen och säga att läkaren sagt att vi ska få en tid så fort som möjligt, hoppas det hjälper!

    En kompis till oss har genomgått exakt samma men de gick privat, på ca 1 månad var hela utredningen klar med biopsiprov etc och de blev erbjudna provrörsbefruktning, man blir lite sugen att gå privat då denna väntan är så jobbig!!


    Ja,väntan är olidlig. Ovissheten är värst. Vår klinik har semesterstängt nu så det står still för vår del! Vi kommer bli kallade till biopsi när de öppnar igen, hoppas det går fort. Jag tror inte det är så långa väntetider i vårt landsting.
Svar på tråden Avsaknad av spermier