• 999
    Äldre 4 Jun 18:21
    539128 visningar
    2466 svar
    2466
    539128

    Avsaknad av spermier

    igår fick min man och jag besked på hans spermaprov, på vårt första utredningssamtal. Visade sig att det hittats 0 spermier i hans sädesvätska! Känns som att vi har hamnat i en mardröm som vi inte lyckas vakna upp ur... 
    Nu vill jag höra om det finns fler som fått det beskedet och vad som hände sen? Hur gick det? 

    Min man fick lämna blodprov igår för att se om orsaken är pga. kromosomfel eller hormoner samt så kände läkaren på hans pung och konstaterade att den är något mindre än "normalt". 

    Kan ni som varit eller är med om detta dela med er? Jag behöver känna att vi inte är ensamma i hela världen om detta! Även om jag såklart inte önskar någon denna mardröm! 

  • Svar på tråden Avsaknad av spermier
  • Äldre 4 Apr 14:17
    Nervernautanpå skrev 2018-04-04 09:20:18 följande:

    Ja usch vad jobbigt. Förstår att det inte är lätt då. Jag har inte pratat om det mest av respekt för min sambo då det är hos honom "felet" sitter. En familjemedlem till mig vet och hans närmaste familj vet. Det jobbigaste tycker jag är alla uppmaningar från omgivningen, "är det inte dags för er att skaffa barn snart", "vill ni inte ha barn" osv. Vi har varit ihop i snart 10år så klart att folk undrar. Men otroligt jobbigt att hitta på förklaringar hela tiden. Gått över till det blir när det blir.

    Jag tycker naturligtvis det är jobbigt att vi får använda donator. Främst för att när dom flesta skaffar barn så är det skönt och bra (förhoppningsvis) och inte smärtsamt psykiskt och fysiskt. Men han kommer fortfarande vara pappa till mitt barn och det känns viktigast. Hur har din man tagit detta?


    Nej jobbet har varit en faktor som har varit så tung att hantera. Så många aspekter som påverkar en.. Vad jobbar du med? Ah jag förstår hur du menar. Och uppmaningarna är hemska. Man får tänka att omgivningen inte vet bättre... Åh så svarar man lite överstruket och lider på insidan. Usch jag vet! Hemskt...

    Jag sörjer nog också fortfarande att mannen inte blir biologisk pappa. Att inte se likheter osv.. Man får trillskas med huvudet hela tiden och känslor som hör till. Min sambo har tagit allt mycket bättre än vad jag har gjort. Han tänker med logiskt och framåt! Lite nu är det så här och den här vägen finns för oss. Hur har din sambo tagit det?
  • Äldre 4 Apr 14:55
    Ontopic skrev 2018-04-04 14:17:14 följande:

    Nej jobbet har varit en faktor som har varit så tung att hantera. Så många aspekter som påverkar en.. Vad jobbar du med? Ah jag förstår hur du menar. Och uppmaningarna är hemska. Man får tänka att omgivningen inte vet bättre... Åh så svarar man lite överstruket och lider på insidan. Usch jag vet! Hemskt...

    Jag sörjer nog också fortfarande att mannen inte blir biologisk pappa. Att inte se likheter osv.. Man får trillskas med huvudet hela tiden och känslor som hör till. Min sambo har tagit allt mycket bättre än vad jag har gjort. Han tänker med logiskt och framåt! Lite nu är det så här och den här vägen finns för oss. Hur har din sambo tagit det?


    Min sambo har tagit det hårt. Han tycker det har varit superjobbigt men har ändå kommit till insikt med att vi inte har något alternativ. Det har gått så pass många år att han har tagit sig igenom den sorgen, men det är klart att det är jobbigt. För honom har valet av donator varit oerhört viktigt.

    Jag jobbar i butik som säljare i ett köpcenter. För mig har det nästan varit lättare att jobba för att tänka på något annat, men i din situation blir det ju annat såklart!
  • Äldre 5 Apr 22:54
    Anonym (Dubbelt trubbel) skrev 2018-04-02 19:54:10 följande:

    Hur går det för er? Vi fick väl plus ungefär samtidigt, vilken vecka är ni i nu?


    Det går jättebra:) Är i v. 23+3 idag :)
  • Äldre 10 Apr 16:21
    Nervernautanpå skrev 2018-04-04 14:55:34 följande:

    Min sambo har tagit det hårt. Han tycker det har varit superjobbigt men har ändå kommit till insikt med att vi inte har något alternativ. Det har gått så pass många år att han har tagit sig igenom den sorgen, men det är klart att det är jobbigt. För honom har valet av donator varit oerhört viktigt.

    Jag jobbar i butik som säljare i ett köpcenter. För mig har det nästan varit lättare att jobba för att tänka på något annat, men i din situation blir det ju annat såklart!


    Usch fasen vad jobbigt! Upplever du att du själv har tagit det ?bättre? än vad han har gjort? Det är verkligen en sorg, en fruktansvärd sorg som drar med sig andra saker att ta ställning till. Som sagt den här situationen hade man verkligen inte önskat någon. Tänk vad olika det kan vara! Min sambo vill inte alls vara en del i valet av donator, utan just bara se det som det det är, spermier.

    Vad skönt att jobbet har varit en plats som har fått tankarna att skingra. Jag hade gärna också haft ett annat arbete just nu. Men samtidigt får man försöka vända på allt det negativa till de positiva. Vart i landet bodde ni? Kram!
  • Äldre 10 Apr 19:06
    Ontopic skrev 2018-04-10 16:21:26 följande:

    Usch fasen vad jobbigt! Upplever du att du själv har tagit det ?bättre? än vad han har gjort? Det är verkligen en sorg, en fruktansvärd sorg som drar med sig andra saker att ta ställning till. Som sagt den här situationen hade man verkligen inte önskat någon. Tänk vad olika det kan vara! Min sambo vill inte alls vara en del i valet av donator, utan just bara se det som det det är, spermier.

    Vad skönt att jobbet har varit en plats som har fått tankarna att skingra. Jag hade gärna också haft ett annat arbete just nu. Men samtidigt får man försöka vända på allt det negativa till de positiva. Vart i landet bodde ni? Kram!


    Ja det blev som tvärtom för oss. För mig är det bara spermier (en donation som vilken donation som helst), för honom är det mer än så. Jag önskar naturligtvis att vi kunde få barn precis som "alla andra". Men nu går ju inte det. Alternativet är ju att inte få barn alls... och det går inte.

    Just nu går jag ju bara och väntar på att få veta om vårt senaste försök gått vägen. Men jag har så svårt att vara optimistisk. Det känns inte som att det gått den här gången heller. Vi bor i dalarna. Var bor ni?
  • Äldre 10 Apr 19:23
    Nervernautanpå skrev 2018-04-10 19:06:45 följande:

    Ja det blev som tvärtom för oss. För mig är det bara spermier (en donation som vilken donation som helst), för honom är det mer än så. Jag önskar naturligtvis att vi kunde få barn precis som "alla andra". Men nu går ju inte det. Alternativet är ju att inte få barn alls... och det går inte.

    Just nu går jag ju bara och väntar på att få veta om vårt senaste försök gått vägen. Men jag har så svårt att vara optimistisk. Det känns inte som att det gått den här gången heller. Vi bor i dalarna. Var bor ni?


    Ja verkligen som tvärtom! Jag har nog som sagt varit mer som din sambo.. Man förstår ju läget, men så svårt att acceptera. Det är verkligen en resa!

    Vi fick hoppa över den här månadens första försök i Danmark pga att dagarna man skulle kolla ultraljud på hamnade på en helg. Men men vad gör det egentligen.. Jag håller mina tummar för att ert försök tar sig nu! Det var högt upp i landet. Vi bor i Kalmar.
  • Äldre 10 Apr 20:19
    Ontopic skrev 2018-04-10 19:23:13 följande:

    Ja verkligen som tvärtom! Jag har nog som sagt varit mer som din sambo.. Man förstår ju läget, men så svårt att acceptera. Det är verkligen en resa!

    Vi fick hoppa över den här månadens första försök i Danmark pga att dagarna man skulle kolla ultraljud på hamnade på en helg. Men men vad gör det egentligen.. Jag håller mina tummar för att ert försök tar sig nu! Det var högt upp i landet. Vi bor i Kalmar.


    Ja vi hade en bra bit att åka när vi skulle till danmark ???? . Men jag var nog mer hoppfull då på nåt vis. Vågar man ens hoppas? Min syster blev gravid genom insemination (hon är ihop med en kvinna) och det tog på första försöket. Själv har jag gjort fyra försök. Jag är jätteglad över min systerdotter, men visst är det samtidigt ledsamt.
  • Äldre 11 Apr 07:24
    Nervernautanpå skrev 2018-04-10 20:19:11 följande:

    Ja vi hade en bra bit att åka när vi skulle till danmark ???? . Men jag var nog mer hoppfull då på nåt vis. Vågar man ens hoppas? Min syster blev gravid genom insemination (hon är ihop med en kvinna) och det tog på första försöket. Själv har jag gjort fyra försök. Jag är jätteglad över min systerdotter, men visst är det samtidigt ledsamt.


    Ja herregud! Hur många mil var det att köra?! Dalarna.. Där har ju vi en fördel att bo närmre iaf. Helst önskar man ju att man hade kunnat få hjälp där man bor men det är ju rent önsketänkande. Det är en bit oavsett om man får det i Sverige eller inte. 4 försök tycker jag låter så mycket! Nu får det vara er tur att lyckas...!
  • Äldre 11 Apr 10:50
    Ontopic skrev 2018-04-11 07:24:34 följande:

    Ja herregud! Hur många mil var det att köra?! Dalarna.. Där har ju vi en fördel att bo närmre iaf. Helst önskar man ju att man hade kunnat få hjälp där man bor men det är ju rent önsketänkande. Det är en bit oavsett om man får det i Sverige eller inte. 4 försök tycker jag låter så mycket! Nu får det vara er tur att lyckas...!


    Tror det var ca 75 mil att åka enkel väg. Så direkt ägglossningsstickan visade glad gubbe var det bara att hoppa in i bilen och börja åka. En gång sov vi i malmö och åkte över till köpenhamn morgonen efter.

    Jag ska göra gravtest på måndag nu efter senaste försöket, men känner mig rätt övertygad om att jag kommer få mens innan. Blir lika krossad varje gång.
  • Anonym (Dubbe­lt trubbe­l)
    Äldre 11 Apr 18:02
    MariaC skrev 2018-04-05 22:54:45 följande:

    Det går jättebra:) Är i v. 23+3 idag :)


    Va roligt! Inte länge kvar nu efter alla års väntande!
Svar på tråden Avsaknad av spermier