Avsaknad av spermier

Åh, grattis. Så glad för er skull.

Vi har två underbara barn som kommit till naturligt utan problem o kämpa för en tredje som inte blev lika lätt. Någon ivf tänker vi inte men får hjälp på annat vis så hoppas snart det fungerar.

Det gör så gott när man läser såna inlägg som du just skrivit. Då vill man bara kämpa ännu mer.. tack snälla du. Lycka till med den lilla nu

Hej. Kan dela med mig av min resa också. Inga spermier, ett misslyckat IVF försök med mikro-tese. Jag var livrädd inför IVF men hade inga biverkningar under hormonstimuleringen (långa protokollet) och trots att jag är spruträdd så var det inte farligt att ta sprutorna, min sambo hjälpte mig så jag slapp sticka mig själv. Jag hade läst många skräckhistorier om äggplocket och bävade väldigt mycket inför det, men jag kände absolut ingen smärta eller obehag alls. När jag berättade för läkaren att jag var väldigt rädd för äggplocket så försäkrade han mig om att det inte ska kännas, man får smärtstillande och morfin under ingreppet. Om det gör ont måste man säga till så får man mer smärtstillande i form av morfin i armen om man vill. Hur som helst, ett misslyckat IVF och två inseminationer senare så är jag gravid och väntar vårt första barn. Jag ville bara dela med mig av en solskenshistoria, jag vet att det är lätt att hitta alla hemska historier på nätet, svårare att hitta fall där det gått bra!

Ursäkta men blir provocerad när folk som dig kliver in i tråden. Du har två barn och sitter och deppar. Läs trådstarten, du är inte i vår sits. Här har vi noll spermier och kämpar med andra saker än stackars du gör. Så hitta mer lämplig tråd tack.

Och hur fan vet du det??? Ursäkta men du måste vara trög på riktigt. Stackars barn som får dig till förälder.

Jag har två barn med annan pappa så yttra dig inte när du inget vet

Fast har ni fått besked att han saknar spermier? Är det därför du skriver här? Jag är inte trög men blir så irriterad när folk tror de sitter i samma sits som en. Folk som klagar på stt han ?bara? har 10 miljoner spermier. Du har två barn redan dessutom som du fick genom oskyddat sex. Så, du kan omöjligt ens veta vad vi går genom. Därför förstår jag inte varför du skriver här.

Grattis och tack för du valde att berätta! Hur gammal är du och var gjorde ni inseminationerna? :)

Jag är 30 år, vi gjorde inseminationerna i Sverige. Jag vet att många åker till Danmark men det kändes för omständigt för oss och på något sätt tryggare att göra det hemma i Sverige. Har ni gjort några inseminationsförsök? Med eller utan hormonstimulering? Vi gjorde båda försöken utan hormonstimulering. Jag var väldigt orolig innan att det inte skulle ta sig och jag hade inga som helst symptom när jag plussade. Jag vet själv att jag läste massor på nätet när jag var i er sits. Och det är på gott och ont. Men jag kände för att dela med mig av min historia för att sprida lite hopp.

Nu är mensen här... Det innebär att vi måste bestämma idag om vi ska påbörja vår resa imorgon (börja mef hormonstimulerande). Vi gifter oss om exakt 4 mån, rädslan finns att klänningen inte kommer passa mig OM vi skulle ha turen att bli gravida direkt. Får nästan kalla fötter nu. Vågar man köra? Eller ska man vänta? Som sagt, kalla fötter...