-
-
Svar på tråden Avsaknad av spermier
-
-
-
Men gud vilken konstig dröm. Haha men jag håller med dig, man har verkligen accepterat och normaliserat hur man själv "gör barn" det är liksom inget konstigt längre.askyfullofstars skrev 2021-04-15 11:04:56 följande:
Hej tjejer! Hur mår ni?
Häromdagen drömde jag att jag och maken gick isär. Träffade därefter en ny man som också var steril och saknade spermier. Jag ba: men det är inga problem alls!
Shit, har så svårt att tänka mig att bli gravid på ett ?vanligt? sätt nu efter dessa två resor. Nu är det inte länge kvar tills lillasyster förhoppningsvis joinar oss (v.31). Längtar sååååå!!!!
Så nära till lillasyster, hur mår ni?
Själv så har vi gjort IVF 3, fick fyra ägg till frysen och ett i livmodern.
Plussade i mars, men fått mycket blödningar, kraftiga och med klumpar och hela faderullan. Var därför på ett tidigt ultraljud i veckan och fick se till min förvåning - en liten klump med hjärta som slog. Däremot var den för liten för tiden och HCG är inte skyhögt. Så det blir kan mycket väl bli missfall snart. Ska in igen och titta på måndag. är okej med det, att gå i flera veckor och inte veta om jag fått missfall eller ej var klart värre. Nu vet jag liksom lite mer, hoppas på det bästa men förväntat mig det värsta just nu.
-
-
De har inte hittat någon anledning till mina missfall. Får inte någon medicin pga det.askyfullofstars skrev 2021-04-15 12:33:33 följande:
Men åh, kära du! 4 ägg till frysen var dock inte dåligt resultat. Får du något svar på varför du får missfall? Får du några mediciner som blodförtunnande eller annat som hjälper dig att behålla embryon? Är det med din makes spermier?
Jag hoppas verkligen du får positivt besked på måndag. Uppdatera gärna!!
Och ja det är med min mans spermier(som legat frysta efter resa i typ tre år) så tinar dem upp en omgång lite då och då. Sjukt att det funkar.
Tack för hoppet
Nu kanske du kan svara på hur ni mår?
-
-
-
Tack för att du delade med dig av dina erfarenheterSvenOlsson skrev 2021-04-19 18:45:56 följande:
Jag har en del erfarenhet av liknande situationer, sett ur flera perspektiv. Dels mitt engagemang att hjälpa andra förstås. Men också att vid ett halvårs ålder blev jag fosterhemsplacerad hos ett par, som adopterade mig när jag var tio år.
De är den enda familj jag haft och ser min pappa som pappa med samma självklarhet som jag tror barn i andra familjer gör. Min biologiska far hade avlidit innan jag tog reda på vem han var, så jag kommer alltid ha bara en pappa.
Jag tänker på det ibland, det där att jag inte är biologiskt släkt med min pappa, men det händer rätt sällan. Det är nog på samma sätt från pappas perspektiv, att han tänkte mycket på det i början men tänkte på det alltmer sällan allt efter som åren gick. På samma sätt som han är min enda pappa så är jag hans enda son och jag tror inte han hade viljat gå miste om att vara pappa fast han inte kan få egna barn
fint att höra om er goda relation och dina tankar kring det under uppväxten.
-
-
Nej tyvärr.Anonym (Donatorer) skrev 2021-04-20 08:14:41 följande:
Finns det någon här som varit i kontakt med bra spermadonatorer? Kanske finns det någon lista i tråden(som inte är creepet Sven)?
är okej med det, att gå i flera veckor och inte veta om jag fått missfall eller ej var klart värre. Nu vet jag liksom lite mer, hoppas på det bästa men förväntat mig det värsta just nu.
