Ska vi skaffa en sladdis eller inte???

Tack för ditt svar.. men skulle du råda andra till att skaffa en sladdis eller inte? ????

Ni andra då som har skaffat en sladdis.. skulle ni kunna råda andra till att göra det? Och blev det så jobbigt som ni hade tänkt er? Eller blev det kanske lättare/jobbigare? :)

Jag som är snöblask123. Jag vet faktiskt inte om jag skulle rekommendera en trea. På ett sätt ja, ångrar inte vår busbebis en sekund och vi är en mer komplett familj på något sätt (då längtade jag också efter en trea). På ett annat sätt nej, just nu tar han över all tid i familjen, han är 1,5 ingen liten mys bebis som sover hela tiden utan en kille som syns o hörs hela tiden o man kan tex inte hjälpa stora med läxorna... Men det är ju också en väldigt begränsad period snart sitter han still på kvällarna o tittar på tv typ :) Svår fråga hade jag inte haft längtet så nej då är det inte värt det...

Tack för ditt ärliga svar!! Det uppskattas verkligen!

Hej! Tråden är några månader gammal, men jag undrar om ni kom fram till något beslut?

Jag går i samma tankar nämligen.. Min partner har två barn som är 15 och 7 år gamla, och jag har två som är 12 och 10 år gamla. 
Vi längtar verkligen efter ett gemensamt barn, men jag börjar bli rädd för att "ge upp" den frihet vi har i dagsläget. Samtidigt tänker jag att ett gemensamt barn kanske knyter ihop vår familj som i dagsläget är lite uppdelad.. 

Och så tänker jag - kommer jag orka? Kommer vårt förhållande orka? Tänk om det tar slut? Då är jag ensamstående mamma med två olika pappor, vem kommer då vilja ha mig?

Hej! Vi bestämde oss för att INTE skaffa en till. Jag har under den här tiden nånstans vant mig vid tanken om att barnen snart är stora och jag gillar till och med den tanken! Känner nu att det ska bli riktigt skönt att kunna göra saker på egen hand och att även kunna göra lite roligare saker med barnen! Men självklart så kommer man ju sakna det här myset och godset som man har nu. Men jag vet inte om jag skulle orka en liten till faktiskt. Och så känner jag att det skulle göra allt så mycket svårare med aktiviteter osv. Nej vi känner nu båda två att vi till och med längtar lite tills barnen är ett par år äldre så vi kan bli ännu mer fria ????

Uppdatering.. Vi skaffade en trea i alla fall  och det är det BÄSTA jag gjort i hela mitt liv!! Han är 4 år nu och de stora blir 13 och 15 i år.

Nu får jag uppleva "storbarnsåren" samtidigt som jag har kvar de underbara småbarnsåren!! Jag har dock inte tidigare vart ett stort fan av de tidiga småbarnsåren. Men den här gången ÄLSKAR jag att leka med min lilla 4 åring i lekparken och annat som jag inte har uppskattat lika mycket med de andra två. Helt otroligt hur man kan förändras så.

Han är verkligen familjens lilla guldklimp och är sååå älskad av alla!! Det är så smidigt att ha två stora barn som kan passa honom ibland också när man ska storhandla eller så.

Nu förstår jag verkligen vad folk med sladdisar menar när de säger att man får uppleva allt igen fast UTAN att vara orolig för saker då man är en mycket lugnare och tryggare förälder.

Jag kan verkligen rekommendera andra att skaffa en sladdis!! Det förgyller livet!! Jag är sååå glad att vi valde att gå den vägen!! 

Mina två första är födda 1996 och 1998. Fick ytterligare barn 2004 och det var helt underbart, jag var mer erfaren, syskonen så glada och fick lite egentid med bebisen när de andra var på förskola/skola. Tre år efter det, råkade det bli ett fjärde barn. Vi är mycket nöjda - det är som två kullar någorlunda lika i ålder. Man ångrar sällan det man gjorde, utan mer det man inte gjorde

När man vet hur fort det går, njuter man lite extra av att få en bebis till lite senare. Så var det för mig ialla fall

Jo. Inte att vi ångrar vår fantastiske lille son. Men när han blev tre gick jag in i väggen. Från att alltid haft 100  gärn i elden och en fin karriär. Maken är helt utpumpad och vi bara grälar hel tiden. Vår son är en väldigt aktiv pigg kille som vi måste vakta hela hela tiden. Äldsta sonen har adhd (utredd nu) och äldsta syskonen är i ständig konflikt. mellersta barnet har nu blivit utanför i skolan av hennes vänner och lindats är sjuk hela tiden så vi har fått ställa in alla roliga planer hela hösten... mitt och makens jobb klagade på all vabb och stora fick utbrott konstant att vara hemma. Jobbet går inte att kombinera med tre barn. Det krävs mycket av mig som jag inte har tid att leverera, speciellt under van. Jag är i ett numera konstant limbo och varje dag är en kamp att hålla ihop äktenskapet.

skaffa en trea om ni i övrigt har en lugn och relativt harmonisk familj, om det går att jobba och ha tid att se alla tre barnens behov och emotionella behov. Om barnen inte har svårigheter i skolan. Det tar tid att möta varje barns enskilda behov och ju äldre barnen blir desto mer känslomässiga konflikter kommer de hamna i med vänner och skolan. Man måste ha orken att räcka till på alla plan..

Du lever bara en gång, kör på.