Anonym (Lia) skrev 2016-05-31 21:13:19 följande:
Vad var det som gjorde att du ändå beslutade dig för att skaffa barn? Jo, det är svårt att sakna något man aldrig haft så jag har svårt att tro att mitt liv kommer att bli olycka och misär pga inga barn. Jag är mer orolig för att det kan komma att bli lite enformigt. Kommer jag att vara nöjd med att leva på samma vis med samma innehåll resten av livet? Jag förstår ju att barn tillför livet en annan sorts mening, men också mycket arbete och minimalt med egentid...
För mig var det precis som du skriver -jag tänkte att det nog skulle bli enformigt med tiden att vara i ungefär samma situation dvs. ett barnlöst par som ägnar sig åt fritidsintressen, släkt och vänner. Trots att det blir mindre tid att gå på restauranger, bo på roliga ställen på jordklotet, gå på hiker, segla, jobba eller spela gitarr i ett band så är det ju fortfarande helt möjligt att göra sånt, även med barn. I synnerhet om man är i ett par där man inte är beroende av att vara två med barnen hela tiden, alternativt har vänner och familj som gärna träffar dem. Tanken på enformigheten skrämde mig lite.