Anonym (hej hej) skrev 2016-08-12 13:13:40 följande:
Alltså förlåt men hur tänker du nu..? Det här en tråd för förlossningsrädda, jag försöker lyfta fram det positiva jag klamrar mig fast vid och då kände du tydligen att det var alldeles oacceptabelt och ville istället försöka nedvärdera min personliga erfarenhet och spä på min oro? Jag är v37 så det är inte långt kvar till förlossningen och jag går och oroar mig varje dag. Dessutom inte helt lätt när man är barnmorska och alla antar att man ska vara så jä*la trygg och cool med allt så man vågar inte prata med någon om det heller. Uppenbarligen får jag inte ens skriva om det anonymt i ett forum för känsliga ämnen!
Men tack och lov så delar jag inte din upplevelse, varken som privatperson (får ju höra väldigt många förlossnignsberättelser av folk när de får veta att jag är barnmorska) eller som bm (men visst, kan ju hända att majoriteten av kvinnor av någon anledning ljuger för sina barnmorskor när de frågar om tidigare förlossningsupplevelse). Så jag tänker bortse från ditt försök att skrämma upp mig och fokusera på de berättelser jag fått ta del i första hand istället för någon närmobbare som bara vill trycka ner andra.
Jag är inte ute efter att skrämma någon. Fakta och information kan ALDRIG vara skadligt.
Du har hamnat i kvinnosjukvårdens fälla att det skulle vara "stärkande" med en förlossning. Sanningen är att det spelar ingen som helst roll att eller hur du föder för att knyta an till ett barn. I mitt liv har det inte haft någon betydelse i kärleken till mitt barn, och absolut inget i min självbild som kvinna. Snarare motsatsen. Ändå hade jag en "PN".
Om du skall föda vaginalt bör du avtala med din man att han kan föra din talan, att ni har tecken och att han genom hela FL frågar dig om allt är bra. Vad kan du ställa upp på och inte, var går din gräns?
Förlossningar kan nämligen vara helt fruktansvärda och ge helt fruktansvärda skador. Jag vet, för jag har varit med om båda.
Och nej, tro inte att alla fina berättelser är det enda som finns. Det finns massor av förlossningar som är oerhört fina upplevelser, men också motsatsen. Jag orkade inte gå tillbaka till MVC och berätta vad jag varit med om, så jag är verkligen en av dessa som du aldrig hört. Jag har varit öppen, kan inte annat, om min svåra skada. Såå många kvinnor berättar för mig om oförstående sjukvård, negligerande, man orkar inte berätta vilket trauma man varit med om. Vi är många som drabbas och jag vill att varje kvinna tar ett informerat beslut och förstår vad en förlossning innebär. Hade jag fått veta detta innan hade jag gjort helt annorlunda, men främst tror jag att min man hade kunnat veta vad han skulle göra och avbrutit.
Anonym (Skitsnack) skrev 2016-08-12 13:16:44 följande:
Nej det dominerar inte med svåra förlossningar och skador. Var har du den statistiken ??
Normala oproblematiska förlossningar är den övervägande delen.
Det föds så otroligt många barn varje dag. Men sen hör man bara talas om de jobbiga. Det är sällan det står i nyheterna att "idag föddes 100 barn med problemfria förlossningar"
Ja, ironiskt nog så är det rubriken på dagens Västebotterkurir, att 80% av förstföderskorna skadas. 50% får bestående men enligt studien från Sahlgrenska akademin som kom för några år sedan. Jag har varit öppen med min skada och det är faktiskt en majoritet av alla berättelser jag hört som varit negativa. positiva kommer enbart från omföderskor.
Jag har så många kvinnor i min bekantskapskrets som fått en SR. Min upptäcktes aldrig så jag finns inte ens i statistiken.
Kräv analt ultraljud direkt efter din förlossning.