Sen abort pga kromosomavvikelse trisomi13

Ingen som varit med om nåt liknande ens?! Skulle kännas skönt att få höra hur det gått för andra! Är så fruktansvärt tungt ????

Går sådär.. varit här i 14 timmar.. vattnet gick för två timmar sen! Men inget mer efter det så bara vänta! Haft jättejobbiga värkar så har fått massor med morfin mm..

Jobbigt som tusan ????

Vad jobbigt. Håller tummarna för att det är klart nu och att det blev så bra som det kunde bli. 

Kl 01:00 i natt krystade jag fram vår lilla tjej! Sen var de tvungna att dra ut moderkakan men vi var hemma kl 04:00! Tittade på hennes ansikte och tog en bild! Idag försöker jag förstå det som hänt.. ??

Hur mår du nu?! Förstår att du fortfarande är ledsen men för övrigt? Och kommer ni testa skaffa barn igen!?

Vad jobbigt du hade det. Hur mår du nu? Jag tyckte att det var skönt när det var gjort på något sätt. Samtidigt kom tomheten och längtan efter det som ju skulle ha varit.

Nu mår jag så bra man kan göra skulle jag säga. I perioder känner jag mig fortfarande väldigt ledsen men som allt annat i livet så lär man sig leva med det. Jag har dessutom tre fantastiska barn som ger mig så mycket glädje.

Vi försöker igen men försöker att inte hänga upp allt på det då vi vet att chanserna är små för att det ska lyckas.

Jag har lite ont samt att de glömde ge mig piller mot "bröstmjölken" så brösten ömmar skapligt! Men ska väl gå över snart! Tomheten är värst!! Men grinar när det väller över och försöker prata om det.. Ska försöka jobba lite på fredag samt träffa en kurator då så känns bra! Får jobba som jag känner i början så får väl se hur mycket jag orkar! Känns som om det var längesen jag gjorde aborten men det har ju bara gått några dar.. Sambon och jag kämpar tillsammans och vi kommer närmare varann vilket känns kanon!!

Glad jag blir när du skriver att ni försöker lite igen! Min doktor vill att vi väntar tills jag haft 3 menstruationer och jag känner mig lycklig.. Men nu ska jag först sörja och hoppas på att kroppen återhämtar sig fort! Hur gick det för dig?! Återhämtade du dig fort?! Dröjde det länge innan du fick mens efter?!

Visst kommer man varandra mycket närmare. Jag och min sambo har växelvis varit starka/ledsna och vi har kunnat luta oss mot varandra. Fysiskt återhämtade jag mig snabbt. Hade avslag i ca två veckor och min mens kom ganska exakt en månad efter avbrytandet.

Jag var sjukskriven i en vecka men tyckte sen att det var skönt att komma tillbaka till jobbet och få fokusera på något annat.

Vår läkare sa att man bör vänta en mens innan man försöker igen men att det rent fysiskt egentligen inte spelar någon roll. Tror att det kan vara bra att landa lite för ens egen skull, så var det för mig i varjefall. Du kommer känna när du är redo igen.

Tror blödningen är på väg att sluta! Men har ganska ont till och från i magen. Skönt när det avtar så jag kanske kan börja träna lite! Har känt mig nere sen jag fick hög risk på kubtestet (1 månad sen) så inget har fungerat! Ska försöka börja jobba efter helgen! Planen var redan idag men har inte orken så bättre att vänta! Får vara hemma längre för chefen men är nog som du säger, skönt att göra nåt!

Känner en längtan att bli gravid igen vilket glädjer mig! Vill ju inte bli rädd för att testa igen! Hur känner du/ni ? Är ni oroliga?! Doktorn sa till mig att risken blir ju högre ju äldre man blir men tänker att risken för att drabbas av det som du och jag gjort måste vara liten så vad är oddsen för att det händer igen?!

Jag kommer verkligen känna efter innan jag blir gravid igen! Förra gången som också var första kände jag aldrig mig lycklig! Kändes fel från första början då ägglossningen var sen och plussade jättefort så den här gången ska jag se till så det känns bra??

Hoppas du skriver om du plussar! :)