• Anonym (LVU)
    Äldre 23 Aug 22:24
    8335 visningar
    28 svar
    +1
    28
    8335

    Bli inte familjehem, om ni inte

    Jag har haft LVU sen jag var 10 år gammal och bott i 3 jourhem och 6 familjehem på snart 5 år. Jag upplever att många som blir familjehem inte vet vad det innebär och säger upp sitt uppdrag (som dom säger mellan varandra och soc). visst, jag tror inte det är ett lätt beslut men det känns som många vill få det till att det är det bästa för barnet/ungdomen men det är inte det om inte familjehemmet är direkt dåligt. I ett familjehem bodde jag bara i, i en månad. Jag är less på att flytta runt och jag är inte "jobbig" även om jag har en del problem med skolan och att mina föräldrar kan vara besvärliga men det får man ju veta innan man säger ja till en placering som alla dom jag bott med måste ha gjort.


    Jag vill mest säga till alla som är eller tänker bli familjehem att man inte kan vänta sig att det blir "enkelt" och att barnet eller ungdomen kommer älska en från första stund. Om man flyttar till en okänd familj själv tror jag man hade insett att det är inte enkelt och det tar tid innan man känner sig "som hemma" och blir sig själv.

  • Svar på tråden Bli inte familjehem, om ni inte
  • Äldre 23 Aug 22:39
    #1

    Bra skrivet! Detta budskap borde man få ut till alla kommuner

  • Anonym (mami)
    Äldre 23 Aug 22:40
    #2

    Bra sagt! Hoppas du hittar en stabil familj.

  • Anonym (Hear hear)
    Äldre 23 Aug 22:47
    #3
    +1

    Håller med, för lite förståelse, kunskap och kontroll. När det gäller att ta hand om och skydda barn faller svenska samhället alldeles för ofta tyvärr.

  • Anonym (berät­ta)
    Äldre 23 Aug 23:15
    #4

    Ts, kan inte du som är på andra sidan så att säga berätta mer om vilka problem som kan uppstå? I min erfarenhet har barnets/ungdomens problematik förminskats vid inledande intervjuer och sedan när verkligheten visar sig blir det en chock eftersom man inte är förberedd. Jag skyller på soc som inte är mer ärliga och öppna om exakt vilka problem man kan förvänta sig, då hade det inte blivit lika mycket konflikter.
    Hur ska man vara enligt dig för att vara ett bra familjehem? Hur ska man bete sig för att den placerade ska känna sig trygg och välkommen och kunna slappna av och finna sig tillrätta snabbare?

  • Anonym (H)
    Äldre 24 Aug 11:57
    #5
    Söder73 skrev 2017-08-23 22:39:48 följande:
    Bra skrivet! Detta budskap borde man få ut till alla kommuner
    Håller med
  • Anonym (LVU) Trådstartaren
    Äldre 24 Aug 16:21
    #6
    Anonym (berätta) skrev 2017-08-23 23:15:46 följande:

    Ts, kan inte du som är på andra sidan så att säga berätta mer om vilka problem som kan uppstå? I min erfarenhet har barnets/ungdomens problematik förminskats vid inledande intervjuer och sedan när verkligheten visar sig blir det en chock eftersom man inte är förberedd. Jag skyller på soc som inte är mer ärliga och öppna om exakt vilka problem man kan förvänta sig, då hade det inte blivit lika mycket konflikter.
    Hur ska man vara enligt dig för att vara ett bra familjehem? Hur ska man bete sig för att den placerade ska känna sig trygg och välkommen och kunna slappna av och finna sig tillrätta snabbare?


    Jag vet inte hur dom beskriver situationen eller mig etc men man måste ju som familjehem vara förberedd på att den första tiden (ÅRET) är jobbigt FÖR BARNET/UNGDOMEN. oavsett hur soc beskriver det innan. självklart är det jobbigt för familjehemmet också med allt nytt och bo med någon som dom inte känner men dom har samtidigt valt det. Det känns som om många tänker att det inte blev som dom tänkt sig, att det kanske blev jobbigare och då säger dom upp uppdraget, efter en väldigt kort tid. Jag bodde med en familj ett tag som sa upp att jag fick bo där pga att det tog tid från deras barn.


    Jag har bott i familjehem där dom varit på från dag 1 och frågat miljoner frågor, vill att man ska följa med på allt dom gör och titta på tv med dom etc. Jag trivs bättre i familjehem som låtit en vara ifred. sen beror det ju också på barnet/ungdomen och man måste ju kunna läsa av vilken typ person det är och ha förståelse för att det inte är lätt att flytta till ett nytt ställe med nya människor eller att känna förtroende till dom. I familjehem där dom låtit mig vara väldigt mycket i början men ändå brytt sig och tex, frågat vad jag gillar för mat etc då har det känts bäst för mig.

  • Anonym (Jenny­)
    Äldre 24 Aug 17:00
    #7

    Tråkigt! Absolut ska en inte bli familjehem om man inte är förberedd, samtidigt är det svårt att veta innan hur det blir eftersom att man inte känner barnet eller föräldrarna. 

  • Äldre 24 Aug 23:17
    #8

    Hej vännen! 
    Tycker det är jättebra det du skriver! Har själv varit jour och familjehemsplacerad och håller med dig till 100%! När man får ett barn/ungdom hem till sig så är personen ofta väldigt trasig och känslig och kan ha många problem. Annars skulle man inte bli placerad. Om det sedan beror på en själv eller t ex föräldrar som misskött sig spelar ingen roll. Vill man ta emot någon i sin familj får man vara beredd på allt och verkligen engagera sig och se vad barnet har för behov. Det handlar om att barnet ska få en trygg och bra miljö och chansen att få må bra och alla har olika behov. Man får ge barnet tid och se vad som behövs för att det ska bli så bra som möjligt :) 


    Dom jag bodde hos gjorde det bara för pengarna och hade 2 biologiska barn och som mest 7 andra placeringar. Jag hatade att bo där och fick ingen hjälp alls. Jag hoppas att du hamnar i en familj som ser dig som du är och vill ditt bästa och är beredd att kämpa för att du ska få ett bra liv!! Många kramar!

  • Anonym (----)
    Äldre 25 Aug 09:06
    #9

    Bekanta till mig blev familjehem men sa upp sig. De skulle ha ett litet barn (under året). Hela upplägget var (tyvärr) fokuserat på de biologiska föräldrarna och att barnet skulle tillbaka till dem så fort som möjligt. Föräldrarna hade enorma problem, det var missbruk, kasst boende, sociala problem utan ände.

    Mina bekanta tröttnade därför att det inte fanns något fokus på barnets bästa. Allt handlade om föräldrarna. Även om de hade barnet relativt kort tid (ca halvår) blev de väldigt fästa och de hade absolut adopterat om de hade fått göra det. Det alternativet fanns tydligen inte på världskartan. Barnet skulle åka jojjo mellan dem och föräldrarna, punkt.

    För mig som bara stod bredvid är det obegripligt att man inte låter ett barn få en trygg uppväxt i en familj. Men tydligen har man som biologisk förälder större rätt att ha barnet än barnet har rätt att ha ett kontinuerligt och tryggt boende och det fixade inte mina bekanta att hantera.

  • Anonym (Good)
    Äldre 25 Aug 09:19
    #10
    Anonym (----) skrev 2017-08-25 09:06:24 följande:

    Bekanta till mig blev familjehem men sa upp sig. De skulle ha ett litet barn (under året). Hela upplägget var (tyvärr) fokuserat på de biologiska föräldrarna och att barnet skulle tillbaka till dem så fort som möjligt. Föräldrarna hade enorma problem, det var missbruk, kasst boende, sociala problem utan ände.

    Mina bekanta tröttnade därför att det inte fanns något fokus på barnets bästa. Allt handlade om föräldrarna. Även om de hade barnet relativt kort tid (ca halvår) blev de väldigt fästa och de hade absolut adopterat om de hade fått göra det. Det alternativet fanns tydligen inte på världskartan. Barnet skulle åka jojjo mellan dem och föräldrarna, punkt.

    För mig som bara stod bredvid är det obegripligt att man inte låter ett barn få en trygg uppväxt i en familj. Men tydligen har man som biologisk förälder större rätt att ha barnet än barnet har rätt att ha ett kontinuerligt och tryggt boende och det fixade inte mina bekanta att hantera.


    BRA att dem sa upp sig. Det är familjer som dina bekanta som är livsfarliga för barn att hamna hos!

    Barnen SKA jobbas hem, inget barn ska behöva förlora sina föräldrar och sin trygghet att växa upp med dem.

    Därför ska föräldrarna få hjälp och stöd om de är i behov av det, inte förlora sina älskade barn!

    Du verkar ha missat det mest väsentliga, det ÄR för barnets bästa att få bo hos sina föräldrar så länge de är "good enough", trist att du inte kan förstå det!
Svar på tråden Bli inte familjehem, om ni inte