Varför är det fult att vara språkpolis?

Har inget emot språkpoliser men ibland så är det bara irriterande.

OM man är mitt i ett samtal med någon och så komemr en tredje person in och säger, , det heter faktiskt....  då blir man bara trött på idioten

Men om den jag samtalar med påpekar det, såvida man inte är inne i en tung/seriös diskution/argumentation då skall man hålla sig till ämnet inte påpeka att man säger han eller honom..

Man stavar ok med små bokstäver i meningar, dessutom bör man använda den svenska stavningen okej. Sen använder man inte skiljestreck utan bör skriver "de eller dem"

En del har inte lika lätt för stavning som andra.
Kan bli jätteirriterad på ex. grupper mot särskrivning m.m.
Tänk om någon skulle komma till dig och nedvärdera dig för du inte gör egen majonnäs eller bearnaisesås. Eller för att nu köper färdigstyckat kött istället för att köpa en hel gris och stycka själv.
Alla är vi bra på olika saker. Jag har svårt för stavning men styckar lätt en gris eller ett lamm.

Mina gissningar:

Gylfen respektive spenaten beror på att man glömt respektive inte ser (eller känner), medan felaktigt språkbruk beror på att man inte kan. Att påpeka kunskapsbrist ses som kritik, att slippa gå med öppen gylf ses som hjälp.

Det är fler som kan relatera till att det är pinsamt att gå med spenat mellan tänderna. Många bryr sig inte om att de inte kan grammatik med mera. Troligtvis för att det är ganska vanligt.

Förstår vart du vill komma men kan ändå tycka det är skillnad på sådant man lär sig i skolan under flera års tid och på sådant du lärt dig på eget bevåg utanför grundskolan. Matte hade varit ett bättre exempel att jämföra med, då det är något alla utsätts för på samma sätt som stavning i skolan. Vad var och en lär sig och har talang för på fritiden är en annan sak. Stavning är något som vi enligt läroplanen SKA utbildas i för att bli allmänbildade och välfungerande samhällsmedborgare, det är inte styckning.

Tror du har helt rätt.

Dock trist om det är så vanligt att folk i allmänhet slutat bry sig om att de inte kan grammatik eller har något sämre språk- eller ordförståelse. Speciellt om det är modersmålet, då kan jag tycka att man borde vilja ha koll på det viktigaste och vanligast förekommande. Meeeeen så älskar ju jag språk så det är väl därför jag har den inställningen

/Språkpolis som ofta får bita sig i tungan

Jag håller med om att matte är en bättre jämförelse. Att man skulle få välja själv hur man tyckte att ett plustecken ska se ut, eller skriva sina femmor spegelvänt för att "folk fattar väl va ja menar!".

Och om man nu inte blir rättad, hur ska man då kunna börja göra rätt?

Hur rättningen tas emot, beror även mycket på hur den framförs.

Det, lika mycket som felen i sig, flyttar fokus från ämnet, vilket kan störa. Enligt mig stör dock inte ett eller kanske 2 inlägg med rättningar i närheten lika mycket som alla som sen kommer och hackar på den eller de som rättat eller bett om klargöranden på grund av bristande skrivspråk.

Jag är medeveten om att jag själv är en språkpolis, och därmed har en tendens att flytta fokus från ett ämne till ett annat, men jag skyller på den gyllene regeln.

Absolut. Men ibland får jag känslan av att det är mer socialt accepterat att kalla någon för en dålig förälder, än att anmärka på att han inte använder punkt och stor bokstav. Och det tycker jag faktiskt är konstigt.

Just interpunktion är viktigt för den faktiska läsförståelsen. Vilket man också kan förklara.

Att däremot som någon här påpeka att ok skrives med gemener mitt i en mening är mer mindre viktigt för funktionen. Det är i mina ögon mer trams att påpeka det.

Språket är så mycket mer än del av vår personlighet än spenat mellan tänderna eller en öppen gylf.

Eller matte för den delen, det är inte ovanligt att någon som inte klarar av att lära sig matte glatt erkänner det, medan få erkänner att de inte klarar av att behärska sitt modersmål.

Att anmärka på enskilda ord i en persons språkdräkt är mer som att peta någon i ryggen och säga "sträck på dig din hösäck" än att påpeka en detalj som egentligen inte har med personen att göra.

Vi som på något sätt har som yrke att jobba med texter vet hur oerhört känsligt det kan vara att kritisera en text, alltså hela texten och inte bara enstaka ord. Det senare kan vara nog så känsligt ändå.

Därför att det utstrålar arrogans och tyder på att man är en besserwisser. Språk är dessutom föränderligt, det är ingen naturlag att ett ord måste stavas på ett visst sätt.

Korrekt.

Själv uppskattar jag dock att bli rättad när jag skriver och pratar i allmänt för jag tycker om att utvecklas. Jag ser det aldrig som "du är dum mot mig nu" jag hade aldrig blivit så bra på språk om jag hade vägrat ta konstruktiv kritik. Min engelska var riktigt risig en gång i tiden och det är hundratals personer som rättat mina ord och jag säger bara TACK! (Fast rätta inte min musik eller poesi för då jävlar!!!) Samma när jag inte förstått svenska synonymer då har jag alltid frågat för att lära mig, det verkar ligga i bakgrunden att vi ska låtsas som att vi kan allt, jag fattar väl själv att en person som är bra på engelska kan vara urusel på något annat som någon annan är jättebra på.