• Äldre 21 Jun 08:46
    29218 visningar
    354 svar
    354
    29218

    För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...

    Denna månad har vi försökt bli gravida i ett år. Vi har inte fått ett enda plus. Är 31 och 32 år gamla. Vi har varit tillsammans i många år. Är så här i efterhand väldigt besviken på mig själv och oss att vi inte började försöka "i tid".

    Har precis lämnat in hälsodeklarationspapprena och utredning kommer väl inte igång förrän långt in på hösten kan jag tänka mig... Jag mår så dåligt av denna väntan. Går snart på semester och känner ingen direkt glädje.

    Jag har tidigare gjort ett VUL pga spottings och enligt läkaren såg det normalt ut. Men jag är lite kluven, då det inte var läkaren som jag besökte som gjorde VUL utan en bakjoursläkare som kom inrusande på rummet och snabbt gjorde ultraljudet. Jag är osäker på om läkaren uppfattade bakjoursläkaren rätt... 
    Min man har gjort ett spermaprov hemma som vi köpt på nätet, Fertility score. Han fick positivt men vad jag har läst mig till så här i efterhand så är det inget att lita på. Tänk om vi blir ofrivilligt barnlösa? 
    Hur länge har ni försökt? Och har någon utredning påbörjats?
    Eller finns det några solskenshistorier?

    Hoppet har börjat svika.

  • Svar på tråden För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...
  • Sun 1 Sep 2019 02:48

    I nov har vi försökt i 2 år och efter fertilitetsutredningen visade det sig att det är makens sperma de va fel på hade 15 milj per ml och fick vidare remiss till sahlgrenska och fick första mötet 21 aug även då fick vi dåliga svar på spermaprovet men då va maken stressad och knappt lyckades lämna in prov. Vi fick svar direkt att de kommer bli ivf.

    Var inställd på de redan för mer än halvår sedan

    Vi hae ca 1% chans och klara på egen hand

  • Sun 1 Sep 2019 07:09
    Barnlängtan31år skrev 2019-09-01 00:20:07 följande:

    Wow, häftigt! Stort grattis! Vilken veckan är du i?


    Bara v6. Så mycket osäker och jag bara bävar....
  • Sun 1 Sep 2019 09:34
    nypan78 skrev 2019-09-01 07:09:02 följande:

    Bara v6. Så mycket osäker och jag bara bävar....


    Förstår din oro. Får försöka tänka att chansen att det kommer gå bra är mycket större än tvärt om. Men jag vet, jag är inte den rätta personen att prata om att slappna av... Min värsta oro har inte lagt sig förrän nu egentligen. Önskar dig stort lycka till!
  • Mon 2 Sep 2019 11:53
    Barnlängtan31år skrev 2019-07-12 21:53:53 följande:

    Åh, vad skönt! Det värsta tiden över :)

    Det är bra! Jag är gravid i v. 8+2 :) Spännande men också väldigt nervöst! Är ju så orolig, men får hoppas och tro att det ska gå bra!


    Så roligt, jag har helt missat ditt inlägg! Hoppas att allt gått bra och att du mår bra! :)
  • Mon 2 Sep 2019 11:56
    nypan78 skrev 2019-08-31 23:06:29 följande:

    Ja, efter 3 misslyckade försök skulle vi börja med nästa ivf. Synarela i 10 dagar men mensen som skumle komma dök inte upp...tog ett test och gissa. + Ofattbart!


    Grattis!! Vad fantastiskt! :)
  • Mon 2 Sep 2019 11:58
    TrueLove12 skrev 2019-09-01 02:48:49 följande:

    I nov har vi försökt i 2 år och efter fertilitetsutredningen visade det sig att det är makens sperma de va fel på hade 15 milj per ml och fick vidare remiss till sahlgrenska och fick första mötet 21 aug även då fick vi dåliga svar på spermaprovet men då va maken stressad och knappt lyckades lämna in prov. Vi fick svar direkt att de kommer bli ivf.

    Var inställd på de redan för mer än halvår sedan

    Vi hae ca 1% chans och klara på egen hand


    Håller tummarna för er! IVF var lösningen för oss :) Jag är nu i vecka 20, det känns fortfarande overkligt att jag faktiskt är gravid!
  • Mon 2 Sep 2019 12:02
    Luno skrev 2019-08-30 09:07:31 följande:

    Hej! Svarar på mitt eget inlägg för jag tänker kanske att det kan hjälpa någon. Hade som sagt jävligt ont i magen och plussade. Hade svårt att ligga på sidan och det liksom sprängde i magen när jag stod eller gick, kunde absolut inte böja mig fram. Mådde relativt bra på rygg. Ringde 1177 och förklarade ev överstimulering men hon visste inget så hon tyckte jag skulle fara till vårdcentralen fast jag sa att det går inte att komma fram där. Så ringde igen 1177 på morgonen kl 6 för jag hade så ont, var även lite tungandad och hon visste vad ÖS var och sa åk till akuten direkt. De på akuten däremot "vi vet inte vad överstimulering är så kan du inte vänta tills gyn öppnar?"

    På gyn blev jag omedelbart inlagd.  Hade vätska i buken och ena lungan. Fick blodförtunnade sprutor och dropp för att inte blodet skulle bli för tjockt när det vätskat ur sig i buken. Fick ligga inlagd i en vecka och jag kommer aldrig mer göra direkt återföring efter ÄP igen! Men jag har ju som sagt PCOS så är ju lättare att få ÖS.

    Det var fint dock att få ultraljud varje dag i princip så från att det inte gick att se något tills att det fanns en äggsäck och senare ett hjärtslag. Vi är just nu i v 12, peppar peppar! Blev sjukskriven i 4 v och var i princip sängliggandes. Var väldigt skönt i retroperspektiv att va både sjukskriven och nygravid, för jag kunde sova och äta när helst jag ville istället för att jobba. Så det tog 3 år allt som allt.

    Mina kalla fötter är som bortblåsta! Ser bara framemot nu!

    Önskar er alla kraft och tålamod. Jag vet hur hopplöst det känts och hoppas ni såklart, får era plus snart!!


    Å vad skönt att det gick bra, överstimulering verkar inte vara någon höjdare även om jag kan tänka mig att man blir glad över att få ut många ägg.. Hoppas att du får må bra resten av graviditeten och njuta av den lite! :)
  • Mon 2 Sep 2019 15:13
    April2 skrev 2019-09-02 11:53:52 följande:

    Så roligt, jag har helt missat ditt inlägg! Hoppas att allt gått bra och att du mår bra! :)


    :)

    Ja, känns verkligen overkligt! Är nu i vecka 16, snart 17. Så konstigt att det lever en liten plutt i magen! Trodde aldrig det skulle gå! Då har du gått in i andra halvan va? :) Jag längtar så till RUL, känns såklart också nervöst.
  • Mon 2 Sep 2019 20:11
    Barnlängtan31år skrev 2019-09-02 15:13:42 följande:

    :)

    Ja, känns verkligen overkligt! Är nu i vecka 16, snart 17. Så konstigt att det lever en liten plutt i magen! Trodde aldrig det skulle gå! Då har du gått in i andra halvan va? :) Jag längtar så till RUL, känns såklart också nervöst.


    Jag är i vecka 20 så några dagar kvar till halvtid! :) rul var fint, fantastiskt att få se den :) Jag känner även sparkar flera gånger om dagen, fortfarande så svaga att det bara känns mysigt!
  • Mon 2 Sep 2019 22:38
    April2 skrev 2019-09-02 20:11:39 följande:

    Jag är i vecka 20 så några dagar kvar till halvtid! :) rul var fint, fantastiskt att få se den :) Jag känner även sparkar flera gånger om dagen, fortfarande så svaga att det bara känns mysigt!


    Åh, vad härligt! :)
  • Thu 5 Sep 2019 19:02
    April2 skrev 2019-09-02 11:58:49 följande:

    Håller tummarna för er! IVF var lösningen för oss :) Jag är nu i vecka 20, det känns fortfarande overkligt att jag faktiskt är gravid!


    Hur gick allt till? vi ska träffa läkare och psykolog båda dom 27 sept men blev lite skeptisk vrf?

    Vad rolift hur långt gick ni med ivfen? Grattis till er båda
  • Sun 8 Sep 2019 09:34
    TrueLove12 skrev 2019-09-05 19:02:58 följande:

    Hur gick allt till? vi ska träffa läkare och psykolog båda dom 27 sept men blev lite skeptisk vrf?

    Vad rolift hur långt gick ni med ivfen? Grattis till er båda


    Det är säkert olika rutiner på olika kliniker, vi fick träffa läkare som gjorde vul igen på mig samt sjuksköterska som skulle gå igenom sprutor vid första besöket på ivfkliniken. Tyvärr visade det sig då att jag behövde en mindre operation innan vi kunde köra igång och allt drog ut lite på tiden pga det och jag bröt ihop fullständigt. Men när vi väl fick börja med behandlingen tre månader senare så hade vi turen att det gick på första försöket, trots låg befruktningsgrad (2 av 11 ägg)! Så tacksam för all hjälp vi kan få i det här landet alltså. Håller tummarna för er!!
  • Wed 11 Sep 2019 00:54
    April2 skrev 2019-09-08 09:34:58 följande:

    Det är säkert olika rutiner på olika kliniker, vi fick träffa läkare som gjorde vul igen på mig samt sjuksköterska som skulle gå igenom sprutor vid första besöket på ivfkliniken. Tyvärr visade det sig då att jag behövde en mindre operation innan vi kunde köra igång och allt drog ut lite på tiden pga det och jag bröt ihop fullständigt. Men när vi väl fick börja med behandlingen tre månader senare så hade vi turen att det gick på första försöket, trots låg befruktningsgrad (2 av 11 ägg)! Så tacksam för all hjälp vi kan få i det här landet alltså. Håller tummarna för er!!


    Vilken osis när man väl längtar och behöva vänta ännu längre än tänkt sig.

    Gott att de gick fort för er sj e man orolig att de inte ska gå direkt. Tack de behövs verkligen nu
  • Thu 12 Sep 2019 15:01

    Hej! Jag tänkte fråga om det är så att det finns någon Fb grupp för oss som försökt i mer än ett år? Någon som vet? Jag och sambon har försökt sedan aug 2018, börjat på utredning för två veckor sedan. Vore trevligt att prata lite tankar med likasinnade som kanske varit med om utredning eller försökt ett tag och tänkte att det är lite enklare via Fb

Svar på tråden För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...