Julibebisar 2018

Grattis Iowhannah och alla ni andra som fött. Kul att ni lyckades få ett syskon nu. Vi följdes åt här för några år sedan när våra söner väntades. Här är lilleman drygt 2,5 år och älskar att klättra och springa iväg, så vi har full sysselsättning. Det är första gången jag inte har en liten bebis när yngsta är 2,5 år, så det känns lite konstigt ... men ändå skönt. Jag har ändå 3 barn nu, så det är full rulle. Vi får istället se till att träffa barnens yngsta kusin som föddes igår.

Jag börjar bli riktigt less på avslaget. Det kommer nästan ingenting, men det kommer hels tiden. Fem veckor snart. När ska det ge sig så man kan slippa bindor i värmen?

Vi verkar inte heller få något hembesök den här gången. Något de tagit bort? Eller är det för att det inte är första? Eller för att det är underbemannat nu på sommaren kanske? Får fråga på nästa besök.

Vi hade också en bra BVC-sköterska sist som jag gärna haft kvar, men han har gått i pension. Så vi hade en annan till sonen sist som också var bra, men hon har flyttat. Så vi får en ny som vi tydligen haft till sonen men aldrig träffat. Första besöket var dock med en annan pga semestrar. Får se vem det blir idag.

Jag har dåligt samvete konstant mot äldre sonen. Är rädd att han känner sig utanför. Har mest varit vi två förut. Nu är han mycket med farmor och mannen. Jag tycker jag inte hinner annat än mat. Mata bebis, göra frukost, mata bebis, fixa mellanmål, mata bebis, fixa lunch... Önskar att mannen var lite mer aktiv med matandet av alla större än bebis. Så less på mat. Tänk om man kunde ta ett piller eller nåt och slippa hålla på med att fixa mat och äta. Så skönt det vore och så mycket annat man skulle hinna!

Om jag tyckte att saker var jobbiga så är det ingenting mot hur det är nu!

I går förmiddag lekte jag med sonen, snubblade över hans springcykel, ramlade bakåt och tog emot med händerna. Detta resulterade i starka droger, ambulansfärd och två brutna handleder. Högerhanden är i princip obrukbar, kan knappt röra fingrarna utan smärta, vänsterhanden funkar skapligt men jag får inte lyfta eller bära mer än 0,5 kilo. Min sambo får en jäkla massa jobb nu!

Jag måste sova på rygg, vilket jag aldrig har uppskattat, jag är en kronisk sidosovare, men armarna ska ligga i högläge så det är bara att vänja sig. Som tur var så hade jag en Oxynorm kvar sedan mitt MA förra året, så den kunde jag sova på i natt. Hur det ska gå framöver vet jag inte, jag fick starka Alvedon och jag har Lergigan hemma så förhoppningsvis klarar jag mig på det.

Fasen vad vi kommer utnyttja farmor, mormor och förskolekompisars föräldrar nu!

Om jag tyckte att saker var jobbiga så är det ingenting mot hur det är nu!

I går förmiddag lekte jag med sonen, snubblade över hans springcykel, ramlade bakåt och tog emot med händerna. Detta resulterade i starka droger, ambulansfärd och två brutna handleder. Högerhanden är i princip obrukbar, kan knappt röra fingrarna utan smärta, vänsterhanden funkar skapligt men jag får inte lyfta eller bära mer än 0,5 kilo. Min sambo får en jäkla massa jobb nu!

Jag måste sova på rygg, vilket jag aldrig har uppskattat, jag är en kronisk sidosovare, men armarna ska ligga i högläge så det är bara att vänja sig. Som tur var så hade jag en Oxynorm kvar sedan mitt MA förra året, så den kunde jag sova på i natt. Hur det ska gå framöver vet jag inte, jag fick starka Alvedon och jag har Lergigan hemma så förhoppningsvis klarar jag mig på det.

Fasen vad vi kommer utnyttja farmor, mormor och förskolekompisars föräldrar nu!

Men hjälp! Vilken otur! Som om det inte var jobbigt nog ändå med en liten bebis.

Får hoppas att det läker bra så smärtan ger med sig. Hur lång tid tror de återhämtningen är? Låter som om det kan ta ett tag. Usch igen!

Om jag tyckte att saker var jobbiga så är det ingenting mot hur det är nu!

I går förmiddag lekte jag med sonen, snubblade över hans springcykel, ramlade bakåt och tog emot med händerna. Detta resulterade i starka droger, ambulansfärd och två brutna handleder. Högerhanden är i princip obrukbar, kan knappt röra fingrarna utan smärta, vänsterhanden funkar skapligt men jag får inte lyfta eller bära mer än 0,5 kilo. Min sambo får en jäkla massa jobb nu!

Jag måste sova på rygg, vilket jag aldrig har uppskattat, jag är en kronisk sidosovare, men armarna ska ligga i högläge så det är bara att vänja sig. Som tur var så hade jag en Oxynorm kvar sedan mitt MA förra året, så den kunde jag sova på i natt. Hur det ska gå framöver vet jag inte, jag fick starka Alvedon och jag har Lergigan hemma så förhoppningsvis klarar jag mig på det.

Fasen vad vi kommer utnyttja farmor, mormor och förskolekompisars föräldrar nu!