Hejsan!
Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)
Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!
Välkomna!
Den 8/10 ska jag på ul :) dudå? Har du något inbokat än?
Haha vad bra, då är jag inte ensam! Ja visst blir man nervös! För minsta lilla! Mina bröst är stora & gör as ont... de har växt jätte mycket sen i går & de gör ont nästan ut i armhålan. Vart ska detta sluta haha, har E kupa sen innan!
Är du kissnödig mer nu än innan?
Ja, jag längtar tills man kan börja tagga ner lite!!
Ingen aning heller tyvärr om hcg värdet, men de borde väl Google kunna ;)
Jag tror
Men gud... så trög jag är haha. Det är ju vi som har bf 26/10, ul 8/10 & är i v 4+3...haha.
Vi ska ju följas åt ju! Så häftigt att vi är exakt samma! :D
Ja gamle vän Google fick mig lite lugn nu då jag verkar ligga inom gränssnittet i alla fall :)
Tänkte nog vänta till mitt VUL med nästa blodprov om 2 v, orkar inte springa o ta en massa prover hela tiden! Åh vad jag hoppas lilla pyret /pyrena ?? kommer stanna!!!
Den här tiden går ju om möjligt långsammare än ruvartiden - aaaah!!!
Oj att dina bröst växer så, mina är väldigt små så tar tacksamt emot något storlek extra :) nej inget vidare kissnödighet här ännu ;) lite konstig bubblig mage o ont på märkliga ställen i ryggen - blir spännande att se vad kroppen hittar på...
Haha ja just ja! Ja de är inte lätt att komma ihåg allting;) fast bf har vi 25/5, inte 25/10 ;)
Va skönt! :) då är ju allt som de ska!
Jaa jag känner lika. Man hoppas ju sååå... <3
Ja tänk om det är två för dig?! Vilken lycka. Hur känner du för det?
Okej, ja de är klart att de är ju en väldig omställning om man skulle få två helt plötsligt, men ja tror man skulle tycka de va minst lika underbart om man väl var där :)
Nja, alltså jag hoppas ju, och jag tänker tanken.. många gånger. Men, varken jag eller mannen vågar vara riktigt glada än. pratade om de senast igår att vi går i nå slags mellanläge. Man vill ju va glad och hoppa och säga till varenda människa. Men vi har valt att inte säga tilll någon alls, inte ens min mamma som annars vet mycket. Vi skall vänta till efter ul iallafall.
Hoppas hoppas verkligen att det kommer gå vägen denna gång. Kan inte låta bli att tänka på folk som blir gravida på naturligt sätt.. "Dom" plussar, sen är man glad direkt, och man antar att allting är OK fram till v 19-21 när man gör rul?! Inte ett ultraljud eller nått innan dess om man inte kräver det av speciella skäl.. Är inte de konstigt?? Eller tänker ja konstigt?