• Äldre 12 Sep 18:34
    226293 visningar
    3525 svar
    3525
    226293

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hejsan!

    Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)

    Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!

    Välkomna!

  • Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF
  • Äldre 3 Nov 21:41
    gammelpysen skrev 2018-11-03 07:15:52 följande:
    Oj!!! Är det så illa ställt?? Då får man vara nöjd med att få basvård antar jag... förklarar kanske också att de tar in oss så pass "sent".

    Vi Gjorde vårt äggplock så tidigt som möjligt. Sköt upp julimensen för att hinna med under semestern, jävligt bussigt av rmc... kom tillbaka utvilad, hade laddat med nyttig mat och sol. Väntade ett halvår från senaste försöket med, som blev ett tidigt missfall. Väntan var hemsk, ville bara få det överstökat, men med facit i hand var det nog klokt.
    Jag har gjort ivf privat, för att det var enklast och snabbast. Visst det kostar men det hade vi räknat med och sparat till. Vi började förra sommaren men då sket sig ett par försök och sen var det tjänsteresor och annat som gjorde att det drog ut på tiden så sista försöket tog sig vilket jag faktiskt inte trodde och hade räknat med. 
    Jo det är illa och det var illa förra gången också när jag var gravid. Vill du veta detaljer så kan jag berätta men är du lättskrämd kanske jag ska låta bli. Bara för jag hade otur behöver ju inte du ha det menar det. 
    jaktenpaflow skrev 2018-11-02 23:31:14 följande:
    Nejdå det är inte försent:) Brukar göras mellan typ v 11 och 14 tror jag. Vilken vecka är du i nu? Hur gammal är första barnet:)
    Jag är i 11+1 idag så det blir väl v12 va. Men jag vet att olika ställen räknar veckor på olika sätt, så därför har jag dålig koll på det och så bryr jag mig inte tillräckligt för att lära mig. Jag har ett slutdatum och det är 25maj, det räcker för mig att komma ihåg
    Du behöver inte oroa dig över rörelserna, det är mycket som påverkar. Får du en sportfåne kommer den röra sig mer än tänkaren. Mycket rörelse i magen mycket rörelse utanför magen och tvärtom. 
    3.5år så det blir stor skillnad men det blir nog bra ändå, vi började som sagt med syskon förra sommaren men pga olika saker så tog det lite tid. Ju yngre de är desto större är åldersskillnaden och de är ju vuxna större tid än barn så de kan nog bli kompisar ändå och ha nytta av varandra. 
  • Äldre 3 Nov 21:55
    Seb81 skrev 2018-11-03 16:20:55 följande:

    Jag blir bara mer och mer nojjig över denna graviditet. Jag pallar fan knte av detta psykiskt. Jag mår skit rent ut av.

    Jag gjorde nipt test i v 10+0..... ivrig som jag är. Men de sa att från v 10+0 ska det inte vara några problem. Först fick jag ett Mail i förrgår att det blev misslyckat. Nu fick jag ett Mail om att det förmodligen misslyckas igen pga av för lite dna i mitt blod från fostret. Ja.... så nu sitter jag här, tänker att myran inte levde då och att det är därför. Att myran är död & jag sitter här med en växande mage med ett dött foster i mig. Men de sa att det kan ha varit för tidigt men att det egentligen ska gå att ta det i v 10+0. Vi såg ju myran på vul i v 9+2. Då var allt bra.... alltså vad fan ska jag göra? Jag går under snart. Jag har kub den 13/11 och jag orkar fan inte vänta.... vad ska jag göra????? Jag får panik. Min sambo säger akuten nu men det känns inte ok att åka in och kolla det där nu.... finns dom som verkligen behöver akut vård. Får väl ringa bm på måndag. Börjar min praktik på måndag oxå, jag orkar inte. Jag orkar fan inte med det...... vara social och tänka på allt. Fan... orkar inte må såhär!!!!!!!!! Den eviga ORO, tvi på den.


    Jag tänker vara tvärtemot alla andra, åk inte in till akuten. Det är bara onödig tid.
    Din kropp och din graviditet kommer inte följa teorin det bara är så, så det är dumt att läsa saker och tro på dem och oroa sig i onödan. 
    Nipt görs ju från v10 men oftast i v12-13, så har du tur kan man se något i v10 men troligtvis inte utan chansen är mycket större i v12-13. 
    I ett annat land hade jag en gravid kompis där väntade de ganska länge med tester just för att få ett mer tillförlitligt resultat. 
    Myran lever alldeles säkert och Nipt har misslyckats för att helt enkelt är för tidigt för dig. Jag tror det är så enkelt. Ibland måste man ta ett djupt andetag och ta det lugnt även om det känns lättare att bestiga mount everest. 
    Jag förstår att det är påfrestande hela grejen, min förra graviditet och tiden efter var väldigt påfrestande både fysiskt och psykisk. Jag borde ha fått någon att prata med men fick inte det. De envisades med att vi båda föräldrar skulle prata med kurator/psykolog/terapeut och min sambo hade ju inget behov av det så det blev bara fel. Jag uttryckte även en önskan att få prata med någon själv men fick som sagt inte och orkade inte tjafsa om det då.
  • Äldre 3 Nov 23:46
    Seb81 skrev 2018-11-03 16:20:55 följande:

    Jag blir bara mer och mer nojjig över denna graviditet. Jag pallar fan knte av detta psykiskt. Jag mår skit rent ut av.

    Jag gjorde nipt test i v 10+0..... ivrig som jag är. Men de sa att från v 10+0 ska det inte vara några problem. Först fick jag ett Mail i förrgår att det blev misslyckat. Nu fick jag ett Mail om att det förmodligen misslyckas igen pga av för lite dna i mitt blod från fostret. Ja.... så nu sitter jag här, tänker att myran inte levde då och att det är därför. Att myran är död & jag sitter här med en växande mage med ett dött foster i mig. Men de sa att det kan ha varit för tidigt men att det egentligen ska gå att ta det i v 10+0. Vi såg ju myran på vul i v 9+2. Då var allt bra.... alltså vad fan ska jag göra? Jag går under snart. Jag har kub den 13/11 och jag orkar fan inte vänta.... vad ska jag göra????? Jag får panik. Min sambo säger akuten nu men det känns inte ok att åka in och kolla det där nu.... finns dom som verkligen behöver akut vård. Får väl ringa bm på måndag. Börjar min praktik på måndag oxå, jag orkar inte. Jag orkar fan inte med det...... vara social och tänka på allt. Fan... orkar inte må såhär!!!!!!!!! Den eviga ORO, tvi på den.


    Hej!

    Jag har bara passivt följt denna tråden men känner igen flera av er från ivf-tråden under "svårt att få barn". Jag är glad att se er här :) Jag är gravid i v. 29 nu efter Ivf. Jag fick förhöjd risk på kub (1:88) och fick därför göra NIPT, och fick två inkonklusiva svar. Efter det första trodde de att det bara var för tidigt, men det andra tog jag dock i v. 15 och inte heller där fick jag svar. Enligt läkaren var det extremt ovanligt, men hände ibland. Jag vågar ju inte säga för mycket men än så länge verkar allt bra. Jag fick göra ett extra ultraljud med läkare som undersökte exakt allt, för att jag inte ville göra mkp. Ville mest utesluta trisomi 13 och 18, och de brukar man kunna se på ultraljud i den veckan jag var i då (v 18 eller så). Allt såg helt normalt ut, och jag har iallafall i stunden en sprattlande liten krabat i magen. Så det kan mycket väl vara så att du gjorde NIPT för tidigt, eller så är du som jag, och har bara lite fosterdna i blodet. Förstår dock ångesten och stressen. Den levde jag också med, och jag avskyr att behöva känna mig som den som "drabbas" och är den där promillen. Sök stöd, kanske hos kurator? Prata med Bm. Jag tänker att det förmodligen bara ger dig en tillfällig känsla av trygghet om du åker in för att kolla en gång till (även om den kanske är nog så värdefull), men kanske kan behövs annat stöd för att orka med den osäkra vardagen också.

    Två veckor är lång tid, nio månader är ännu längre, men håll blicken långt fram och tänk att när det väl gått vägen kommer dessa två veckor till kub kännas som ingenting. För mig hjälper det att räkna sekunder näe allt känns som mest panikigt. Hoppas du också har eller kan få liknande strategier.
  • Äldre 4 Nov 09:16
    Seb81 skrev 2018-11-03 16:20:55 följande:

    Jag blir bara mer och mer nojjig över denna graviditet. Jag pallar fan knte av detta psykiskt. Jag mår skit rent ut av.

    Jag gjorde nipt test i v 10+0..... ivrig som jag är. Men de sa att från v 10+0 ska det inte vara några problem. Först fick jag ett Mail i förrgår att det blev misslyckat. Nu fick jag ett Mail om att det förmodligen misslyckas igen pga av för lite dna i mitt blod från fostret. Ja.... så nu sitter jag här, tänker att myran inte levde då och att det är därför. Att myran är död & jag sitter här med en växande mage med ett dött foster i mig. Men de sa att det kan ha varit för tidigt men att det egentligen ska gå att ta det i v 10+0. Vi såg ju myran på vul i v 9+2. Då var allt bra.... alltså vad fan ska jag göra? Jag går under snart. Jag har kub den 13/11 och jag orkar fan inte vänta.... vad ska jag göra????? Jag får panik. Min sambo säger akuten nu men det känns inte ok att åka in och kolla det där nu.... finns dom som verkligen behöver akut vård. Får väl ringa bm på måndag. Börjar min praktik på måndag oxå, jag orkar inte. Jag orkar fan inte med det...... vara social och tänka på allt. Fan... orkar inte må såhär!!!!!!!!! Den eviga ORO, tvi på den.


    Hej vännen!

    Åk INTE in. Som någon annan säger i tråden, de kan absolut inte göra något. I värsta fall inbillar jag mig att man får rykte om sig att vara för orolig. Det är i alla fall så jag resonerat hittills i detta lilla kaos som ivf innebär - bättre vänta tills det verkligen är kris.ringa bm på måndag låter som en bättre plan.

    Läste också Jilkas inlägg. Jilka, bad jag beundrar dig! Samtidigt känner jag igen ditt sätt att resonera.

    Seb81, lita på sjukvården och oddsen. Risken för att något hänt är MYCKET liten. Jag är själv i en situation då jag också oroar mig (nu inväntar jag sparkar) och är nervös för att något ska hända. Vi har inte nästa UL förrän v 20+0 vilket känns jättesent, men resonerar bara att om de hade ansett att det behövdes ett tidigare så hade de gjort ett.

    Vi Gjorde vårt KUB i v 13+0, vilket nästan är i senaste laget, men även här tänkte vi att vården vet bäst.

    Försök att slappna av. Jag förstår hur du känner. Vi är förmodligen jämngamla och för vår del var det i princip sista chanserna, men tänk på att det gått bra, att hjärtat slog förra veckan och att oddsen för att npgot ska vara fel är enormt små.

    Kram!
  • Äldre 4 Nov 09:25
    jaktenpaflow skrev 2018-11-03 13:13:34 följande:

    Åh den appen har jag inte, ska kolla på den:) Hur mår du nu? Vi var ju rätt lika i tid eller hur? När har du tid för RUL?:)


    Hejsan! Kul att ha dig tillbaka Ja, vi har ju bf 28 april, en liten vecka efter er.

    Jag mår ok. Har haft semester en vecka och misstänker att det blir svårt att dölja magen länge till. +9 kg sen augusti och sprutstart känns sådär, men brösten har exploderat senaste veckan (äntligen, hahaha) och det sitter i princip bara runt mage och höfter. Köpte på mig lite kläder i veckan. Testade först HMs gravidkläder men de är så jäkla tråkiga, så jag sprang in på myrorna och hittade en mängd klänningar storlek 40 (är 36 annars) som kommer att dölja minipysen ett tag till.

    Har inte spytt jättemycket och nu är det nog två veckor sen senast. Däremot kan jag fortfarande stupa i säng vid 21.

    Vet inte om jag känner fladder ibland. Tyckte mig känna två små sparkar igår efter träningen då jag stretchade sätesmuskeln (sitter med ena benet över andra, knät mot bröstet), men det kan ju ha varit annat.

    Är inte ett dugg sugen på sötsaker, däremot vräker jag i mig tsatsumas extrapris överallt. Maken skämtade om att de säkert har mer på lager om jag ber snällt... hahaha

    Hur mår du själv? Har du haft det bra? Kram!
  • Äldre 4 Nov 09:27
    jaktenpaflow skrev 2018-11-03 13:13:34 följande:

    Åh den appen har jag inte, ska kolla på den:) Hur mår du nu? Vi var ju rätt lika i tid eller hur? När har du tid för RUL?:)


    RUL är sent - inte förrän vecka 20+0, i december! Antar att de såg vad de behövde på KUB i v 13+0 och inte anser att det behövs en extrakoll tidigare. När har ni?
  • Äldre 4 Nov 09:35
    170909 skrev 2018-11-03 21:41:53 följande:

    Jag har gjort ivf privat, för att det var enklast och snabbast. Visst det kostar men det hade vi räknat med och sparat till. Vi började förra sommaren men då sket sig ett par försök och sen var det tjänsteresor och annat som gjorde att det drog ut på tiden så sista försöket tog sig vilket jag faktiskt inte trodde och hade räknat med. 


    Tack för svaret! Vore kul att höra lite mer framöver kring var ni gjorde det. Fick du gå på kontroller i Linköping eller Norrköping? Maken och jag hade redan börjat kolla upp privata alternativ om inte sista gången skulle funkat och carl von linne tror jag verkar bra och verkar åtminstone ha haft ett samarbete här nere. Går allt som det ska nu vore det ju mysigt med syskon och då har vi tiden emot oss pga min ålder.

    Tråkigt att höra att det inte är bra. Jag har undvikit alltför mycket kontakt med kvinnohälsan hittills. Kommer att byta BM inför nästa besök, vilket känns sådär, men hon skyllde på att hon jobbar både i Motala och Linköping. Är givetvis rätt nervös för att något ska gå fel men försöker tänka att allt går som det ska så länge jag inte märker något annat. Är rädd för att bli stämplad som "nojjig" i onödan. Däremot var jag extremt tydlig med att jag upplevde att det är trist att man inte får en extrakoll eller två nu i början, med tanke på allt vi gått igenom. Går någonting fel står det i varenda jäkla tidning att man snabbt blir gravid igen - yeah right...
  • Äldre 4 Nov 16:28
    gammelpysen skrev 2018-11-04 09:35:32 följande:
    Tack för svaret! Vore kul att höra lite mer framöver kring var ni gjorde det. Fick du gå på kontroller i Linköping eller Norrköping? Maken och jag hade redan börjat kolla upp privata alternativ om inte sista gången skulle funkat och carl von linne tror jag verkar bra och verkar åtminstone ha haft ett samarbete här nere. Går allt som det ska nu vore det ju mysigt med syskon och då har vi tiden emot oss pga min ålder.

    Tråkigt att höra att det inte är bra. Jag har undvikit alltför mycket kontakt med kvinnohälsan hittills. Kommer att byta BM inför nästa besök, vilket känns sådär, men hon skyllde på att hon jobbar både i Motala och Linköping. Är givetvis rätt nervös för att något ska gå fel men försöker tänka att allt går som det ska så länge jag inte märker något annat. Är rädd för att bli stämplad som "nojjig" i onödan. Däremot var jag extremt tydlig med att jag upplevde att det är trist att man inte får en extrakoll eller två nu i början, med tanke på allt vi gått igenom. Går någonting fel står det i varenda jäkla tidning att man snabbt blir gravid igen - yeah right...
    Vi var i Uppsala och först hade jag en "gubbe" i Norrköping som gjorde kollerna men helt plötsligt så tror jag att han blockerade mig. Fick helt plötsligt bara upptaget mitt i en behandling och har inte pratat med honom sen dess. Det var ett år sen och blev lite knöligt. Jag undrar varför han bara dissade mig för vi blev inte osams och jag var inte otrevlig eller stötte på honom eller annat olämpligt. 
    Sen hade jag ett annat ställe i Norrköping men nu i somras till det sista försöker letade jag upp kliniken i Linköping, otroligt bra. 
    Riktigt synd att de inte har mödravården också
    Linne är väldigt bra och proffsiga, tycker jag.

    Jag kanske borde vara tyst men förra gången visste jag att jag hade havandeskapsförgiftning men varken min sambo eller bm trodde mig. Sambon pga det BM sa och statistiken. BM bara brydde sig inte så förgiftningen höll på att ta livet av mig. Så även om du vet att det är något fel så är det inte säkert att du får hjälp förens det är så illa att akuten blir bekymrade och vill att du kommer in nu helst i går. 
  • Äldre 4 Nov 16:49
    170909 skrev 2018-11-04 16:28:06 följande:

    Vi var i Uppsala och först hade jag en "gubbe" i Norrköping som gjorde kollerna men helt plötsligt så tror jag att han blockerade mig. Fick helt plötsligt bara upptaget mitt i en behandling och har inte pratat med honom sen dess. Det var ett år sen och blev lite knöligt. Jag undrar varför han bara dissade mig för vi blev inte osams och jag var inte otrevlig eller stötte på honom eller annat olämpligt. 

    Sen hade jag ett annat ställe i Norrköping men nu i somras till det sista försöker letade jag upp kliniken i Linköping, otroligt bra. 

    Riktigt synd att de inte har mödravården också

    Linne är väldigt bra och proffsiga, tycker jag.

    Jag kanske borde vara tyst men förra gången visste jag att jag hade havandeskapsförgiftning men varken min sambo eller bm trodde mig. Sambon pga det BM sa och statistiken. BM bara brydde sig inte så förgiftningen höll på att ta livet av mig. Så även om du vet att det är något fel så är det inte säkert att du får hjälp förens det är så illa att akuten blir bekymrade och vill att du kommer in nu helst i går. 


    Ok. Tack för svaret! Helt sjukt att de inte trodde dig... jag har tänkt stå på mig om jag upplever att något inte är som det ska. Inget ska få hända minipysen.
  • Äldre 4 Nov 17:14
    170909 skrev 2018-11-03 21:41:53 följande:

    Jag har gjort ivf privat, för att det var enklast och snabbast. Visst det kostar men det hade vi räknat med och sparat till. Vi började förra sommaren men då sket sig ett par försök och sen var det tjänsteresor och annat som gjorde att det drog ut på tiden så sista försöket tog sig vilket jag faktiskt inte trodde och hade räknat med. 

    Jo det är illa och det var illa förra gången också när jag var gravid. Vill du veta detaljer så kan jag berätta men är du lättskrämd kanske jag ska låta bli. Bara för jag hade otur behöver ju inte du ha det menar det. Jag är i 11+1 idag så det blir väl v12 va. Men jag vet att olika ställen räknar veckor på olika sätt, så därför har jag dålig koll på det och så bryr jag mig inte tillräckligt för att lära mig. Jag har ett slutdatum och det är 25maj, det räcker för mig att komma ihåg

    Du behöver inte oroa dig över rörelserna, det är mycket som påverkar. Får du en sportfåne kommer den röra sig mer än tänkaren. Mycket rörelse i magen mycket rörelse utanför magen och tvärtom. 

    3.5år så det blir stor skillnad men det blir nog bra ändå, vi började som sagt med syskon förra sommaren men pga olika saker så tog det lite tid. Ju yngre de är desto större är åldersskillnaden och de är ju vuxna större tid än barn så de kan nog bli kompisar ändå och ha nytta av varandra. 


    Ja precis:) Tror de flesta inom sjukvården brukar räkna fullgångna veckor så när de jag mött på säger gärna tex 11+1. Ja det är ett trevligt datum att komma ihåg! Så mysigt med vår och sommarbebisar! Min första kom i början på juni. Underbar tid!!:) Men det är inte så farlig lång tid mellan. Det är 4 år mellan mig och min syster och vi har alltid umgåtts bra:) Så himla kul med ett syskon!
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF