• Anonym (Villm­enfåri­nte)
    Äldre 14 Oct 21:26
    411402 visningar
    2871 svar
    -16 +3
    2871
    411402

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (Känne­r igen mig)
    Äldre 15 Oct 21:32
    #81
    Anonym (man) skrev 2018-10-15 19:02:03 följande:

    Fast på vilket sätt menar du att unna varandra svek och lögner skulle vara detsamma som att vara trygg i sin relation ? Jag kan absolut tänka mig att vissa kan tänka sig unna sin partner sex med andra, det är väl upp till var och en förutsatt att man är ärlig med det och båda är överens. Men jag tror få är ok med att deras partner går bakom ryggen på dem och ljuger.

    Att ogilla att bli förd bakom ljuset tror jag inte går att likställa med svarrjuka. Det är helt vanligt sunt förnuft. Vem vill ha något slags förhållande med människor man inte vet om man kan lita på?

    Att acceptera lögner och svek har ingenting med mognad eller att vara trygg att göra. Utan snarare väldigt destruktivt och tecken på extremt låg självkänsla.

    Det är väldigt stor skillnad på "jag kan acceptera saker bara du frågar mig först" och "jag accepterar att du ljuger för mig och går bakom min rygg"


    Ser att du har missuppfattat mitt inlägg så det måste ha varit otydligt.

    Unna varandra är självklart samma sak som att ha en överenskommelse, frikort, öppet förhållande osv.

    Det jag menade med att min inställning har ändrats och att det påverkar samvetet är att förr tyckte jag att exklusivitet hade ett värde i sig, det var självklart att om han ligger med en annan så blir jag "krossad" osv. Då är det ju enkelt att behandla sin partner så som man själv vill bli behandlad. Men nu när jag inte ser lika svartvitt på detta längre så kan jag liksom tänka att det finns andra regler som gäller för mig. Så att jag skulle kunna leva med mitt samvete så länge han inte fick reda på något. Men obs, det här handlar om TANKAR, det har gått över två år sedan jag först fick upp ögonen för kollegan och det har inte skett något alls mellan oss.
  • Anonym (May)
    Äldre 15 Oct 21:35
    #82
    +1
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-10-14 21:26:58 följande:

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!


    Hamnade i den sitsen för ett par år sedan (2015) med en kollega jag jobbade intensivt med i projekt. Otrolig attraktion från ingenstans. Jag försökte tidvis övertyga mig själv att det var en strålande idé att berätta för kollegan och tyckte det vore bra att få det ur systemet- men samtidigt fanns hela tiden i bakhuvudet att jag inte ville förstöra det jag hade, och har.

    Så här i efterhand är jag otroligt glad att jag inget sa eller gjorde. Min "crush" fanns nog där i två år, men nu så är den borta. Jag å andra sidan har kvar min fantastiska man samt en riktigt bra vänskap med kollegan. Härda ut är min rekommendation, om än svårt.
  • Anonym (Passa på)
    Äldre 15 Oct 21:36
    #83
    -1
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-10-15 21:28:18 följande:

    Djävulen på axeln hälsar att det precis det här jag vill höra. Att det går.


    Det går om man bara vill...
  • Anonym (man)
    Äldre 15 Oct 21:36
    #84
    +1
    Anonym (Man1974) skrev 2018-10-15 19:10:52 följande:

    Jag och min medarbetare har funnit varandra totalt! Vi kan verkligen prata om allt! Vi är båda gifta och har barn! För några veckor sedan öppnade vi oss och berättade hur vi kände. Vi har sedan dess kyssts på jobbet och vi vill båda mer! I morgon åker vi båda på tjänsteresa och kommer att smyga in till varandra på hotellet! Vi kommer ha passionerat sex med varandra! Hur vi sedan går vidare återstår att se! Just nu känner vi båda att vi är beredda att lämna våra partners för varandra!

    Vi har båda tänkt igenom detta och är beredda att ta konsekvenserna!


    Ja det låter ju så hjältemodigt att säga att ni är beredda att ta konsekvenserna men tyvärr får ju era partners oxå ta del konsekvenserna vare sig de vill det eller inte.Hade det inte varit bättre om ni skilt er INNAN ni inledde något nytt så hade era respektive sluppit ett svek utöver otroheten?

    Fattar ärligt talat inte hur man kan vara så in i helvete respektlös mot en människa man ändå levt med i många år och skaffat barn med. MÅSTE man svika och förnedra sin partner när man blir kär / kåt i någon annan, är det helt omöjligt att avsluta ett förhållande på ett världigt sätt och sen göra som man vill?

    Låter inte alls som att ni tänk igenom, en bättre plan hade varit att avsluta det ni har först sen kan ni knulla passionerat bäst ni vill utan att smyga.
  • Anonym (man)
    Äldre 15 Oct 21:38
    #85
    +1
    Anonym (Passa på) skrev 2018-10-15 21:36:21 följande:
    Det går om man bara vill...
    Allt går bara man saknar samvete är beredd att släppa alla sin principer. 
  • Anonym (Känne­r igen mig)
    Äldre 15 Oct 21:45
    #86
    Anonym (man) skrev 2018-10-15 21:38:09 följande:

    Allt går bara man saknar samvete är beredd att släppa alla sin principer. 


    Släppa DINA principer menar du? Man kan se på det på olika sätt, framförallt kan man tro att det går att komma undan med och då blir ingen skadad. Sedan att det finns många som blir skadade av otrohet, det har jag all respekt för och det är ju bara att beklaga och jättesynd om de personerna.
  • Anonym (man)
    Äldre 15 Oct 21:49
    #87
    Anonym (Känner igen mig) skrev 2018-10-15 21:32:29 följande:
    Ser att du har missuppfattat mitt inlägg så det måste ha varit otydligt.

    Unna varandra är självklart samma sak som att ha en överenskommelse, frikort, öppet förhållande osv.

    Det jag menade med att min inställning har ändrats och att det påverkar samvetet är att förr tyckte jag att exklusivitet hade ett värde i sig, det var självklart att om han ligger med en annan så blir jag "krossad" osv. Då är det ju enkelt att behandla sin partner så som man själv vill bli behandlad. Men nu när jag inte ser lika svartvitt på detta längre så kan jag liksom tänka att det finns andra regler som gäller för mig. Så att jag skulle kunna leva med mitt samvete så länge han inte fick reda på något. Men obs, det här handlar om TANKAR, det har gått över två år sedan jag först fick upp ögonen för kollegan och det har inte skett något alls mellan oss.
    Förstod vad du menade, och håller delvist med dig men problemet är att männniskor som befinner sig i TS situation inte tänker så djupt och filosofiskt, det är mer åt "brunstig tjur som flåsar i båset" hållet. 

    Precis allt som ens kommer i närheten av att säga "kööör bara köööör, skit i allt, tänk inte köööör bara" kommer man hugga på som en utsvulten haj för det är vad man vill höra. Och allt som säger emot det man inte vill höra kommer man ignorera alternativt lägga på is i väntan på något som säger det man vill höra.
    Tror TS till och med skrivit i något inlägg att det är vad hon hade hoppats höra.

    Därför tyckte jag att det var värt att påpeka olikheterna mellan att uppleva saker MED sin partners medvivande och att uppleva saker genom att svika och ljuga. Framför allt eftersom du nämnde att all otrohet inte kommer fram för det är precis vad den lilla djävulen på TS axel vill höra.

    Så ingen kritik riktat mot dig Flört
  • Anonym (man)
    Äldre 15 Oct 21:53
    #88
    +1
    Anonym (Känner igen mig) skrev 2018-10-15 21:45:05 följande:
    Släppa DINA principer menar du? Man kan se på det på olika sätt, framförallt kan man tro att det går att komma undan med och då blir ingen skadad. Sedan att det finns många som blir skadade av otrohet, det har jag all respekt för och det är ju bara att beklaga och jättesynd om de personerna.
    Att inte såra och förnedra andra människor trodde jag var en ganska generellt princip. Men du kanske tycker det är ok? Varför skulle du annars råda TS att göra just det?

    Ja det var ju stort av dig att tycka jättesynd om personerna som blir drabbade men ändå råder TS att göra just det som kommer göra dem illa. Det får dina kondolenser att låta en aning toma.
  • Anonym (man)
    Äldre 15 Oct 21:56
    #89
    Anonym (Känner igen mig) skrev 2018-10-15 21:45:05 följande:
    Släppa DINA principer menar du? Man kan se på det på olika sätt, framförallt kan man tro att det går att komma undan med och då blir ingen skadad. Sedan att det finns många som blir skadade av otrohet, det har jag all respekt för och det är ju bara att beklaga och jättesynd om de personerna.
    PS! Du inser väl att det även finns barn med bland personerna som kommer bli drabbade och som du tycker så¨jättesynd om va?

    Du kanske borde ta dig en funderare över varför du tycker det är ok att riskera att förstöra deras liv för några knull och vad det säger om din empati och dina värderingar?
  • Anonym (Passa på)
    Äldre 15 Oct 22:04
    #90
    -1
    Anonym (man) skrev 2018-10-15 21:53:30 följande:

    Att inte såra och förnedra andra människor trodde jag var en ganska generellt princip. Men du kanske tycker det är ok? Varför skulle du annars råda TS att göra just det?

    Ja det var ju stort av dig att tycka jättesynd om personerna som blir drabbade men ändå råder TS att göra just det som kommer göra dem illa. Det får dina kondolenser att låta en aning toma.


    Är det möjligt att vara sårad eller förnedrad över nåt man är totalt omedveten om? Nej. Såret/Förnedringen uppstår den sekund hemligheten avslöjas. Om man klarar av att hålla sin hemlighet för sig själv så är det faktiskt helt lugnt. Men det är ingenting jag rekommenderar för

    a) folk som pratar för mycket

    b) folk som har känslorna på utsidan

    c) folk som är för korkade så det går att avslöja
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift