Jag vill ligga med min kollega, är gift

Nej, där har jag en annan uppfattning än du.

Det måste inte alltid vara så som du beskriver utan det finns många andra möjligheter, omständigheter och bakgrunder som gör att man kan gå vidare utan att det känslomässigt påverkar i någon betydande grad. 

I mitt resonemang har jag utgått från att partnern inte behöver misstänka något och börja ställa frågor. Alltså behöver man inte vara någon mästare på att ljuga eller manipulera.

Otrohet är inte särskilt ovanligt.

Uppenbarligen klarar många av att ha en tillfällig sexuell förbindelse med någon annan utan att det avslöjas.

Det finns dock inga belägg för att så många skulle vara mästare på att ljuga och manipulera.

Njaaaa.

Jag uttryckte mig dumt. Vi höll på i ett år ja, men inte med att kyssas med mera.

Han börja på mitt jobb i augusti. I oktober började han på min avdelning och det var då vi började prata. Inget mer.

På julfesten började vi flörta och jag kände ?jag MÅSTE ligga med honom!!!!!?

Efter det flörtade vi i några månader ganska så oskyldigt.

På en after work i maj så kysstes vi och jag hde chansen att ta hem honom eftersom min sambo var på jobbresa. Jag gjorde inte det.

I juli hade vi fest med jobb och vi kyssts för andra gången. Igen kunde jag ta hem honom men gjorde inte det.

Sedan gick jag på semester och vi sågs ej.

I september var jag tillbaks på jobb och vi kysstes då på jobb. Direkt sa vi att vi saknat varann och tänkt på varann varje dag under semestern men försökt att ?stänga av det? båda två.

Vi sa rakt ut ?jag vill vara med dig! Jag lämnar allt?

Vi började ses även utanför jobb och kyssas i bilen och prata om hur vi skulle lösa allt.

Jag gjorde slut med min sambo i slutet av september och han med sin i slutet av november.

Vi hde inte sex och rörde inte varandra så.

Långa telefonsamtal och stulna kyssar. Så i ett år höll vi på men vi var inte fysiskt otrogna i ett år.

Jag står för att det var dumt och även att det var otrohet att flörta med en annan. Jag skulle hejdat mig.

Men jag hade en sådan sjuk dragning till honom att jag inte kunde stå emot! Det gick inte. Det var elektriskt. Jag var som hypnotiserad av honom.

Jag älskar honom och jag ?rättfärdigar? på något vis vår otrohet med det. Att det var ?äkta kärlek?.

Men det jag hade innan honom var också bra. Det hade varit mycket enklare. Om jag bara stått emot och aldrig blivit kär i en annan. Jag skulle stått emot.

Jag hatar mig själv för det jag gjort men jag tänkte riktigt jävla korkat. Jag var kär, kunde inte se klart.

Snälla ts tänk dig för!!

Om du är otrogen kommer din egen syn på dih själv att ändras drastiskt!!!

Jag har alltid sett mig själv som en ärlig och rak person, en person med mycket empati. En smart människa faktiskt!

Men tydligen är jag inte det. Jag är lögnaktig och falsk.

Snälla gör inte något om du älskar din man!

Älskar du inte honom så lämna honom så kan du vara med vem du vill sen.

Eller kollegans fru. Avslöjandet kan komma den vägen också.

För länge sedan när jag var på väg att bli kär i en tjej, berättade jag det för min fru. Det gjorde det betydligt lättare för mig att hålla känslorna borta. Senare gjorde min fru samma sak med en annan man som hon kände attraktion för. Ingen av oss har varit otrogna och vi har en väldigt ärliga mot varandra och har en öppen kommunikation mellan oss.

Att vara ärlig med känslor är bra - och jag tror de flesta människor inser att det är naturligt att bli attraherad av andra. Säkert blir din man också det, och visst vore det väl bra om han berättade det om han såg en risk för att något annars skulle kunna inträffa?

Jag undrar vilken del i dig det är som argumenterar för att inte berätta. Är det delen inom dig som fortfarande har ett hopp om att få till det med den andra? Eller är det ditt logiska jag, den del som fattar beslut utifrån fördelar och nackdelar?

Jag tänker att du inte ska lita helt och fullt på ditt eget omdöme, utan tänka efter noga och för dig själv ifrågasätta alla beslut där den här attraktionen kan komma in och ställa till det i ditt beslutstänkande. 

Ett ytterligare problem med att inte berätta och att du tar hand om dina självförvållande problem utan inblandning är också att du:

1. Bygger upp en spänning/hemlighet

2. Fortsätter möjliggöra för din fantasi och sinne att se otroheten som en möjlighet.

Men visst, om du inte vill berätta - låt detta bli en sista nödlösning, när inget annat fungerar. Men då tycker jag att du har ett extra ansvar för att agera, och släcka ut honom ur ditt känsloliv och kasta ut honom från dina tankar! Och då tycker jag att du ska börja agera nu.

Det är väl inga otrogna som har sex med "alla män". Det jag menar är att eftersom du blivit så attraherad av den här personen finns det många frågor att få svar på senare som berör din och din mans relation, t.ex.

* Vad i er kommunikation har brustit i och med att du gått så långt och närmat dig den här mannen i dina tankar och i ditt hjärta?

* Vilka brister i er relation har gjort att du vänt dig till en annan, och vad är det du fått ut av den andre som du inte tyckt dig kunna få i din relation?

* Vill du fortsätta i er relation, eller behöver du avsluta och söka efter någon annan partner?

* Hur ska ni utveckla er relation så den blir så fulländig och kärleksfull att en liknande stark attraktion inte blir till ett hot för den igen?

Om du hade haft full fokus på din man och din relation - hade du kanske inte ens slängt en blick åt den andre mannen. Efter att du försökt att akut lösa situationen du nu är i, behöver du fundera på varför den uppstod. 

Njaaaa.

Jag uttryckte mig dumt. Vi höll på i ett år ja, men inte med att kyssas med mera.

Han börja på mitt jobb i augusti. I oktober började han på min avdelning och det var då vi började prata. Inget mer.

På julfesten började vi flörta och jag kände ?jag MÅSTE ligga med honom!!!!!?

Efter det flörtade vi i några månader ganska så oskyldigt.

På en after work i maj så kysstes vi och jag hde chansen att ta hem honom eftersom min sambo var på jobbresa. Jag gjorde inte det.

I juli hade vi fest med jobb och vi kyssts för andra gången. Igen kunde jag ta hem honom men gjorde inte det.

Sedan gick jag på semester och vi sågs ej.

I september var jag tillbaks på jobb och vi kysstes då på jobb. Direkt sa vi att vi saknat varann och tänkt på varann varje dag under semestern men försökt att ?stänga av det? båda två.

Vi sa rakt ut ?jag vill vara med dig! Jag lämnar allt?

Vi började ses även utanför jobb och kyssas i bilen och prata om hur vi skulle lösa allt.

Jag gjorde slut med min sambo i slutet av september och han med sin i slutet av november.

Vi hde inte sex och rörde inte varandra så.

Långa telefonsamtal och stulna kyssar. Så i ett år höll vi på men vi var inte fysiskt otrogna i ett år.

Jag står för att det var dumt och även att det var otrohet att flörta med en annan. Jag skulle hejdat mig.

Men jag hade en sådan sjuk dragning till honom att jag inte kunde stå emot! Det gick inte. Det var elektriskt. Jag var som hypnotiserad av honom.

Jag älskar honom och jag ?rättfärdigar? på något vis vår otrohet med det. Att det var ?äkta kärlek?.

Men det jag hade innan honom var också bra. Det hade varit mycket enklare. Om jag bara stått emot och aldrig blivit kär i en annan. Jag skulle stått emot.

Jag hatar mig själv för det jag gjort men jag tänkte riktigt jävla korkat. Jag var kär, kunde inte se klart.

Snälla ts tänk dig för!!

Om du är otrogen kommer din egen syn på dih själv att ändras drastiskt!!!

Jag har alltid sett mig själv som en ärlig och rak person, en person med mycket empati. En smart människa faktiskt!

Men tydligen är jag inte det. Jag är lögnaktig och falsk.

Snälla gör inte något om du älskar din man!

Älskar du inte honom så lämna honom så kan du vara med vem du vill sen.