Jag vill ligga med min kollega, är gift

Min allra bästa vän har ett i grunden bra äktenskap, och i mitt tycke en fantastisk man. De har varit gifta i +20 år, ihop i nästan 30 år.

Ändå började hon flirta med en kollega. De klickade verkligen, och han fick henne att se andra sidor hos sig själv än hon sett med sin man. De såg till att jobba ihop, tog extrapass osv. Tillslut blev flirten en vedertagen "sanning" på jobbet. Det var så uppenbart. Hon blev hög av honom och av dem, hon kunde, men ville inte sluta. Tillslut hade hon mist kontrollen, och hon blev förälskad på riktigt i honom - och började tänka på att lämna man och barn för honom.

Men hon blev feg, klarade inte att möta makens och familjens besvikelse. Tillslut drog den andre mannen sig bort från deras magiska glasbubbla, troligen ledsen. Gick tillbaka till den fru han lämnat.

Hon lever kvar med sin man, men kan fortfarande idag storgråta över att hon saknar sin kollega, deras samtal och allt hon var med honom.

Snälla, se nu till att inte hamna där!

Har din man märkt något, tycker att det verkar lysa igenom att du går lite på moln?

Det verkar som du befinner dej på ett sluttande plan som blir brantare o brantare och risken är att du ramlar dit.

Du skrev att det inte var aktuellt att lämna din man, vad sker om du ligger med den andre?

Tycker att du ska berätta för din man att du har starka känslor för den andre, men att det inte har hänt något.

Kan kanske vara så att han "bestämmer" hur ert förhållande ska bli i framtiden, kan inte vara kul att vara/bli den andra mannen på listan.

Om du ligger med den andre hoppas att du har gjort slut med din man innan, antar att han är värd det innan du sviker honom.

Ja, det känns som om att jag är på ett sluttande plan. Min man har märkt att jag är mer tystlåten än vanligt, och det är ju för att så mycket tankar snurrar. Jag vaknar vid 05 på morgnarna etc. Jag inser ju mer och mer att jag inte har samvetet att leva med om jag skulle göra nåt, om det är såhär redan nu.

Samma princip oavsett vilken otrohet jag får reda på. Låt säga att jag vet att två kollegor pippade på jobbfesten och att de båda är gifta. Inte i helvete skulle jag som utomstående då ta kontakt med de bedragna för att informera om den otrohet som inträffat?! Hur orimligt låter inte ett sånt beteende på en skala, vilken sadistisk och respektlös människa skulle göra nåt sånt?!

Problemet är att du inte tar ansvar för situationen. Om du blir upptäckt kan allting du haft rinna dig ur händerna inom loppet av en sekund.

Jag får påminna min bästa vän regelbundet fortfarande om att inte försätta sig i situationer där hon blir ensam med den andre mannen. De har fortfarande en del med varandra att göra avs jobbet. Idag väljer hon bort alla tillfällen som innebär möten på enskilt rum osv, men det smärtar en del. Hon älskar sin man.

Till att börja med så har jag inte varit otrogen, och det som hände i mitt fall som gränsade till otrohet fick också min sambo veta genom att jag själv berättade.

För det andra så har jag aldrig haft några synpunkter på hur vännerna till TS man bör agera om de skulle få reda på en otrohet. Förmodligen lär de berätta för mannen eftersom de känner sig moraliskt skyldiga att göra det, i egenskap av vän. Det jag hade synpunkter på var att den bedragna frugan skulle ?skvallra? för den bedragne mannen i det andra förhållandet. Ett sådant beteende är bara småaktigt och helt omotiverat. Varför börja härja i nån annans förhållande för att ENS EGET förhållande brakat samman pga ENS EGEN partner. Jag skulle hålla alla mina tummar för att det åtminstone stannar vid ett trasigt förhållande istället för två. Och jag skulle VERKLIGEN inte vilja vara med att bidra till ett drama som jag inte har något med att göra alls.

Sämre dager eller inte - i mitt fall blev resultatet att jag inte kunde välja eller hantera situationen och på olika sätt såg till att relationerna med båda personerna gick förlorade, jag tänkte vid ett avgörande skede att ?det här fixad jag inte, jag får offra mig själv för jag kan inte klara av att offra eller tillgodose någon av de två alternativen?. Alla tre i dramat har såklart tagit skada men jag är den som fick ta störst konsekvenser både rent praktiskt och känslomässigt/ensamhetsmässigt. Med det sagt så kan jag också framhålla att jag på intet sätt är nöjd med min dysfunktionella hantering av situationen, men till slut såg jag inget annat alternativ än att hoppa rakt ut i tomma intet i ett försök att få lite andrum.

Hur menar du sadistisk och respektlös?

Det är väl inte personens fel att de pippat sönder sitt förhållande?

Personligen är jag evigt tacksam till den som berättade för mig att mitt ex pippade någon annan så jag slapp gå omkring som en idiot och inte ha en aning om vad som pågick bakom min rygg. Alla fega jävlar som vetat men valt att inte säga något sade jag upp bekantskapen med.

Jag håller med. Jag borde ta ansvar och förflytta mig från situationen.

Vi möttes vid kaffemaskinen nu. Han pratade i tel men pekade och undrade om vi skulle sätta oss, jag tog en kaffe och skakade på huvudet och gick. Myrsteg.