Går man på alla kalas?

Jag har två barn. Ett där många tackade nej till kalasinbjudan och det kommer förre och färre inbjudningar år för år (våren i trean upphötde de komma helt) och en som får inbjudningar till höger och vänster. Den förtvivlan som jag sett mitt äldsta barn uppleva när nejen droppar in är inget jag önskar någon och jag skulle aldrig acceptera att mitt barn bara sa nej för att den känner för det.

Man går inte på kalas bara för sin egen skull utan även för den som bjuders skull och man bör tänka till ordentligt innan man tackar nej utan anledning.

Lite både och.

Barnet ska självklart få välja själv om det vill gå på kalaset eller inte, inget tvingande.

Men jag försöker resonera lite om det är så att barnet inte vill bara för att det "inte vill" eller om det ligger nåt annat bakom. Om det bara handlar om att man "inte har lust" försöker jag förklara att barnet som bjuder vill att de som är bjudna ska komma, att ibland kan man göra något man inte har så stor lust till för att göra någon annan glad och att när man själv bjuder på kalas så vill man ju att de bjudna kommer och inte bara stannar hemma för att de inte har lust.

Sen får barnet fundera och bestämma sig.

Om hela klassen är bjuden och det inte är så att mitt barn är utvalt av alla att bjudas så känns det mer okej att avstå kalas. Då är de kanske inte så goda vänner utan bara klasskamrater. men om 5 barn är inbjudna och kalaset riskerar att bli tomt så kan det ju vara superviktigt att det kommer någon så att det blir nåt kalas. 

Ju äldre barnen blir desto mer försöker jag få dem att tänka lite bredare och fundera över vad deras beslut får för konsekvenser. 

Det är väl klart barnet bestämmer!