ordet ''bebis''

Jag har själv undrat länge över detta fenomen! Det är som att de använder "Bebis" som namn på barnet..

Jag tycker att det tar ganska lång tid innan det känns naturligt att kalla en bebis vid ett riktigt namn. Till dess så kallar jag ofta bebisen "bebis" som ett namn typ

Det är grammatiskt fel.
Antar att de som säger så är lite... alternativbegåvade.

Föräldrar säger de mest märkliga saker!

* Pratar om sig själv i tredje person:
"Kom till pappa!"
"Nu ska mamma åka till jobbet."
Istället för det mer normala:
"Kom till mej! "
"Nu ska jag åka till jobbet."

* Använder diminutivändelser dvs sådant som ska få något att låta litet och gulligt:
Nu ska pappa duka fram mellis.
(Mellanmål heter det väl?)
Nu ska mamma köra Lisa till föris.
(Förskolan? Dagis och lekis är totalförbjudna! Låt oss använda Föris istället?!?)

För att inte tala om alla som envisas med att prata med "bebisröst":
åååhhh va dutti bebis eee, äta maten
Istället för att konstatera: Oj, vad du var hungrig idag. Då smakade väl maten extra bra?
Eller något liknande...

Men bland det konstigaste är ändå att så många envisas med att säga vad man INTE ska göra, istället för att säga vad man ska göra, när det sällan brukar fungera utan uppmaning om önskvärt beteende:
Sluta sparka med fötterna! (Borde kanske säga: Håll fötterna stilla)
Sluta skrika. (Prata tystare)
Kasta inte papper på golvet  (Kasta papper i papperskorgen)

Det jag menar är:

Man säger märkliga saker...
Uttryck normaliseras och sedan är det hopplöst att ändra de som fastnat för uttrycken...

Så bebis är väl här för att stanna ett tag, tills något ännu konstigare dyker upp och eventuellt försvinner av sig självt...

Är iallafall tacksam för att "styrkekram" eller ännu värre "styjkekjam" börjar försvinna!

Jag har hört och sett det många gånger men jag tycker det ser så löjligt ut.
Jag antar att de som skriver så tycker att det är gulligt på något sätt.
Bebisar är gulliga, men det där uttrycket...nä.

Har också tänkt det, att det kanske är något ''bebisspråk'' helt enkelt? Dock märks ju inte det så lätt i skrift så därför blir det lite konstigt. Tänker på de där barnböckerna ''Max sitta potta'' typ. 

Eller att det blir som ett namn. Det som förundrar mig lite är att man aldrig använder ord så i andra sammanhang.

Hahaha "nu ska jag tvätta bil"

Jag tror folk säger så för att de omedvetet tänker "min" framför "bebis", att "bebisen" blir som att prata om en bebis vilken som helst.

Lyssnade på ett avsnitt av Språket i P1 för en tid sen som behandlade (typ) detta. En som undrade varför vissa i konsultbranschen säger kund istället för kunden. ?Jag ska träffa kund.? ?Kund är här? etc. Slutsatsen var (som jag minns det) att sån obestämd form ska undvikas. Håller med, för mig låter det helt tappat. Samma med bebis. Det är ju en konkret bebis.