• Ljbs

    Skickat ungarna i säng 20:10 en lördag

    Varannan helg är barnen hos mig samt alla veckor.

    Fredagar brukar jag ha fredagsmys med barnen. Lördagarna brukar dom få pyssla lite med vad dom vill efter att lillan lagt sig. Läsa tidning, spela mobil, titta på film t ex.

    Idag har jag ägnat dagen åt att i stort sätt göra saker med dom. Vi hade en lugn förmiddag, åt frukost ihop, dom lekte klädde sig medans jag städade undan efter fredagskvällen.

    Sen åkte vi iväg mot köpcentrat för att köpa pokemonkorten pojken längtar efter och slajm ingredienserna flickan gjort en lista för.

    Dessa saker samt kafébesök och snabb mindre matinhandling avklarad åkte vi hem.

    Spelade Pokémon med pojken, mannen gjorde middag. Åt sedan, vi vuxna turades om Att spela korten med pojken och ägnade ca 1 - 1/2 timma helt åt slajm tillverkning.

    Kl 1930 ber jag barnen plocka iordning i rummet. 30 minuter senare är det skrik o gap påväg mot bråk inne I barnens rum.

    Går in och avbryter och berättar att eftersom dom inte gjort det jag bad om så blir det sängen.

    Känner mig så taskig, gör ni också det när det blir konsekvens?

    Det är inget nytt det här, försöker vara konsekvent men får alltid dkuldkönslor. Vill att vi alla i familjen känner att vi fått göra något vi längtar efter under veckorna. Förväntar mig och har förklarat för barnen om o om att för att få det man vill måste man göra sänt som är mindre kul först.

    Det får bara inte hem.

    Förbereder dom på vad som hända skall, påminner när det börjar flyta ut men ganska ofta blir det till slut tråkigheter.

    Hur hanterar ni sådana hör situationer? Får ni skuldkänslor?

  • Svar på tråden Skickat ungarna i säng 20:10 en lördag
  • mammatill6

    Inte som du. Ger inte konsekvenser på det sättet alls som inte hänger ihop med situationen. Blev rummet städat för att de gick ovh la sig? Vad har situationen med att göra vad ni gjort tillsammans under dagen.

  • Anonymous31

    Men... tjafs mellan syskon är ju helt naturligt, och ska väl inte straffas? Bara diskuteras och lösas. Varför ska du straffa dina barn? Usch.

  • MsFry

    Att skickas i säng ska inte användas som straff, att få och lägga sig ska kopplas samman med trevnad.

    Konsekvenser av dåligt beteende ska det absolut finnas men de bör vara klargjorda innan det man befarar kan orsaka bråk. Typ: om ni städar rummet nu så kan vi göra (valfri rolig aktivitet imorgon). Blir det bråk men inget städande så blir det ingen rolig aktivitet utan städande imorgon istället.

  • TL12

    Tycker du verkar vara en supermorsa

    Är väl bara bra om trötta ungar kommer i säng i tid ......

  • katrinp

    Som regel kan jag säga att när mina barn inte kan uppföra sig så brukar det bero på att de är för trötta..

    Mina barn brukar dock gå och lägga sig väldigt tidigt. Ytterst sällan senare än kl 20.

  • Ljbs
    mammatill6 skrev 2019-03-30 20:37:36 följande:

    Inte som du. Ger inte konsekvenser på det sättet alls som inte hänger ihop med situationen. Blev rummet städat för att de gick ovh la sig? Vad har situationen med att göra vad ni gjort tillsammans under dagen.


    Ja,rummet blev till större del städat innan dom började kivas o jag hann in o avbryta innan det spårade ur i riktiga tråkigheter.

    Konsekvensen av sängen fick dom således inte pga ostädat rum (som jag fick det att verka i texten)utan av att dom retades o kivades o var påväg in i något ännu tråkigare där tårar hade varit involverade.

    Vad vi gjorde under dagen ser jag som del i det hela. Jag känner någonstans i min frustration över stt detta scenario upprepar sig mycket regelbundet att jag med största sannolikhet gör fel i mitt föräldraskap . Är så entusiastisk över stt vi ska få det trevligt stt jag lägger ner själ i att försöka se till att vi har trevligt när vi väl är ledig efter långa veckor sen kraschar det framåt kvällen.

    Nej dom var inte jätttetrötta.
  • äldreochklokare
    Ljbs skrev 2019-03-30 20:31:25 följande:

    Varannan helg är barnen hos mig samt alla veckor.

    Fredagar brukar jag ha fredagsmys med barnen. Lördagarna brukar dom få pyssla lite med vad dom vill efter att lillan lagt sig. Läsa tidning, spela mobil, titta på film t ex.

    Idag har jag ägnat dagen åt att i stort sätt göra saker med dom. Vi hade en lugn förmiddag, åt frukost ihop, dom lekte klädde sig medans jag städade undan efter fredagskvällen.

    Sen åkte vi iväg mot köpcentrat för att köpa pokemonkorten pojken längtar efter och slajm ingredienserna flickan gjort en lista för.

    Dessa saker samt kafébesök och snabb mindre matinhandling avklarad åkte vi hem.

    Spelade Pokémon med pojken, mannen gjorde middag. Åt sedan, vi vuxna turades om Att spela korten med pojken och ägnade ca 1 - 1/2 timma helt åt slajm tillverkning.

    Kl 1930 ber jag barnen plocka iordning i rummet. 30 minuter senare är det skrik o gap påväg mot bråk inne I barnens rum.

    Går in och avbryter och berättar att eftersom dom inte gjort det jag bad om så blir det sängen.

    Känner mig så taskig, gör ni också det när det blir konsekvens?

    Det är inget nytt det här, försöker vara konsekvent men får alltid dkuldkönslor. Vill att vi alla i familjen känner att vi fått göra något vi längtar efter under veckorna. Förväntar mig och har förklarat för barnen om o om att för att få det man vill måste man göra sänt som är mindre kul först.

    Det får bara inte hem.

    Förbereder dom på vad som hända skall, påminner när det börjar flyta ut men ganska ofta blir det till slut tråkigheter.

    Hur hanterar ni sådana hör situationer? Får ni skuldkänslor?


    Nej det låter konstigt gjort av dig/er.
    Om man hör att barn bråkar så går man in och avleder, och hjälper dem att lösa vad nu problemet är - man rusar inte in själv och är arg och säger att nu får ni gå och lägga er ! 

    Jga vill inte vara taskig men ja, du ska allt ha lite skuldkänslor för att du hanterade det på ett inte så bra vis.

    Vad gör mannen i allt detta? Är ni enade i hur ni ska uppfostra barnen? 

    Tror en del i din frustration är att du själv bygger upp så höga förväntningar och önskar en perfekt helg. Så fungerar dock ingen familj. Tänk lite mer "good enough". 
  • Ljbs
    äldreochklokare skrev 2019-03-30 22:19:58 följande:

    Nej det låter konstigt gjort av dig/er.

    Om man hör att barn bråkar så går man in och avleder, och hjälper dem att lösa vad nu problemet är - man rusar inte in själv och är arg och säger att nu får ni gå och lägga er ! 

    Jga vill inte vara taskig men ja, du ska allt ha lite skuldkänslor för att du hanterade det på ett inte så bra vis.

    Vad gör mannen i allt detta? Är ni enade i hur ni ska uppfostra barnen? 

    Tror en del i din frustration är att du själv bygger upp så höga förväntningar och önskar en perfekt helg. Så fungerar dock ingen familj. Tänk lite mer "good enough". 


    Ingen rusade in o var arg. Orkade inte redogöra för detaljerna. Vi gick in o tittade vad dom höll på med. Frågade lugnt men mycket allvarligt vad dom höll på med. Var påväg att få långa redogörelser. Lyssnade tills jag förstod vad det hela handlade om. Båda två som vanligt lika skyldiga.

    Ja barn kivas o retas o bråkar. Jag är bara så j*vla trött på att hela tiden behöva medla, påminna, följa upp, övervaka .

    Dom är rent omöjliga att ha under samma tak.

    O jagvhar inte möjlighet att dela upp dom varje minut under dygnets timmar.

    Ibland har jag bara lust att låta dom fightas klart och fråga rätt ut är ni klara nu, någon som behöver sjukhusvård? Nä kan vi gå vidare?

    Ingenstans vill jag att det ska vara perfekt det är så att vi kämpat med kvällarna nu i över ett år. Haft samma rutiner i tre år.

    Vardagarna funkar exceptionellt! Det är som om avvikelsen från rutin blir för mycket för dom.

    Samtidigt är dom allmänt väldigt flexibla.

    Eller så är det att när dom varit hos sin pappa så blir övergången till hemkomst galen.

    Det är just att det verkar som om precis vad somhelst närsomhelst kan starta en explosion hos dom och rent fysiskt kan jag eller mannen inte vara där varje minut.
  • Ljbs
    MsFry skrev 2019-03-30 20:54:54 följande:

    Att skickas i säng ska inte användas som straff, att få och lägga sig ska kopplas samman med trevnad.

    Konsekvenser av dåligt beteende ska det absolut finnas men de bör vara klargjorda innan det man befarar kan orsaka bråk. Typ: om ni städar rummet nu så kan vi göra (valfri rolig aktivitet imorgon). Blir det bråk men inget städande så blir det ingen rolig aktivitet utan städande imorgon istället.


    Jamen jag vill inte tjata hål i huvudet på dom så att jag får totalt omvänd effekt heller . Att upprepa flertalet ggr under en dag t ex. ?vi ska göra det här sen det förutsätter stt det här blir gjort först ... annars...?

    Been there done that o lyckats bryta den cirkeln o använder den påminnaren enbart när sannolikheten för kaos är påtagligt stor.
  • fixaochdona

    Låter som vanliga syskonbråk.

    Om du upplever att det är kvällarna som lättare blir så kan ju testa att ta bort kraven då som att städa rummet och försöka få barnen att varva ner mer på varsitt håll.

    Att lägga sig 20 kanske är en lagom tid efter en så aktiv dag.

Svar på tråden Skickat ungarna i säng 20:10 en lördag