• papi555

    Är kort och mår dåligt av det

    Hej, jag är 23 år och är bara 148cm. Hela mitt liv är det en grej jag inte gillar om mig, jag försökte acceptera det och "leva med det", men det finns folk som gör att jag "kommer ihåg" att jag är så kort och det gör att jag mår dåligt och osäker om mig själv. Några veckor sedan reste jag och besökte familj (kusiner, aunts, uncles) tillsammans med föräldrar och syskon. De har inte sett oss på minst 1 år, vissa längre. Och på bara 5 dagar fyra personer från familjen sa saker som "varför växer du inte", "varför är du så kort", "när ska du växa" osv. De tänker inte på att det kanske gör min ledsen... det är varje gång vi träffar andra från familj och de säger så :(. Detta gör att jag tänker på det och mår dåligt efteråt. Varför jag säger inte "oh du är dummare än du var förra året", "varför är du så fett?", osv. utan jag kan hälsa på utan att säga såna onödiga saker. Men de bara kastar såna meningar på mig om min längd - framför resten av familjen. Och också min syster är 21år och är bara 5cm längre än mig och de säger inget till henne utan bara till mig...
    Vad kan jag göra för att inte må så dåligt av det? Tycker det är trist man kan inte ens må bra hos kusiner osv, för att de säger sånt som sårar mig... Är jag verkligen så jättejätte kort? :/

  • Svar på tråden Är kort och mår dåligt av det
  • anonym888889

    Jag är lite längre än dig(158 cm) och har haft exakt samma upplevelser som dig. När jag träffar nya människor brukar de kommentera att jag är kort, och de som är mig nära kan också ibland retas om min längd men det är ingen som egentligen vill såra dig. Jag tar inte illa upp när folk kommenterar min längd, och du bör heller inte göra det av det faktum att du inte kan ändra din längd. Eftersom du är 23 år gammal så kommer du nog inte växa mycket mer. Det kommer inte göra dig något gott alls att gå runt och må dåligt över din längd, fokusera istället på att hitta andra egenskaper som du gillar hos dig själv och förbättra de som du faktiskt har kontroll över. Visst, ibland kan jag önska att jag var längre men för det mesta så älskar jag faktiskt min längd. Min pojkvän och många killar älskar korta, petite tjejer som oss. Han är 183cm och jag älskar att krama om honom och känna mig säker i hans armar. Tack vare min korta längd kan jag lägga mitt huvud på hans bröst och lyssna på hans hjärtslag. Han kan också lyfta mig och bära mig hur lätt som helst eftersom jag är så kort och nätt. Då känner han sig manlig och jag känner mig kvinnlig (ledsen om det triggar vissa feminister). Sen de dagar du vill vara längre kan du ha på dig klackar. Så vad jag tycker är, embrace your height och var självsäker! och om någon längre än dig retar dig så säg bara att du kan se deras dubbelhaka uppifrån så håller dom nog tyst lol 

  • Allis1000

    Hej!

    Jag känner igen vad du skriver om, fast jag är lång då, en lång kvinna. Skolåren var vidriga, för alla barn var jämnlånga utom jag som stack upp, och skiljde mig från alla andra. Fick många dumma kommentarer, från släktingar, gamla tanter, grannar, dumma karlar, fyllon etc - ?oj vad lång du är?, ?när ska du sluta växa??, ?hur lång är du?? Osv.

    Det gör jävligt ont att bli påmind om sitt utanförskap, och dessutom lät det som att folk trodde att jag hade valt det själv, eller kunde påverka det.

    Själv skulle jag aldrig påpeka att någon har stor näsa, är fet, eller säga ?oj vad skallig du är? eller ?hur fick du sådär mycket rynkor i ansiktet?.

    Hursomhelst, jag tycker man ska säga ifrån när folk inte kan uppföra sig. Säg saningen: ?Det är väldigt jobbigt när du säger sådär?, eller ?ja, man föds som man föds, jag kan inte hjälpa det?, ? eller ?vad ska jag svara på en sån kommentar tycker du??

    Lycka till!

  • Elviram

    Gillar kommentaren om dubbelhaka den kommer nog tysta de flesta. Annars så äg din längd och svara på deras kommentarer med att säga att du gillar din längd. Eller en spydig kommentar att jag börjar växa igen när du har blivit smartare, med en retsam ton.

    De menar inget illa med sina ord men det ursäktar inte. Det har blivit lite som en norm att påpeka människors längd. Antingen korta eller långa.

Svar på tråden Är kort och mår dåligt av det