Vikigaste jämställdhetsfrågan
Om ni bara får välja EN.
Om ni bara får välja EN.
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, genomförde under 2012 en kartläggning av utsatthet för brott i nära relationer. Av denna framgick att det var ungefär lika stora andelar kvinnor och män, cirka 7 procent, som uppgav att de under det senaste året, minst en gång, hade blivit utsatta för någon form av psykiskt eller fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner.
Det var inte min mening att förminska de som faktiskt försöker, men det är väldigt tydligt i samhället i stort att man inte vågar ta i den här frågan ordentligt (även om det har hänt lite positivt, så är det faktiskt), utan gärna ser åt annat håll.
Men stör mig nått oerhört just på att det så ofta kommer kommentare om att det finns svenska män som misshandlar, så det är samma sak, eller att det har inte med kultur att göra, utan individer, eller så börjar det tjafsas om själva begreppet, att det borde inte heta hedersrelaterat våld, för det är inte hedersamt (jo, det är det inom de här kulturerna, därav namnet...)
Dvs man försöker hela tiden hitta orsaker att inte ta det här på allvar.
Jobbar inom statlig myndighet, och att utrycka sig negativt överhuvudtaget om något som kan kopplas till invandring ses inte med blida ögon. Folk HAR fått sparken utan att ha gjort någonting som är olagligt, men som ansågs bryta mot "värdegrunden"
Det är ju så att en smäll från en kvinna ska en man tåla, det är normen i vårat samhälle. Många män anmäler inte sådant. Kvinnor är generellt bättre på att sjukskriva sig för mindre åkommor, de är lite gnälligare. De har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro gentemot männen uta skäl. Män mår minst lika dåligt psykiskt men de söker tyvärr inte hjälp utan de kämpar på tills de inte orkar längre och självmord känns som enda utvägen.
När en kollega till mig (invandrarkvinna från ett land med utbrett HRV) höjde rösten i plenum, nog var det en 20 år äldre svensk man i kollegiet som mansplainade om svenska män. Ja, han bekräftade ju i alla fall sin tes, oavsiktligt.
Ja, vi är väl ganska överens då. Att hävda att allt kvinnoförtryck är samma sak, är för mig att påstå att feminism inte uppnått ett skit i västvärlden på hundra år. Det finns mkt jag reagerar över med en en stor andel män och önskar se förändring, men HRV är något så apart att det behöver beskrivas och särskiljas från annat våld. För att just det precisa med HRV, påkallar precisa lösningar.
Möjligen kan det vara så att vissa andra myndigheter borde, men använder sig för lite av den myndighet som sedan länge har det nationella uppdraget. Inom min bransch är iaf varje seminarium om HRV jag går på fullsatt, även om kollegerna som inte går på sådant kan vara mer osäkra än motståndare till att motverka HRV. I din bransch går man kanske inte alls(?). Hoppas då att det inte är en myndighet som har särskilt mkt med människors livsföring att göra.
Har faktiskt blivit aktivt motarbetad av en chef vi delar lokaler med eftersom vi bl.a arbetar med synliga informationskampanjer mot HRV. Jag förstår din irritation men tror att det envisa synliggörandet av de som arbetar aktivt, på alla sätt man kan t.ex bara att prata om, hänvisa till, vida överträffar effekten av att upprepa att problemet döljs.
När en kollega till mig (invandrarkvinna från ett land med utbrett HRV) höjde rösten i plenum, nog var det en 20 år äldre svensk man i kollegiet som mansplainade om svenska män. Ja, han bekräftade ju i alla fall sin tes, oavsiktligt.
Ja, vi är väl ganska överens då. Att hävda att allt kvinnoförtryck är samma sak, är för mig att påstå att feminism inte uppnått ett skit i västvärlden på hundra år. Det finns mkt jag reagerar över med en en stor andel män och önskar se förändring, men HRV är något så apart att det behöver beskrivas och särskiljas från annat våld. För att just det precisa med HRV, påkallar precisa lösningar.
Möjligen kan det vara så att vissa andra myndigheter borde, men använder sig för lite av den myndighet som sedan länge har det nationella uppdraget. Inom min bransch är iaf varje seminarium om HRV jag går på fullsatt, även om kollegerna som inte går på sådant kan vara mer osäkra än motståndare till att motverka HRV. I din bransch går man kanske inte alls(?). Hoppas då att det inte är en myndighet som har särskilt mkt med människors livsföring att göra.
Har faktiskt blivit aktivt motarbetad av en chef vi delar lokaler med eftersom vi bl.a arbetar med synliga informationskampanjer mot HRV. Jag förstår din irritation men tror att det envisa synliggörandet av de som arbetar aktivt, på alla sätt man kan t.ex bara att prata om, hänvisa till, vida överträffar effekten av att upprepa att problemet döljs.
Pojkars rätt till en jämställd skola, idag så hindrar eller hämmar den matriarkaliska skolans värld pojkar. Det är ett sjukt skolsystem utformat för att passa flickor och som underhålls av majoriteten kvinnliga lärare, pojkar kommer med tiden bli förpassade till enbart låginkomstyrken eller arbetslöshet med utanförskap.
Pojkars resultat i skolan sjunker och i rask takt. Det beror inte på att flickor har blivit bättre begåvade och pojkar sämre utan för att skolan idag är anpassad för flickor och inte för pojkar.
Det vanliga hatet mot den svenska vita mannen!
Eller kanske att män får 2-3 ggr hårdare straff än kvinnor för samma brott.
Jag vill ha bort brotsrubriceringen "kvinnofridskräkning".
Det behövs inte ha en särskild egen juridiskt begrepp som brottrubricering; "kvinnofridskräkning".
Vi strävar efter ett jämställdhet i detta land, då skall man ha neutrala juridiskabegrepp och brotsrubriceringar. Oavsett kön på persone blir denne fredskränkt så skall brottrubricering bara vara fredskränking.