Klimakteriet? Varför så få som vill prata om det?
Jag saknar en tråd om övergångsålder, om klimakteriet och dess besvär.
Är själv 50+ och har haft min sista mens för några månader sedan. Och sedan dess har mitt liv blivit ett mindre helvete, rent ut sagt.
Jag sover ingenting, är ständigt trött, har gått upp i vikt (nästan 7 kg), har ingen sexlust och ingen livsglädje...
Om ni adderar skilsmässa på toppen av allt så fattar ni snabbt vart jag styr min häst... Ler...
Från en person som var livfull och pigg, rolig och självsäker till en trött (fajtas med blodbrist) medelålders kvinna med mycket ångest och tankar kring livet, kropp, sexualitet, relationer och annat...
Vet att klimakteriet är en oundviklig process i livet och att vartenda kvinna kommer att hamna där, så småningom...
Men jag är här nu! Och jag känner mig ensam och frustrerad.
Folk pratar jätte gärna om allt: om politik, om cancer, om vikt, om skilsmässor, tom depression har blivit ett accepterat samtalsämne.
Men fortfarande, väldigt få som är villiga att diskutera klimakteriet lika öppet och obesvärad.
Jag vill diskutera det! Jag behöver känna "samhörighet" med mina medsystrar...
Med alla dessa (fortfarande) vackra och härliga kvinnor...
Jag behöver er!
Ps. Jag vet att det finns både böcker och tv program och annan typ av olika forum nu för tiden, och att debatten kring klimakteriet har tagit fart i det "offentliga", apropå mitt kanske lite drastiska påståendet att väldigt få som vill diskutera ämnet.