• Fri 30 Aug 2019 11:45
    22432 visningar
    187 svar
    187
    22432

    Syskonförsök IVF 2019

    Hej!

    Vi påbörjade syskonförsök i januari -19 och fick just minus på vårt fjärde försök.
    Skulle gärna bolla lite tankar och erfarenheter med andra i samma situation.

    Detta är vår resa; Vår dotter kom till på vårt allra första försök (ET) och ett embryo frystes ner. Detta fick vi tillbaka i stimulerad cykel i januari, men det fäste inte. Eftersom vår dotter kom till så "lätt" så trodde vi såklart att vi hade goda förutsättningar för detta och blev väldigt nedslagna. Nu går vi privat och har gjort två hormonbehandlingar. På första fick vi tillbaka en blastocyst - mens på rd7 om jag minns rätt. Två till frysen. Efter det ett FET med blastocyst i naturlig cykel - mensen kom på rd2. Vid andra hormonbehandlingen blev jag överstimulerad så det blev totalfrys av fyra blastocyster. Gjorde FET i naturlig cykel för två veckor sen och igår fick jag minus på testdagen. Hade lite småblödningar innan men trodde det berodde på Lutinus. Känner mig SÅ lurad och uppgiven och tiden bara går.

    Har ingen i min närhet som gått igenom IVF så jag vill gärna komma i kontakt med någon därute som håller på just nu. Jag funderar mycket på vad mer som kan göras. Kan embryot prepareras för att fästa lättare (har hört talas om att man ibland skrapar lite på ytan)? Kan man ta nån speciell medicin/vitaminer? Antar ju att de borde göra allt de kan på kliniken, men tycker att de verkar lite "enkelspåriga" där... Till saken hör att min menscykel varit väldigt ojämn sen jag fick barn, men enligt kliniken så är omslag på ägglossningstestet nog för att återföra i naturlig cykel. Vid vårt senaste FET sa de dessutom att sex kunde gynna embryots fästförmåga, medan någon annan klinik tydligen rekommenderar att man avstår från sex efter återförandet (alltså även efter FET). Vad ska man tro? Vad har ni andra för erfarenheter? Vill bara bli gravid igen!! 

  • Svar på tråden Syskonförsök IVF 2019
  • Fri 30 Aug 2019 22:59
    #1

    Hej,

    Vi försöker också med syskon. Gjort 3 frysförsök.

    Historia när vi fick vår son. Fick MA på andra insättningen , tredje insättningen fick vi sätta in 2 embryo som relaterade till vår son.

    Under tiden nov 18 till maj 19 har vi satt in 3 embryo total då jag har velat dra på det då det är så otroligt påfrestande att få minus eller att mensen kommer.

    Vi har tecknat avtal om 3pack försök och jag känner lite att jag har ursäkter till att börja även om jag vet att jag måste för att lyckas. Men jag är så rädd att vi skall vara här om 1 år och bara ha misslyckande, hur kommer jag att må då...iof denna gång hade jag bra ursäkter, hade haft svårt att ta sprutor av flera anledningar. Men i slutet av sep så måste vi försöka oss på det igen. Ibland känner jag att jag är rätt nöjd med min son och inte vill ha ett barn till, men vet inte om jag verkligen känner så eller om det är en försvarsmekanism från min sida. Ibland önskar jag att jag var dem som endast vill ha ett barn . Ibland tänker jag att vår son kanske var mirakel, att jag egentligen inte kan bära ett barn. Är så tacksam varje dag att vi fick ett barn...men det är så otroligt jobbigt o tuft med ivf. O alla känslor som jag hade för näsyan 4 år sedan kommer tillbaka. Däremot känner jag att det är lite lättare denna gång pga vi redan har ett barn. Men samtidigt är jag så rädd för hur jag kommer att må om alla 3 försöken misslyckas.

    Sorry om jag inte gav dig tips på vad du kan göra för att förbättra dina chanser. Tror nog inte man kan göra så mkt. Men förstod att du skapade tråden för att få ur dig en del du går runt o bär på?

  • Sun 1 Sep 2019 12:04
    #2

    Tack för att du delar med dig Lee***!

    Ja precis, jag är den enda i den nära kretsen som gått igenom IVF för att få barn, så det känns lite ensamt. Och jag kan känna mig så snuvad på den där ?hoppsan, vi blev visst gravida?-grejen även om de flesta planerar och försöker aktivt ändå. Tänkte mycket på det där med slump och mirakel den första vändan. Att det kändes fel att nån annan bestämde vilket ägg och spermie som skulle smälta samman. Men när vår dotter väl kom så var det så självklart att det skulle vara just så - jag vill ju ha precis henne och ingen annan!

    Men syskonresan börjar kännas tuff nu. Önskar också att jag var nöjd med ett barn men har alltid velat ge mitt barn ett syskon eftersom min egen syster är så viktig för mig.

    Vad är er problematik? För oss är det manlig faktor.

  • Mon 2 Sep 2019 19:47
    #3
    lillasnigelen skrev 2019-09-01 12:04:47 följande:

    Tack för att du delar med dig Lee***!

    Ja precis, jag är den enda i den nära kretsen som gått igenom IVF för att få barn, så det känns lite ensamt. Och jag kan känna mig så snuvad på den där ?hoppsan, vi blev visst gravida?-grejen även om de flesta planerar och försöker aktivt ändå. Tänkte mycket på det där med slump och mirakel den första vändan. Att det kändes fel att nån annan bestämde vilket ägg och spermie som skulle smälta samman. Men när vår dotter väl kom så var det så självklart att det skulle vara just så - jag vill ju ha precis henne och ingen annan!

    Men syskonresan börjar kännas tuff nu. Önskar också att jag var nöjd med ett barn men har alltid velat ge mitt barn ett syskon eftersom min egen syster är så viktig för mig.

    Vad är er problematik? För oss är det manlig faktor.


    Manlig faktor här med, min sambo har gjort pesa/tesa. När skall ni göra nästa försök?
  • Tue 3 Sep 2019 09:45
    #4

    Eventuellt denna cykel om det funkar med jobbet. Ska prata med kliniken imorgon. Jag skulle vilja prova sånt där Embryo glue, men har en känsla av att de inte tror på sånt.

    Har ni bestämt när ni kör igång?

  • Thu 5 Sep 2019 23:33
    #5
    lillasnigelen skrev 2019-09-03 09:45:27 följande:

    Eventuellt denna cykel om det funkar med jobbet. Ska prata med kliniken imorgon. Jag skulle vilja prova sånt där Embryo glue, men har en känsla av att de inte tror på sånt.

    Har ni bestämt när ni kör igång?


    Vad är embryo glue? Jag skall köra denna omgången , min mens beräknas komma i slutet av sep. Skall bli skönt att börja igen men samtidigt en rädsla.
  • Anonym (Blanc­a)
    Sat 7 Sep 2019 00:01
    #6

    Vi blev också gravida på första försöket och gick hela vägen. Gav oss på en till hormonkur tidigare i år och fick ett färskt tredagars insatt. Det gick vägen den här gången också och är i vecka 30 nu.

    Något jag såg till att göra mellan graviditeterna var att träna och fylla på med näring i form av bra mat, gröna drinkar och en del kosttillskott. Tänk vad mycket näring som går åt från ens kropp för att "bygga" en bebis.

    Vissa ämnen är vanliga att ha brist på även om man aldrig varit gravid som ex. omega-3 och spårämnen som zink, bor, mangan, molybden etc. Jag åt thornes prenatal multivitamin som innehåller allt ett foster behöver och ekologisk omega-3 två-tre gånger i veckan samt järn+folsyra övriga dagar i över ett år innan vi försökte med ivf igen. Och just det, åt även ubiqinon Q10 sista månaden innan det var dags. Det var allt jag kunde komma på.

    Jag tror att zink kan fungera som en sorts "klister" då det verkar öka den bioelektriska laddningen i kroppen. Vid en naturlig befruktning så får livmodern en ordentlig dusch av zink då det är en av sädesvätskans huvudingredienser.

    Lycka till!

  • Sun 22 Sep 2019 08:45
    #7

    Hejsan.

    Vi ska också köra igång med syskonförsök nu. Ska ringa Linnekliniken imorgon för besked om hur vi ska gå till väga. Behöver stimulering då jag inte har ägglossning.

    Vi gjorde ivf 2014 och lyckades på första försöket. Är så rädd att det inte kommer gå lika lätt den här gången ????

    Har 4 stycken ägg i frysen.

  • Tue 8 Oct 2019 20:16
    #8

    Hej alla, kul att fler hittat till tråden!

    Uppdatering om läget här är att jag fick plus på vårt senaste försök på testdagen (i söndags), men började blöda rikligt samma dag. Kliniken vill att jag fortsätter med Crinon och testar igen på fredag men för mig känns det helt kört och meningslöst för jag blöder så mycket. Klumpar, slem och allt (ursäkta). Detta var vårt sista försök i vårt 3-pack men vi har tre kvar i frysen på kliniken. Vet nu inte om vi ska beta av dem ett och ett eller dra igång ett nytt paket. Känns som en kamp mot klockan då jag är 37 år nu.

    Hur gamla är ni andra och hur resonerar ni kring hur många försök det får ta? När drar man gränsen liksom? Just nu känns det bara som att ekonomin får avgöra, men man måste ju klara av det psykiskt också.

  • Tue 8 Oct 2019 20:21
    #9
    Anonym (Blanca) skrev 2019-09-07 00:01:02 följande:

    Vi blev också gravida på första försöket och gick hela vägen. Gav oss på en till hormonkur tidigare i år och fick ett färskt tredagars insatt. Det gick vägen den här gången också och är i vecka 30 nu.

    Något jag såg till att göra mellan graviditeterna var att träna och fylla på med näring i form av bra mat, gröna drinkar och en del kosttillskott. Tänk vad mycket näring som går åt från ens kropp för att "bygga" en bebis.

    Vissa ämnen är vanliga att ha brist på även om man aldrig varit gravid som ex. omega-3 och spårämnen som zink, bor, mangan, molybden etc. Jag åt thornes prenatal multivitamin som innehåller allt ett foster behöver och ekologisk omega-3 två-tre gånger i veckan samt järn+folsyra övriga dagar i över ett år innan vi försökte med ivf igen. Och just det, åt även ubiqinon Q10 sista månaden innan det var dags. Det var allt jag kunde komma på.

    Jag tror att zink kan fungera som en sorts "klister" då det verkar öka den bioelektriska laddningen i kroppen. Vid en naturlig befruktning så får livmodern en ordentlig dusch av zink då det är en av sädesvätskans huvudingredienser.

    Lycka till!


    Tack för tipsen! Äter multivitamin Kvinna sen lång tid tillbaka. Ska kolla zinkmängden i den.

    En ivf-läkare gav oss t o m rådet att ha sex efter återförandet just med tanke på sädesvätskans effekt. Det hade vi inte nu senast dock, så mycket press redan liksom...????
  • Tue 8 Oct 2019 20:21
    #10
    Lee*** skrev 2019-09-05 23:33:29 följande:

    Vad är embryo glue? Jag skall köra denna omgången , min mens beräknas komma i slutet av sep. Skall bli skönt att börja igen men samtidigt en rädsla.


    Hur går det för er? Är ni igång?
Svar på tråden Syskonförsök IVF 2019