• Anonym (Upprö­rd)
    Wed 9 Oct 2019 20:34
    1158 visningar
    68 svar
    68
    1158

    Gravid - släkten beklagar sig

    Idag när vi hade en liten släktträff (vi bor nära varandra) släppte sambon och jag ?bomben? med att vi väntar vårat andra barn, som är en pojke. Släkten beklagade sig och undrade om vi inte var besvikna/ledsna över att inte vänta en dotter. Vårat första barn är också en pojke. Nej jag är inte det minsta ledsen över det. Jag är lyckligt lottad som väntar en frisk liten pojke och har gåvan att kunna få barn. Nu har jag sagt att jag vill inte träffa dem på ett tag, pga deras sätt att hantera det på. Är vansinnig just nu!! Behövde mest skriva av mig...tankar, funderingar? Någon som varit med om liknande? Hur hanterade ni det? /Arg blivande tvåbarnsmamma

  • Svar på tråden Gravid - släkten beklagar sig
  • Anonym (Här med)
    Thu 10 Oct 2019 12:52
    #45

    Känner igen mig! Första barnet - min mamma suckade. Min syster började gråta och träffade inte mig på 5 veckor och ställde in sitt stora födelsedagskalas. Men det var pga avundsjuka. Tills äldsta barnet var ett år var hon en expert på allt som gällde barn. Det var hemskt!

    Andra graviditeten - min mamma frågade om det var genomtänkt och om det var så bra för första barnet att få syskon. Hon tyckte synd om mig. Min syster tyckte som min mamma. Slutade i missfall.

    Tredje - då hade dom lärt sig då jag förklarat hur illa dom betett sig. Dom sa bara grattis, vad kul.

    Jag är en fullt fungerande vuxen med jobb, bra ekonomi, pluggat och rest. Min mammas reaktion handlade nog mest om att jag helt plötsligt blev så vuxen. Min syrra var svartsjuk.

    Jag har också två pojkar. En på tre och en på 6 månader. Jag får också höra att det är tråkigt att jag har två pojkar. Jag älskar mina barn trots kön!! :)

  • Anonym (Herre­gud)
    Thu 10 Oct 2019 12:52
    #46
    -1 +2

    Men vad är det med folk i den här tråden? Snacka om att förminska ts känslor! Ja det klart att ts hugger i sina svar när ni förminskar hennes känslor! Hur vore det om ni kunde visa lite empati istället? Förstår att ts är ledsen. Släkten är ju dumma i huvudet när de vräker ur sig en sån sak och jag hade också blivit fly förbannad. Och att familjen är misslyckad bara för att ts kommer få två pojkar??  Nä, hade också slutat umgås med dem. Varför ska man umgås med människor som tar ens energi bara för att man råkar vara släkt? Förstår inte. Kram till dig ts och grattis till den lilla pojken!

  • Anonym (Malin­)
    Thu 10 Oct 2019 12:53
    #47
    Anonym (Upprörd) skrev 2019-10-10 12:42:59 följande:

    Jag har fått höra på omvägar via min sambo när jag inte varit med av olika anledningar att de tycker synd om oss och att vi är en misslyckad familj. Men ska försöka inte bry mig. Svårt dock.


    Varför skulle ni vara en misslyckad familj?! Jättekonstiga släktingar som pratar så om er/ till din sambo isåfall.
  • Anonym (Upprö­rd) Trådstartaren
    Thu 10 Oct 2019 12:57
    #48
    Anonym (K) skrev 2019-10-10 12:47:46 följande:

    Spännande att läsa alla tråkiga svar, hur folk tänker. Och att du fick 3 ogilla på ditt svar till mig. Antar att de som svarat och tycker att du ska vilja ha en flicka själva aldrig vare sig fått kämpa eller längta efter ett barn. Det är tyvärr inte en självklarhet för alla att kunna bli gravida, och hur man då kan ha mage att ens vräka ur sig något om att det är fel kön. (Är själv en utav dom som längtar o kämpar för att ens få ett plus).För mig är det helt galet och hemskt. Vad känner alla män i samhället om att många inte ens önskar dom som bebisar?:/ Vad är felet med pojk, eller är det just att du redan har en?


    Förmodligen är det så. Förstår inte heller varför 3 personer ogillade mitt svar till dig. Vi har fått kämpa för första barnet, förstår hur det känns för dig. Hoppas det går vägen för dig! Ja det kan man undra. Min lilla pojke skulle jag aldrig vela byta ut mot någon flicka i världen. Har aldrig känt besvikelse över att vänta ett visst kön.
  • Anonym (Upprö­rd) Trådstartaren
    Thu 10 Oct 2019 13:00
    #49
    Anonym (Här med) skrev 2019-10-10 12:52:15 följande:

    Känner igen mig! Första barnet - min mamma suckade. Min syster började gråta och träffade inte mig på 5 veckor och ställde in sitt stora födelsedagskalas. Men det var pga avundsjuka. Tills äldsta barnet var ett år var hon en expert på allt som gällde barn. Det var hemskt!

    Andra graviditeten - min mamma frågade om det var genomtänkt och om det var så bra för första barnet att få syskon. Hon tyckte synd om mig. Min syster tyckte som min mamma. Slutade i missfall.

    Tredje - då hade dom lärt sig då jag förklarat hur illa dom betett sig. Dom sa bara grattis, vad kul.

    Jag är en fullt fungerande vuxen med jobb, bra ekonomi, pluggat och rest. Min mammas reaktion handlade nog mest om att jag helt plötsligt blev så vuxen. Min syrra var svartsjuk.

    Jag har också två pojkar. En på tre och en på 6 månader. Jag får också höra att det är tråkigt att jag har två pojkar. Jag älskar mina barn trots kön!! :)


    Fy vilka tråkiga reaktioner, men vad bra att de lärt sig tillslut att inte bete sig så illa och grattade istället :)
  • Thu 10 Oct 2019 13:01
    #50

    Tänker såhär: tyvärr är det inte helt ovanligt att folk tänker som hans släktingar gör och vissa människor har viss brist på empati och finkänslighet och tror att de kan fråga och säga sånt som de gjort. Förstår att du är upprörd, det är inte det faktum att du blir arg och ledsen som de som svarar dig verkar vända sig emot utan att du vill hindra dina barn från att träffa sin släkt pga en kommentar. Känslor har man all rätt att ha men man måste också fundera på vilka reaktioner man har och om de är rimliga.

    Det vore rimligt att prata med släktingarna och berätta att du blev ledsen och besviken av deras kommentar och att det nu känns som om de inte acceptera ert barn. Ge dem chans att be om ursäkt. Om ditt mål är att ni ska ha en bra relation framöver så gör du det på ett ödmjukt men tydligt sätt. Om de är helt oförstående och inte, efter lite betänketid, ber om ursäkt, då har du mer grund för att ha ett mycket begränsat umgänge med dem. Om det inte spelar någon roll för dig och din man hur relationen med dem är, ja då kan du ju klippa kontakten utan någon förklaring om du vill det. Det gäller då att du och din man är överens, annars kommer detta bli ett stort problem i ert äktenskap.

    Av dina senaste inlägg tolkar jag det som om att denna kommentar om barnets kön inte är den första eller enda gången släkten har sagt och gjort saker som du upplever kränkande och inte ok. Har jag rätt? Det sätter också saken i ett annat ljus i så fall. Har du och din man pratat om detta? Har ni samma inställning? Har din man pratat med släkten om detta?

  • Anonym (Upprö­rd) Trådstartaren
    Thu 10 Oct 2019 13:01
    #51
    Anonym (Herregud) skrev 2019-10-10 12:52:32 följande:

    Men vad är det med folk i den här tråden? Snacka om att förminska ts känslor! Ja det klart att ts hugger i sina svar när ni förminskar hennes känslor! Hur vore det om ni kunde visa lite empati istället? Förstår att ts är ledsen. Släkten är ju dumma i huvudet när de vräker ur sig en sån sak och jag hade också blivit fly förbannad. Och att familjen är misslyckad bara för att ts kommer få två pojkar??  Nä, hade också slutat umgås med dem. Varför ska man umgås med människor som tar ens energi bara för att man råkar vara släkt? Förstår inte. Kram till dig ts och grattis till den lilla pojken!


    Tusen tack fina du.
  • Anonym (789)
    Thu 10 Oct 2019 13:04
    #52
    -2 +1
    Anonym (Herregud) skrev 2019-10-10 12:52:32 följande:

    Men vad är det med folk i den här tråden? Snacka om att förminska ts känslor! Ja det klart att ts hugger i sina svar när ni förminskar hennes känslor! Hur vore det om ni kunde visa lite empati istället? Förstår att ts är ledsen. Släkten är ju dumma i huvudet när de vräker ur sig en sån sak och jag hade också blivit fly förbannad. Och att familjen är misslyckad bara för att ts kommer få två pojkar??  Nä, hade också slutat umgås med dem. Varför ska man umgås med människor som tar ens energi bara för att man råkar vara släkt? Förstår inte. Kram till dig ts och grattis till den lilla pojken!


    Jag håller helt med. Jag blir helt mörkrädd av att läsa kommentarerna och att se alla ogillamarkeringar. Fullkomligt självklart enligt mig att man blir arg och ledsen av att höra sådana kommentarer som TS fick av sina släktingar. Lika självklart är det att barnets kön inte spelar någon roll. De som sitter och ogillar och argumenterar emot hade antagligen betett sig precis som TS släktingar.
  • Anonym (Här med)
    Thu 10 Oct 2019 13:08
    #55
    Anonym (Upprörd) skrev 2019-10-10 13:00:35 följande:

    Fy vilka tråkiga reaktioner, men vad bra att de lärt sig tillslut att inte bete sig så illa och grattade istället :)


    Kändes dock väldigt falskt :P men jag kan inte bry mig mindre. Min familj har svårt för förändringar verkar det som. Dom älskar sina barnbarn jätte mkt idag! :)
  • Anonym (Herre­gud)
    Thu 10 Oct 2019 13:11
    #57
    -2 +1

    Sen har vissa mage att gnälla på att ts är onyanserad och agressiv av sig. Själva tycker inte jag att de som argumenterar mot är nyanserade. Bara att ts överreagerar. Ja, vilken normal människa hade inte reagerat på kommentarer som att "misslyckad familj" "roligare med det andra könet" osv? Sedan också att ts lider av gravidhormoner.

Svar på tråden Gravid - släkten beklagar sig