Önskar att det fanns eftermiddagsskola
Jag hoppades så hett att dottern inte hade tagit efter mig men nu är det tydligt att det är så. 7 år gammal och 2 månader in på terminen och helt förstörd för att hennes sovmönster vägrar anpassa sig efter samhällets krav. Hon gråter på morgonen för att hon är så trött varje dag och fungerar inte i skolan före första rasten. Klagomål har vi fått också och hot om soc. Vi har aldrig kommit för sent till skolan men visst har det hänt att vi kommit med andan i halsen.
Det hjälper inte att lägga henne tidigare. Då vaknar hon efter några timmar och kan inte somna om. Precis som jag. Precis som jag får hon också ont i kroppen om hon sovit fel timmar och aptiten försvinner.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig mest uppgiven. Jag försöker trösta och uppmuntra men då säger hon bara - Men mamma, du är ju också trött. Så rätt hon har.
Om någon har något råd eller uppmuntrande ord så blir jag glad och tacksam.