• Sat 26 Oct 2019 09:44
    929 visningar
    6 svar
    6
    929

    Lämnad efter 10,5 år

    Levt med en underbar man i 10,5 år.

    Han var svärmors drömmen . Väldigt omogen dock.

    Vi träffades på nätet. Han var väl kär redan i början ,mer än mig ialf.

    I början hade vi mycket sex men det avtog ganska fort. Han frågade mig om det bara var sex jag var ute efter.

    Vi började ha sex efter två månaders dejtande .

    Det började med att han ville ha en hund. Jag ville inte eftersom jag visste vem som skulle ta hand om den .

    Han lyckades få mina föräldrar på sin sida , klart han skulle ha en hund. Det började bra hans löfte om att ta hand om hunden själv gick bra. Men efter ca tre veckor pallade han inte mer . Jag fick ta hand om hunden - åka hem på varje rast och gå ut med den .

    Efter ett år satt han hårt mot hårt - han tyckte vi skulle bli sambo . Kände mig inte redo riktigt , men kände mig tvungen . Hans lgh såldes , vi tömde den . Alla hans x saker var kvar i lgh , men han sa att hon bara dragit.

    Tänkte inte mer på det - han pratade inte illa om henne.

    Efter två år ville jag ha barn ( hade ett sen tidigare).

    Han var väl inte redo .. undvek frågan .. skyllde på att jag bara ville ha en orsak att vara hemma slippa arbeta.

    Efter tre år gav jag honom två val , då åren går och man inte blir yngre . Antingen fick han gå vidare utan mig eller skaffa barn.

    Vi skaffade barn - han var väldigt ointresserad av graviditeten .

    Det var då jag första gången upptäckte det :

    När jag satt på hans dator och skötte hans bokföring .

    Bilder på äldre kvinnor - vi båda var i 34-36 åldern . Dessa kvinnor var närmare 50,60. Bilderna var inte naken bilder men skickade till honom. Minns en hette Gunilla.

    Konfronterade - fick till svaras att han inte hade någon aning om detta. Gav mig lösenord till sina Mail ...

    Skräpposten var fylld med Viagra parmacy och sexinviter ( mydates , sex.nu) frågade vad det var - det var enbart skräp.

    Köpte det .

    Fick barn.

    Blev gravid igen - gjorde abort för hans skull . Han köpte mig en dyr handväska efter aborten . Nämnde inte den en ända gång efter aborten .

    Vi hade ingen sex på ett tag . Kollade hans telefon en kväll , fann under bildström nakenbilder på kvinnor ...

    konfronterade . Han sa först - vi har ju inte haft sex på ett tag, men ändrade det sen till att han inte visste HUR de hamnat där .

    Åren rulla på. Han som varit så go mot mitt barn innan började bli mer och mer avundsjuk på mitt barn. Ansåg att jag bara brydde mig om mitt barn .

    Vi fick en kris , jag ville inte längre . Orkade inte. Krävde parterapi om vi skulle fortsätta . Han gillar inte sånt .. men gick med på det för att fortsätta.

    Parterapin gick inge vidare. När inte båda kan öppna sig och vara ärliga - då fungerar det inte. Kunde lika gärna slängt pengarna i sjön .

    Vi flyttade till större boende . Han blev mer och mer kaxig och tog mig mer och mer för givet. Fortsatte gemnföra mitt och vårt barn ( hur jag brydde mig mer om mitt barn)

    Pratade illa till mitt barn , om mitt barn inför syskonet samt vänner och släkt .

    Tränade som bara den . Kom med gliringar ang min hälsa..

    Ingen sex . Ville inte ens röra mig . Frågade man- var det ens eget fel. Gjorde inget hemma.

    Men ändå var det bara han som gjorde något och jag och mitt barn bara levde på hnm . Jag var lat och äcklig , dålig mamma . Vi bråkade mycket det sista året.

    Han utnyttjade mig på många sätt - ekonomiskt , emotionellt , själsligt . Jag var hans mamma.

    Tog hans om en vuxen man ..

    allt var mitt fel .. inga fel på hnm. Vi bråkade mycket det sista året.

    Han gjorde slut , men allt var mitt fel och han ville vara särbo. Nästa dag hade han ALDRIG sagt det om särbo , tredje dagen hade JAG sagt det ( enligt hnm)

    Jag tvingades lämna lgh eftersom han vägrade. Hans förslag var att jag skulle flytta och lämna barnen . Mitt förslag var att vi skulle bo vv i lgh ...så barnen fick bo kvar, men nej JAG skulle flytta. Blev vansinnig för att jag tänkte flytta till annan kommun .

    Jag hade förstört hans liv .

    Bara varit så vidrig hela tiden under sommaren .

    Hämnas hämnas . Hittade flera äldre damer i hans telefon mot slutet ... men nej han hade aldrig varit otrogen - det var jag som var det. Och psykiskt sjuk .

    Han älskade inte mig längre för att jag var psykiskt sjuk .

    Tagit alla saker i lgh som är av väder- även om han hävdar på sambolagen .. dessutom har jag stått på en massa krediter, för han haft betalnings anm. Men jag var ändå inte värt ngt..

    Vill inte ha med mig att göra längre. Men blir vän med mina syskon - som han avskytt under vårat förhållande , pratat så illa om dem inför allt och alla. Startar ett företag med en av syskonen.. en gemensam bil som vi båda står som låntagare för vägrar han sälja samt betala

    Den ?nya ?kvinnan har redan träffat vårt barn . En kvinna som jag vet vem det är . Hon har sprutat in en massa i ansikte och läppar ( som han sagt att han avskyr under vårat förhållande ) en kvinna som haft många män .

    Jag klandrar inte ner på henne - utan hans falskhet åter igen.

    Jag är så trött på allt detta. Jag vill bara gå vidare. Även om jag alltid kommer älska - men den personen fanns aldrig - han var bara ett spel. För mig släkt och vänner .

    Känns omöjligt att samarbeta med denna man som vägrar samarbeta, gör allt omöjligt ...

    nu är det total tystnad från hnm ... feg då han skäms för det är så uppenbart att hans nya mamma träffade han under våran tid.

    Går och pratar med kvinnojour för en min psykiatriker har jag blivit psykiskt misshandlad , ekonomiskt misshandlad i flera år - vilket jag än har svårt för att ta in.

    Han som var så perfekt


    N
  • Svar på tråden Lämnad efter 10,5 år
  • Sat 26 Oct 2019 09:54
    #1

    Vad bra att du inte är med den här mannen längre! Vad bra att du får hjälp att bearbeta och hantera den våldsamma relation du varit i!

    Det du beskriver är långt ifrån normalt. Tror du måste inse att han aldrig varit en svärmorsdröm eller perfekt. Kanske önskade du att han skulle vara det men din text visar om och om igen att han behandlade dig och dina barn väldigt illa. Hoppas din terapi hjälper dig att inse det och släppa honom.

    All kärlek till dig!

  • Anonym (Gladi­ator)
    Sat 26 Oct 2019 13:07
    #2

    Jo men, du fick ju barn med honom. Var inte det ditt mål?? Sluta gnäll och stå för vad du har gjort och lägg inte all skuld på någon som inte kan försvara sig. Du gör dig bara larvig och töntig med den här tråden.

  • Anonym (Diagn­os)
    Sat 26 Oct 2019 13:16
    #3

    Tycker det låter som han borde ha någon diagnos. Annars mest omogen skitstövel. Du kommer att må bättre utan honom. Ev behöver du terapi för att bearbeta allt han utsatt dig för!

  • Anonym (G)
    Sat 26 Oct 2019 13:18
    #4
    Anonym (Diagnos) skrev 2019-10-26 13:16:08 följande:

    Tycker det låter som han borde ha någon diagnos. Annars mest omogen skitstövel. Du kommer att må bättre utan honom. Ev behöver du terapi för att bearbeta allt han utsatt dig för!


    Det han utsatt henne för? Är hon ett offer menar du? Hon har valt honom, hon har valt att skaffa barn med honom och hon har valt att stanna i över 10 år hos honom. Hon är inget offer. Hon fick vad hon valde.
  • Anonym (A)
    Sat 26 Oct 2019 13:32
    #5
    Anonym (G) skrev 2019-10-26 13:18:03 följande:

    Det han utsatt henne för? Är hon ett offer menar du? Hon har valt honom, hon har valt att skaffa barn med honom och hon har valt att stanna i över 10 år hos honom. Hon är inget offer. Hon fick vad hon valde.


    Håller med.
  • Sat 26 Oct 2019 13:47
    #6

    [quote=79989225][quote-nick]Anonym (Gladiator) skrev 2019-10-26 13:07:07 följande:[/quote-nick]Jo men, du fick ju barn med honom. Var inte det ditt mål?? Sluta gnäll och stå för vad du har gjort och lägg inte all skuld på någon som inte kan försvara sig. Du gör dig bara larvig och töntig med den här tråden.[/

    Mål? Jag är inget offer . Han ser sig själv som offert här . Allt är mitt fel och det är ju så synd om hnm .

    Gör vårt barn väldigt förvirrad med genom att säga saker som ger vårt barn hopp.

    Du låter som mitt x . Självgod och narcesistisk .

    Kanske släkt ?

    Kan han inte försvara sig - har jag lagt upp hans namn och bild ?

Svar på tråden Lämnad efter 10,5 år