• Anonym (Kl)
    Wed 20 Nov 2019 18:17
    5529 visningar
    34 svar
    +1
    34
    5529

    Någon som kan berätta lite om diskbråck.

    Ni som har diskbråck. Vilka tester hos läkaren fick ni göra innan ni fick reda på att ni hade det? Och berätta gärna symptomen. Hur kändes smärtan i ryggen?

  • Svar på tråden Någon som kan berätta lite om diskbråck.
  • Wed 20 Nov 2019 18:35
    #1

    Började med molande domnande värk långt ner i ryggen. Hade just fött barn och tänkte det var något som kunde ha med fogarna att göra. Kändes som om jag var stel och svullen långt ner i ryggen mer än att det gjorde ont.

    Sen satt jag i sängen och ammade min då 3 veckors och då sprack disken totalt. Kände hur det knastrade till i ryggen och sen kom ichias from hell som strålade ner i vänster ben. Kändes som glödande järnspett i ena benet. Från rumpan hela vägen ner till tårna. Det brann som eld och jag hade känselbortfall i underlivet bäcken och benet.

    Kunde inte sova på hela natten dagar låg bara och grät av smärtan. Själva diskbråcket var inte så smärtsamt det var ichiasen som tog död på mig. Har nog aldrig upplevt något så smärtsamt innan. Att föda barn är en smekning i jämförelse med denna smärta.

    Åkte in akut mitt i natten med bebis och allt. Visade sig vara ett STORT dickbråck som påverkade muskelaturen i bäckenbotten så jag blev akut opererad redan dagen efter annars fanns det risk för bestånde men och nervskador som kunnat innebär att jag kunde fått använda blöja resten av livet.

    Att jag fick operation var otroligt skönt för jag hade INTE kunnat leva med den smärtan och samtidigt ta hand om 5 barn varav en var nyfödd. Så jag är glad att mitt diskbråck var så allvarligt att jag blev opererad så snabbt. För ofta vill dom ju att det ska "läka" av sig själv och kan säga att det hade jag itne klarat.

    Efter op var ichiasen borta på en gång. Tog ca 1 vecka innan jag kunde röra mig utan att det spände och drog och idag 3 år senare är jag helt fri från smärta.

    Har dock fått en nervskada i benet som gör att jag saknar känsel i nästan hela vaden på det benet sant 2 av tårna. Dom är alltid avdomnade och ibland pirrar det som om dom sover. Men gör inte ont. Kanske kommer det läka och bli bättre men risken är att jag kommer få leva med det resten av livet. . 

  • Wed 20 Nov 2019 18:36
    #2

    Tester jag fick göra magnetröntgen som visade ett stort diskbråck i ländryggen som tryckte på nerverna till bäcken och benen. 

  • Wed 20 Nov 2019 19:44
    #3

    Obeskrivlig smärta som strålade från skinkan ned genom benet ända ut i tårna. Smög sig på och blev värre och värre. Ingen smärta i själva ryggen. Stort diskbråck som lokaliserades via magnetkamera. Fick vänta ett par månader på operation och åt stora mängder morfin, fast det hjälpte minimalt för smärtan. Hade inte kunnat leva med den smärtan. Utan OP hade jag nog hängt mig. Vaknade efter op helt smärtfri efter flera månader i skärseld där jag bara sovit några minuter i taget. Gjort samma resa två gånger och nu verkar det vara på gång en tredje gång.

  • Wed 20 Nov 2019 19:47
    #4
    Drottningen1970 skrev 2019-11-20 19:44:10 följande:
    Obeskrivlig smärta som strålade från skinkan ned genom benet ända ut i tårna. Smög sig på och blev värre och värre. Ingen smärta i själva ryggen. Stort diskbråck som lokaliserades via magnetkamera. Fick vänta ett par månader på operation och åt stora mängder morfin, fast det hjälpte minimalt för smärtan. Hade inte kunnat leva med den smärtan. Utan OP hade jag nog hängt mig. Vaknade efter op helt smärtfri efter flera månader i skärseld där jag bara sovit några minuter i taget. Gjort samma resa två gånger och nu verkar det vara på gång en tredje gång.
    Omg att du fick vänta i flera månader. Ofattbart!! Jag hade nog också hängt mig om jag tvingats leva med det. Smärtan är så jävla vidrig. Går inte att komma på något värre.
  • Wed 20 Nov 2019 19:47
    #5

    Och även mina ben är bortdomnade pga nervskadan som uppstått av att nerverna varit klämda så länge...

  • Wed 20 Nov 2019 20:10
    #6

    För mig började det en dag när jag steg ur bilen. Gick in på en affär och tänkte -träningsvärk i ryggen, nu, märkligt, har inte tränat på en vecka- tänkte inte mer på det utan handlade och flyttade bilen till en annan affär och där var det värre. Flyttade bilen ett antal ggr och höll inte på att ta mig hem. Sjukt ont i ryggen.

    Efter någon dag gjorde inte ryggen så ont men ena benet började domna bort och rumpa/ljumskar.

    Gick till läkaren som skickade mig till sjukgymnast som rekommenderade röntgen och så blev jag efter kanske 2 månader magnetröntgad.

    När jag sprang kändes det som eld i ena foten. Men i övrigt inte så ont. Mer att jag var svag och en känsla av att vara snubblig. Ont om jag behövde sitta still eller jobba frammåtböjd.

    Nu 7-8 år senare har jag normalt sett inte ont alls. Ff lite svagare i benet. Normalt inga domningar. Jag kan inte jobba frammåtböjd, det är fruktansvärt efter bara en kort stund. Jag kan inte sitta still länge. Har problem köra bil längre än 20-30 mil för att nervsmärtorna i benet blir för hemska. Springer jag långt kan jag bli otroligt öm över ryggraden men det är bara vid turer upp eller över 2 mil. Spelar jag innebandy är ryggen ond dagen efter. Domningar i ben/rumpa/ljumskar kommer tillbaka någon dag efter långa bilturer och innebandy men försvinner igen.

    Jag måste träna, måste följa sjukgymnastens rehabövningar och stretcha. Klarar inte av att vara sjuk mer än några dagar för då rasar ryggen. Men sköter jag mig kan jag göra allt. Även sånt som typ innebandy som inte är någon hälsokur för ryggen men går över efter någon dag.

    Just ja, måste Ff lägga i friläge i korsningar. Klarar inte av att hålla nere kopplingen mer än typ 5 sekunder innan det blir för tungt.

  • Wed 20 Nov 2019 21:18
    #7
    viseversa skrev 2019-11-20 19:47:35 följande:

    Omg att du fick vänta i flera månader. Ofattbart!! Jag hade nog också hängt mig om jag tvingats leva med det. Smärtan är så jävla vidrig. Går inte att komma på något värre.


    Det var några månader i nån slags smärt/morfindimma...
  • Wed 20 Nov 2019 21:21
    #8

    Har förövrigt aldrig varit så nära att begå mord som när läkaren vid inskrivningen på kirugen ville skjuta upp operationen ytterligare en månad så att jag skulle hinna sluta röka. Den mannen vet inte hur nära döden han var. Jag vägrade lämna kliniken och satt och grät i korridoren i 5 timmar tills de gav med sig.

  • Wed 20 Nov 2019 21:22
    #9
    Drottningen1970 skrev 2019-11-20 21:18:51 följande:
    Det var några månader i nån slags smärt/morfindimma...
    Låter fruktansvärt.
  • Anonym (N)
    Wed 20 Nov 2019 21:34
    #10

    Jag fick ingen röntgen utan det gissade fram att det var diskbråck och ischias. Tog en vecka innan jag ens fick komma in till en läkare och då på jourcentralen, där fick jag smärtstillande för att ens kunna sova. Tidigare när jag ringde vc fick jag frågan om jag kissade eller bajsade på mig och när svaret blev nej så fick jag inte ens en undersökning. Alla som haft diskbråck och ischias vet hur obeskrivligt ont det gör och hur det till slut sätter sig mentalt. NU 8 månader senare väntar jag på att få en tid för Magnetröntgen eftersom att jag fortfarande har stora problem med ischiasnerven och ryggen har blivit sämre igen. Ledsamt när man inte får mer hjälp utan bara svar att jag ska ha tålamod.

Svar på tråden Någon som kan berätta lite om diskbråck.