• andrew smith
    Fri 22 Nov 2019 07:21
    10697 visningar
    81 svar
    -6
    81
    10697

    Är jag adopterad?

    Jag  har på senare tid börjat fundera allt mer på om jag möjligen kan vara adopterad från England, när jag var väldigt liten, knappt ett år gammal.Jag kan prata engelska helt utan brytning, och jag markerar inte R som svenskar gör. Det har en som jag känner väl, lysssnat på mig både när jag pratar engelska helt utan svensk brytning, och den jag känner hör att jag inte markerar R som svenskar gör...


    Och de som är födda i England, de markerar inte heller R , utan säger R knappt hörbart, och i ändelser där  R finns uttalar de aldrig R... vidare har jag hört av andra att jag inte är lik min morsa överhuvudtaget någonstans. Inte det minsta lilla likhetsdrag fanns enligt den som jämförde foton på mig och morsan. Finns det möjlighet att ja g faktiskt kan vara adopterad från England? Jag har alltid varit mk tt bra på engelska, kan uttala alla engelska ord helt korrekt utan bytning, men jag förstår inte vad alla ord betyder då jag aldrig bott i England. Men om jag nu är adopterad från England har jag rätt attt få veta. Min morsa har bara gjort små antydningar om detta...hon är feg och rädd av sig och räddför förändringar...

  • Svar på tråden Är jag adopterad?
  • andrew smith
    Sun 24 Nov 2019 08:14
    #61

    när jag tänker efter, var jag yngre än så, kanske i 10årsåldern, i mitten på sjuttiotalet ngn gång jag fick se vykort skrivna på engelska. ibland är det lite svårt minnas saker exakt när det var, för det var så längesedan, men det där attt jag har 9....som första siffra bland de fyra sista....och ngn skrev att om man har det, är man född utomlands, det har ju jag.....det var det mest inressanta svaret...när man är  tonåring, eller yngre så då tänker man ju inte på att ifrågasätta saker, man bara gör det man blir tillsagd att göra, och funderar inte på varför.

  • andrew smith
    Sun 24 Nov 2019 08:14
    #62

    när jag tänker efter, var jag yngre än så, kanske i 10årsåldern, i mitten på sjuttiotalet ngn gång jag fick se vykort skrivna på engelska. ibland är det lite svårt minnas saker exakt när det var, för det var så längesedan, men det där attt jag har 9....som första siffra bland de fyra sista....och ngn skrev att om man har det, är man född utomlands, det har ju jag.....det var det mest inressanta svaret...när man är  tonåring, eller yngre så då tänker man ju inte på att ifrågasätta saker, man bara gör det man blir tillsagd att göra, och funderar inte på varför.

  • Sun 24 Nov 2019 08:25
    #63
    +2
    andrew smith skrev 2019-11-24 05:30:56 följande:

    nu menade jag att jag som vuxen över 50 år, har problem med att säga R på ett korrekt markerande sätt som svenskar gör. det hör andra att jag inte gör...de flesta svenskar överförtydligar R i varje ord om där finns ett R, men det gör aldrig jag....det har jag som vuxen tänk väldigt mycket på, hur andra överförtydligar R, men inte jag...


    Det är ett talfel du har och är helt irrelevant för frågan om du är adopterad eller ej. Barn som är under ett vid adoptionen kan omöjligt fortsätta utveckla det gamla modersmålet eller ens komma ihåg något av det.

    Till och med barn som är större vid adoptionen runt 5-7 år lär det nya språket på kort tid och glömmer sedan det gamla modersmålet. De får ingen brytning som hänger med till vuxen ålder.
  • andrew smith
    Sun 24 Nov 2019 08:50
    #64
    -2

    enligt morsan började jag prata väldigt sent, först vid 4-5 års ålder, medans andra var mkt tidigaare med att uvteckla sitt språk. men det där med 9 i personnumret för personer födda före 1990, blir nog svårt att motbevisa....jag har 9, där ngn skrev att man ska ha 9 som första siffra bland det fyra sista....motbevisa det om du kan...du som alltid påstod att jag är så intrrovert....kankse finns förklaringar till detmed.....varför jag är så intreovert, och har svårt diskutera när det börja gå för snabbt....jag är inte trög, men jag hittar inte alltid ord är de andra börjar diskutera lite snabbt...

  • Sun 24 Nov 2019 09:02
    #65
    +1

    Du kan snabbt få reda på om du är adopterad genom att ringa folkbokföringen. Där är adoptioner registrerade.

    Allt annat du yrar om om din personlighet och ditt sätt att uttala saker har ingen koppling till huruvida du är adopterad.


    andrew smith skrev 2019-11-24 08:50:48 följande:

    enligt morsan började jag prata väldigt sent, först vid 4-5 års ålder, medans andra var mkt tidigaare med att uvteckla sitt språk. men det där med 9 i personnumret för personer födda före 1990, blir nog svårt att motbevisa....jag har 9, där ngn skrev att man ska ha 9 som första siffra bland det fyra sista....motbevisa det om du kan...du som alltid påstod att jag är så intrrovert....kankse finns förklaringar till detmed.....varför jag är så intreovert, och har svårt diskutera när det börja gå för snabbt....jag är inte trög, men jag hittar inte alltid ord är de andra börjar diskutera lite snabbt...


  • andrew smith
    Sun 24 Nov 2019 09:03
    #66

    jag har googlat tvprogram på engelska på 60talet....det fanns inga tvprogram alls på 60talet....

  • Sun 24 Nov 2019 09:08
    #67
    andrew smith skrev 2019-11-24 05:30:56 följande:

    nu menade jag att jag som vuxen över 50 år, har problem med att säga R på ett korrekt markerande sätt som svenskar gör. det hör andra att jag inte gör...de flesta svenskar överförtydligar R i varje ord om där finns ett R, men det gör aldrig jag....det har jag som vuxen tänk väldigt mycket på, hur andra överförtydligar R, men inte jag...


    Du kanske är från Småland?

    Här är det ingen som knappt ens uttalar bokstaven R
  • Sun 24 Nov 2019 09:08
    #68

    Visst skulle det kunna vara så att du är adopterad. Men jag har väldigt svårt att tro att ditt språk är ett tecken på det.

    Och att ha brevvänner i England är inget konstigt. Äldre släktingar till mig hade brevvänner utomlands. Den ena i Tyskland, en annan i Italien, en tredje i Palestina. Brevvänner var mycket vanligare förr eftersom utlandssamtal var dyra.

  • andrew smith
    Sun 24 Nov 2019 09:08
    #69
    -2

    jag yrar inte, men så här är det på familjeliv.se, män som kommer hit med problem är inte välkomna hit, medans kvinnor håller varandra om ryggen här, det har jag märkt i åratal på denna sida. män med problem, får ofta förnedrande svar av kvinnor, medans kvinnor här tycker synd om varandra som har proböem....så funkar denna sida. men visst har jag fått ett par vettiga svar, sedan finns de  såklart  jantelagen och folk som blirär avundsjuka, och ger därför inte så vänliga svar.

  • Sun 24 Nov 2019 09:10
    #70
    andrew smith skrev 2019-11-24 09:08:47 följande:

    jag yrar inte, men så här är det på familjeliv.se, män som kommer hit med problem är inte välkomna hit, medans kvinnor håller varandra om ryggen här, det har jag märkt i åratal på denna sida. män med problem, får ofta förnedrande svar av kvinnor, medans kvinnor här tycker synd om varandra som har proböem....så funkar denna sida. men visst har jag fått ett par vettiga svar, sedan finns de  såklart  jantelagen och folk som blirär avundsjuka, och ger därför inte så vänliga svar.


    Vem är ovänlig, menar du?
Svar på tråden Är jag adopterad?