• Tue 31 Dec 2019 00:59
    1934 visningar
    11 svar
    11
    1934

    Känner man sig någonsin färdig?

    Hej!

    Jag har två barn, 3 år och 2,5 månader. Innan min första graviditet undrade jag ofta om man någonsin skulle känna sig redo för barn. Jag kom fram till att svaret var nej. Det kommer alltid finnas saker som kommer i vägen, jobb, bostad, hälsa osv. så det går inte att vänta på det perfekta tillfället.

    Jag har hela mitt vuxna liv tänkt att två barn är lagom. Men nu när jag har två barn så är jag inte lika säker längre... Jag känner en oerhörd sorg när jag tänker på att jag aldrig kommer att få vara gravid och föda barn igen. Eftersom yngsta barnet bara är några månader så vet jag inte om det är fler barn jag vill ha eller om det mer handlar om just graviditet och förlossning (känner sorg och besvikelse över att senaste förlossningen blev ett akut kejsarsnitt).

    Det kommer väl säkert att benas ut i takt med att bebisen blir äldre.

    Eller är det samma där, att man aldrig känner sig färdig? Att man måste bestämma med hjärnan att man är färdig och sedan får hjärtat och magkänslan hänga på och anpassa sig i efterhand...?

    Någon som känner igen sig och vill dela sina tankar?

  • Svar på tråden Känner man sig någonsin färdig?
  • Tue 31 Dec 2019 07:14
    #1

    Hej.

    När jag fick mitt andra barn kände jag precis som du. Det gjorde nästan bokstavligen ont i mig att inte få uppleva sparkar och rörelser inom mig. Att få uppleva kraften i en förlossning och slutligen få känna det lilla lilla värdefulla livet på mitt bröst.

    Nu är barnen 2 och 5 och jag inser att om hjärnan får bestämma rationellt så kommer jag att må bra även om jag inte får fler. Men börjar den förrädiska inbygda klockan eller hormonerna tala så är det kört. Jag är 33 nu. Kanske har med ålder att göra också. Skulle jag bli gravid utan mening så skulle jag aldrig kunna avsluta. För innerst inne vill min kropp vara gravid och föda. Men småbarnsåren är tuffa. De vill jag inte gå igenom igen. Hehe

    Det är nog högst individuellt. Men så tänker och känner jag.

  • Tue 31 Dec 2019 07:24
    #2

    Jag är just nu gravid med mitt sista barn. Jag har två barn sedan innan och nu känner jag med hela mitt jag att det här är allra sista gången. Så kände jag inte efter andra barnet. Men vi har varken ork eller rum för fler än tre.

  • Anonym (K)
    Tue 31 Dec 2019 07:51
    #3

    Jag födde nyligen mitt sista barn. Min man och jag har tre barn sen innan och jag kände precis som du att jag inte alls var färdig efter att andra barnet föddes. Jag kände likadant efter att tredje barnet föddes, och det var väldigt jobbigt för min man var nöjd med tre barn. Vi kom till slut överens om ett fjärde barn och jag var väldigt orolig att inte känna mig klar efteråt. Nu har det gått några månader sen förlossningen och jag har dubbla känslor. Jag kan som du skriver känna en sorg över att denna tiden av mitt liv är över, men samtidigt känner jag väldigt starkt att vår familj är full nu, rent praktiskt. Vi hinner precis med de barn vi har och blir det fler barn så kommer vi som föräldrar inte hinna se alla barnen känns det som.

    Så, nu är det lättare för mig att acceptera att vi är klara. Innan när vi hade både tid och ork för fler var det svårare. Varför inte skaffa ett till då liksom? Men nu är det så tydligt att ekonomin, orken, tiden till varje barn inte räcker till. Som MrsJenka skriver ovanför. Och då får jag acceptera att det inte blir fler bebisar nu. Även om hormonerna gärna tar över ibland och vill skaffa flera hundra barn till ;) Förnuftet vinner över känslorna liksom.

    Jag kände för övrigt att det blev mer vardag att vara gravid efter varje graviditet. Inte lika rosenskimrande. Jag har kompisar som precis fått sitt första barn och de längtar enormt efter en andra graviditet redan trots att deras bebisar är pyttesmå. Så känner jag inte alls. Nu har jag gått igenom graviditet och förlossning så många gånger och det är inte lika romantiskt längre. Samma med förlossning. Min fjärde förlossning var fantastisk men jag kände direkt efteråt att: nu kan jag detta. Som i, behöver inte göra det igen. Så har jag heller aldrig känt innan. Det var liksom bara mer av samma, och inget jag kände att jag måste göra en gång till. Så nog är jag mycket mer färdig nu än jag var efter andra barnet.

    Hoppas du kan få känna dig lite mer färdig, annars kanske en bebis till är bästa alternativet om både du och din partner kan tänka er det :)

  • Tue 31 Dec 2019 08:02
    #4

    Jag måste "bestämma mig med hjärnan " som du uttrycker det. Vi har två barn nu och läakre avråder starkt från fler graviditeter pga komplikationer senast. Och jag VILL inte ens. Samtidigt känns det som att min kropp flaggar för allt vad den är värd så att jag ska förstå att det är sista rycket nu (jag närmar mig 40). Ägglossningen känns tydligt, massa hormoner. Så jag tror att det är väldigt fiffigt uttänkt. Och ska man gå på känsla och skaffa fler för att det är mysigt att vara gravid och för att "bebisar är så gulliga " så hamnar man i familjen annorlunda-träsket sen... man kan inte agera på allt man känner. Varken när det gäller barn eller andra saker.

    Sen är ju din minsta liten fortfarande och ni kanske vill ha fler. Men tror ändå att många kvinnor får leva med känslan tills det faktiskt blir för sent och fysiskt omöjligt. Då kommer jag kunna släppa det

  • Tue 31 Dec 2019 11:34
    #5
    As86 skrev 2019-12-31 07:14:27 följande:

    Hej.

    När jag fick mitt andra barn kände jag precis som du. Det gjorde nästan bokstavligen ont i mig att inte få uppleva sparkar och rörelser inom mig. Att få uppleva kraften i en förlossning och slutligen få känna det lilla lilla värdefulla livet på mitt bröst.

    Nu är barnen 2 och 5 och jag inser att om hjärnan får bestämma rationellt så kommer jag att må bra även om jag inte får fler. Men börjar den förrädiska inbygda klockan eller hormonerna tala så är det kört. Jag är 33 nu. Kanske har med ålder att göra också. Skulle jag bli gravid utan mening så skulle jag aldrig kunna avsluta. För innerst inne vill min kropp vara gravid och föda. Men småbarnsåren är tuffa. De vill jag inte gå igenom igen. Hehe

    Det är nog högst individuellt. Men så tänker och känner jag.


    Åh, tack! Det där med åldern låter logiskt, jag blir snart 32, har bokat tid hos barnmorskan för att sätta in spiral som sitter i 5 år. Om 5 år är jag för gammal för fler barn...
  • Tue 31 Dec 2019 11:36
    #6
    MrsJenka skrev 2019-12-31 07:24:12 följande:

    Jag är just nu gravid med mitt sista barn. Jag har två barn sedan innan och nu känner jag med hela mitt jag att det här är allra sista gången. Så kände jag inte efter andra barnet. Men vi har varken ork eller rum för fler än tre.


    Vad härligt! Jag kände mig klar under graviditeten, eller så intalade jag mig kanske det så pass mycket så jag trodde på det...nu blev jag osäker.
  • Tue 31 Dec 2019 11:43
    #7
    Anonym (K) skrev 2019-12-31 07:51:37 följande:

    Jag födde nyligen mitt sista barn. Min man och jag har tre barn sen innan och jag kände precis som du att jag inte alls var färdig efter att andra barnet föddes. Jag kände likadant efter att tredje barnet föddes, och det var väldigt jobbigt för min man var nöjd med tre barn. Vi kom till slut överens om ett fjärde barn och jag var väldigt orolig att inte känna mig klar efteråt. Nu har det gått några månader sen förlossningen och jag har dubbla känslor. Jag kan som du skriver känna en sorg över att denna tiden av mitt liv är över, men samtidigt känner jag väldigt starkt att vår familj är full nu, rent praktiskt. Vi hinner precis med de barn vi har och blir det fler barn så kommer vi som föräldrar inte hinna se alla barnen känns det som.

    Så, nu är det lättare för mig att acceptera att vi är klara. Innan när vi hade både tid och ork för fler var det svårare. Varför inte skaffa ett till då liksom? Men nu är det så tydligt att ekonomin, orken, tiden till varje barn inte räcker till. Som MrsJenka skriver ovanför. Och då får jag acceptera att det inte blir fler bebisar nu. Även om hormonerna gärna tar över ibland och vill skaffa flera hundra barn till ;) Förnuftet vinner över känslorna liksom.

    Jag kände för övrigt att det blev mer vardag att vara gravid efter varje graviditet. Inte lika rosenskimrande. Jag har kompisar som precis fått sitt första barn och de längtar enormt efter en andra graviditet redan trots att deras bebisar är pyttesmå. Så känner jag inte alls. Nu har jag gått igenom graviditet och förlossning så många gånger och det är inte lika romantiskt längre. Samma med förlossning. Min fjärde förlossning var fantastisk men jag kände direkt efteråt att: nu kan jag detta. Som i, behöver inte göra det igen. Så har jag heller aldrig känt innan. Det var liksom bara mer av samma, och inget jag kände att jag måste göra en gång till. Så nog är jag mycket mer färdig nu än jag var efter andra barnet.

    Hoppas du kan få känna dig lite mer färdig, annars kanske en bebis till är bästa alternativet om både du och din partner kan tänka er det :)


    Ja, kanske är det så att när man känner att det fortfarande finns tid och plats för fler barn så känner man saknad...

    Just nu känns det som att tid för fler finns, men det kan ju ändrats om några år när vi inte längre har en bebis. Men man har ju sin egen ålder att ta hänsyn till också. Jag blir snart 32 så jag har inte så många år kvar innan jag blir för gammal för graviditet och bebis.
  • Tue 31 Dec 2019 11:49
    #8
    Anotherone skrev 2019-12-31 08:02:26 följande:

    Jag måste "bestämma mig med hjärnan " som du uttrycker det. Vi har två barn nu och läakre avråder starkt från fler graviditeter pga komplikationer senast. Och jag VILL inte ens. Samtidigt känns det som att min kropp flaggar för allt vad den är värd så att jag ska förstå att det är sista rycket nu (jag närmar mig 40). Ägglossningen känns tydligt, massa hormoner. Så jag tror att det är väldigt fiffigt uttänkt. Och ska man gå på känsla och skaffa fler för att det är mysigt att vara gravid och för att "bebisar är så gulliga " så hamnar man i familjen annorlunda-träsket sen... man kan inte agera på allt man känner. Varken när det gäller barn eller andra saker.

    Sen är ju din minsta liten fortfarande och ni kanske vill ha fler. Men tror ändå att många kvinnor får leva med känslan tills det faktiskt blir för sent och fysiskt omöjligt. Då kommer jag kunna släppa det


    Tack. Jag är rädd att det kommer bli så i mitt fall, att jag kommer att få acceptera att det inte blir fler barn när kroppen lagt ner. Men det känns som en tuff och smärtsam sorg, och vägen dit känns lång.
  • Anonym (T)
    Tue 31 Dec 2019 16:05
    #9

    Jag var inte färdig efter första barnet men det tog nästan 20 år innan jag blev gravid igen (ibland är naturen grym).

    Nu efter tvillingarna känner jag mig helt klar. Det finns inget i mig som längtar efter en graviditet och fler barn.

    En bebis får det bli när jag blir farmor (som inte ligger långt bort i tiden) och Det ser jag däremot fram emot.

  • Tue 31 Dec 2019 18:48
    #10

    Det måste ju vara väldigt individuellt hur man känner. Jag har ett barn, en femåring och jag har vetat sedan hon föddes att jag inte vill ha fler. Jag har hela tiden trott att längtan efter fler barn skulle infinna sig, men det har den inte gjort. Nu är jag 38 år så även om längtan skulle komma om några år så blir det inga fler barn för oss. Så svaret för mig är "Ja, man känner sig färdig".

  • Anonym (Snusm­umrike­n)
    Wed 8 Jan 2020 13:37
    #11

    Extremt individuellt antagligen, för egen del hade jag gärna velat ha en till men jag tyckte att jag var för gammal så vi stannade vid tre.

    Förnuftsmässigt så var jag klar efter tre, emotionellt är jag kanske färdig nu när min yngsta är 8. Det finns fördelar med skolbarn och längtan efter fler la sig över tid.

Svar på tråden Känner man sig någonsin färdig?