• Anonym (Kvinn­a)
    Tue 7 Jan 2020 02:58
    6173 visningar
    167 svar
    -1 +1
    167
    6173

    Föda vaginalt

    Jag vill ha barn i framtiden men vet inte hur jag ska klara att föda vaginalt. När jag ser videos på kvinnor som föder vaginalt får jag fullständig panik och det gör ont i kroppen. Jag tror att jag skulle be om att få dö under tiden jag föder och ge upp. Jag vet att många är rädda men jag är extremt känslig. Har smärtor under sex och extrem mensvärk som jag brukar svimma av. Är inte oskuld men är väldigt trång. Kan hålla mig från att gå på toa för att jag ogillar känslan och lätt få ont både fram och bak

    Jag är psykiskt och fysiskt känslig för fysisk smärta och inte stark nog. Det här får mig att känna mig svag och okvinnlig... Jag tänker att jag aldrig hade kunnat få barn om jag var född i en annan tid eller plats. All respekt till folk som har biologiska barn utan att ha fött vaginalt men för mig känns det fel skaffa barn och inte föda dem trots att jag fysiskt kan

    Någon som tänker/känner likadant? Förstår ni mig eller tycker ni illa om det jag skriver/tänker?

  • Svar på tråden Föda vaginalt
  • Anonym
    Sun 26 Jan 2020 00:12
    #71
    Kexsmula skrev 2020-01-25 22:45:13 följande:
    Missförstå mig rätt, jag håller helt och hållet med dig och har valt att föda med snitt även denna gång (dock ett annat sjukhus) och tror att snitt är det rätta för TS också. Gillar dock inte att vissa säger att snitt är busenkelt och smärtfritt, för det är det inte. Men jag tror dock att ett planerat KS är mindre riskfyllt generellt än VF.

    Jag var för övrigt i mycket god fysisk form vid mitt snitt, har alltid varit smal och gick trots min graviditet bara upp ca 5 kg, mycket mindre och smidigare än i princip alla andra gravida jag såg på BB - men fick ändå asont (och inget smärtstillande, tror att andra länder än förmyndar-Sverige är bättre på det). Hur som helst hoppas jag på en snabbare konvalescens denna gång, även om jag är förberedd på det värsta.
    Jag var också smal, det syntes knappt att jag var gravid ens när jag skulle föda. Gick upp 6 kilo och var smalare och lättare än någonsin redan när jag åkte hem efter en veckas vistelse på BB. 

    (80-tal, på den tiden stannade alla ca en vecka.)
  • Anonym (Nja)
    Sun 26 Jan 2020 00:32
    #72
    AndreaBD skrev 2020-01-23 09:27:36 följande:

    Ofta är man rädd just för fasen där barnet kommer ut (heter det utdrivningsfasen, tror jag?). Konstigt nog så är det inte så farligt som man tror. Jag märkte knappt det. Det var betydligt bättre än värkarna innan. Det är mest ansträngningen som gör att det ser lite dramatiskt ut. Och det är inte så mycket konditionskrävande ansträngning heller, utan mer som tunga lyft. Antigen orkar man, eller så gör man inte riktigt det, då krystar man väl lite svagare (vilket inte är någon stor fara heller, då går det lite långsammare bara). 


    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.
  • Anonym (Lady)
    Sun 26 Jan 2020 00:35
    #73
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 00:32:45 följande:
    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.
    Nu är jag petig, jag vet.

    Men vid snitt föder man inte, då blir man förlöst.
    Att föda är ett aktivt arbete, att snittas är passivt.
  • Anonym (BM)
    Sun 26 Jan 2020 08:29
    #74
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 00:32:45 följande:

    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.


    Nu hänger jag inte alls med. Du fick inga krystvärkar utan fick köra manuellt? Vad betyder det?

    Och sen har du krystvärkar i 19 timmar? Krystade du i 19 timmar?!

    Det är skillnad på en tidig tryckkänsla vid värk och krystvärkar. Om du krystade i 19 h bör du anmäla detta, då det är helt uppåt väggarna fel. Som förstföderska ska man krysta i max 2 timmar (dock väldigt ovanligt att det tar sån tid) innan någon åtgärd sätts in, t ex ve.
  • sextio­talist
    Sun 26 Jan 2020 08:33
    #75
    +1
    Anonym (Lady) skrev 2020-01-26 00:35:56 följande:

    Nu är jag petig, jag vet.

    Men vid snitt föder man inte, då blir man förlöst.

    Att föda är ett aktivt arbete, att snittas är passivt.


    Min narkosläkare sa under snittet "nu föder du din son ". Han delade tydligen inte din uppfattning
  • Anonym (BM)
    Sun 26 Jan 2020 08:56
    #76
    Anonym (Lady) skrev 2020-01-26 00:35:56 följande:

    Nu är jag petig, jag vet.

    Men vid snitt föder man inte, då blir man förlöst.

    Att föda är ett aktivt arbete, att snittas är passivt.


    Om vi ska vara riktigt petiga så blir alla kvinnor förlösta, hur det än skedde.

    Förlösta av antingen den förlösande barnmorskan (PN) eller den förlösande operatören (sectio).

    Mvh en förlösande barnmorska
  • Sun 26 Jan 2020 09:31
    #77
    -1
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 00:32:45 följande:
    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.
    Okej. Jag visste inte att det kunde vara så extremt i den fasen. Framför allt att det skulle ta så lång tid. Jag trodde det var länge när det tog ungefär en och en halv timma med ett av mina barn. 
  • Sun 26 Jan 2020 09:52
    #78
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 00:32:45 följande:

    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.


    Detta låter helt orimligt!

    Du borde kolla upp din journal och om detta stämmer borde du nog anmäla. Man ska inte ligga med krystvärkar i 19 h. Menar du att barnet hade trängt ned förbi spinae när du började krysta?

    Du menar inte slutet av nedträngningingen då barnet skulle förbi spinae?
  • Anonym (Nja)
    Sun 26 Jan 2020 11:15
    #79
    möjligt skrev 2020-01-26 09:52:59 följande:

    Detta låter helt orimligt!

    Du borde kolla upp din journal och om detta stämmer borde du nog anmäla. Man ska inte ligga med krystvärkar i 19 h. Menar du att barnet hade trängt ned förbi spinae när du började krysta?

    Du menar inte slutet av nedträngningingen då barnet skulle förbi spinae?


    Nej, där smög in ett ?kryst? för mycket i en mening på slutet. Jag hade öppningsvärkar i 19h varannan minut, men fick som sagt inga krystvärkar av det slag som AndreaBD beskriver, kunde aldrig ?åka med? utan var extrem medveten om varje ?tryck? jag behövde göra på slutet för att få ut bebisen. Då hade värkarna avtagit så de funderade på att ge värkstimulerande.

    Poängen jag ville göra är att alla ha en högst individuell förlossningsberättelse, man kan inte säga vad som kommer att göra mer eller mindre ont eller vara svårare eller lättare innan.
  • Sun 26 Jan 2020 13:32
    #80
    -1
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 11:15:27 följande:
    Nej, där smög in ett ?kryst? för mycket i en mening på slutet. Jag hade öppningsvärkar i 19h varannan minut, men fick som sagt inga krystvärkar av det slag som AndreaBD beskriver, kunde aldrig ?åka med? utan var extrem medveten om varje ?tryck? jag behövde göra på slutet för att få ut bebisen. Då hade värkarna avtagit så de funderade på att ge värkstimulerande.

    Poängen jag ville göra är att alla ha en högst individuell förlossningsberättelse, man kan inte säga vad som kommer att göra mer eller mindre ont eller vara svårare eller lättare innan.

    Okej, men det är inte så ovanligt, även om jag hade som mest 11 timmar öppningsvärkar - dock inte så tätt hela tiden. 

    Jag vet inte om du missförstod mig - jag menade inte att man inte behövde göra mycket i krystfasen. Jag menade mer att man ju styr själv, man kryster så mycket man orkar och om man inte orkar fullt ut så tar det lite längre tid bara. Visst, om man har riktigt starka krystvärkar så underlättar det nog, det går fortare. Större risk dock att något går sönder också. Jag sa också att jag inte tyckte det var lika smärtsamt som öppningsvärkarna. 

Svar på tråden Föda vaginalt