Min kille är 3 år äldre än mitt äldsta barn.

Har pratat med en kille i flera år online. Trodde han var 40+, men frågade aldrig om ålder, utan baserade det på hur han är som person. Förra veckan frågade jag, eftersom vi bara kommer bättre och bättre överrens, och han är 27 år, själv är jag 42!

Jag tror vissa helt enkelt är äldre mentalt än andra. Han har aldrig varit någon festprisse eller liknande, har samma intressen som jag har.

Men nu kändes det ändå konstigt att han var så ung, även om jag inte planerar en framtid med honom på det viset.

Eftersom ingen av er är för gammal eller ung för att sakna era sinnens fulla bruk ser jag inget fel med ert förhållande. Strunta i era släktingar och lev livet.

Vet inte vad du vill att vi ska svara. Jag tycker du är patetisk, men det spelar väl ingen roll vad jag eller andra främlingar tycker.

Hej! Jag tycker det låter fantastiskt när folk synkar.

Ärligt talat så är jag som är 52 förbannat trött på gubbar (50 eller äldre) nu för tiden. Dem har inget att ge mig med sin trötta livsstil. Håller just nu på att separera efter knappt 2 år tillsammans med en man som är 7 år äldre än mig o jag säger bara det - ALDRIG MER en "gubbe". Då är jag hellre singel resten av livet!

Ska jag träffa någon så ska personen vara yngre än mig, ha fast arbete, ordnad ekonomi, hobby o framförallt vara allert, lyhörd, vara lekfull o med öppet sinne. Gubbar som bryter ner en med sin seghet o orkeslöshet ja, helt utan gnista, får mig att bli totalt avtänd.

Nån som har tips på hur man finner en het snickare? ????

Frågan är väl snarare om erat förhållande är något att bygga på i längden. När TS är 60 år så kommer hennes kille fortfarande räknas som ganska ung med sina 43 år. Kommer han att vara nöjd med det? 

Inget som kommer att hålla i längden men för studen är det ju nice.

Jaha, hade jag nog tänkt...