Äta det som serveras eller ge annan mat?

Det beror ju helt på barnets ålder! Ju äldre de blir desto högre krav.

Om vi pratar barn i åldrarna 3 och 5 år samt en 8-åring.

Ibland det ena ibland det andra, så det beror på. Kvällens kåldolmar slipper han pga stark aversion, han får fiskpinnar.

Kunde ibland göra en "barnvänlig" variant av det som övriga familjen åt när mina barn var små.. Tyckte de t.ex. inte om lax så fick de fiskpinnar!
Grönsaker fick de det de gillade, bättre att de åt bara morötter än att de satt och petade med en tomatklyfta som de inte ville ha.

Om jag lagar något som jag vet att barnen inte tycker om brukar jag laga något annat åt dem också. Men vill att de ändå smakar all mat. Ett av mina barn är kräsen, de andra två har mycket lättare att kunna äta allt. Den kräsna sonen har dessutom problem med migrän som lätt triggas av hunger, och får ett fruktansvärt humör om han ätit dåligt. Så därför brukar jag vara rätt generös med att erbjuda mat han äter. Han gillar pasta, korv, köttbullar, pannkakor, pizza och liknande "barnrätter" bäst. Så jag brukar ha sånt i frysen som är lätt att fixa åt honom ifall han inte äter. Tycker inte det är något stort problem eftersom hans repertoar av rätter ändå är hyfsat stor.

Jag har gjort något mellanting. Jag har själv anpassat maten jag lagat så den passar även barnen när dom var små. Jag har aldrig förstått vitsen med att envist servera typisk vuxenmat och sen gräla på barnen att de ska äta..

Jag har gjort vettig enkel husmanskost som passar alla och så har de fått äta så mycket de kunnat av det.

Ju äldre de blev så blev även kraven högre och jag introducerade typiska vuxna rätter.

Jag och min syster har alltid fått äta det som serveras, och har tack vare det lärt oss äta i princip allt. Sen kanske man inte måste ge en 8-åring pannbiff med oliver i. Det var först när vi blev runt 15 som vi kunde få något annat IBLAND då man lärt sig vad man gillar och inte. T.ex. klarar jag fortfarande inte av blodpudding

Jag tycker också det är viktigt att barnen provar att smaka allt vi äter, men tvingar inte om det är tvärstopp. Till och med surströmming äter mina barn (även den kräsna sonen konstigt nog). Men jag tror också det är lite medfött om man har lätt eller svårt för att kunna äta all mat. Vi har behandlat våra tre barn lika men det är ändå så att mellanbarnet är mycket mer kräsen. Åt den äldsta och yngsta kan man servera det mesta utan gnäll. Så det är nog individuellt hur lätt det går. Att uppmuntra nyfikenhet och att våga testa är bra men det får inte bli mycket negativt och tvång.

Vi har aldrig gett någon annan mat. Om de tex. inte gillade köttet fick de klara sig på potatis och broccoli, osv. Någon gång gjorde vi fruktsallad till efterrätt, och vissa rätter lagade vi sällan, så lite anpassade vi, men inte mer än man gör för en vuxen partner/gäst. Dock aldrig två rätter eller att man kan få en macka strax efter.
Barnen äter (därför?) i princip allt, och har alltid ätit upp allt de fått på tex. kalas utan problem.