• Anonym (Glad skit)
    Sun 26 Apr 2020 18:12
    2203 visningar
    16 svar
    16
    2203

    Långsint sambo

    Har en sambo sen 2 år tillbaka. Vi är båda över 40, och har varsitt barn. Om det gör någon skillnad.Han är sjukt krånglig och långsint, när han sätter den sidan till. Annars skitkul. Han får mig att skratta, varje dag och vi har samma tänk med våra ikke gemensamma barn. Sjukt bra sex och allt sånt där. 

    Vi har haft en hel del bråk, där det slutat med att jag dragit till min lägenhet några dagar för att hans jävla humör, lyfter tak. Speciellt i början av vårt förhållande. Inte ofta nuförtiden, då vi hittat en del lösningar, skönt. Men mitt jävla problem är att han alltid surar så länge. Orkar inte sånt. Jag är en sån där som brusar upp som en magnesyl, och sen är det över. Han går i dagar och det känns som om man är i naughty corner.
    Då vill han inte ha sex, eller göra ett skit, och då tröttnar jag och drar till min lägenhet några dagar. Han ringer då aldrig för att säga förlåt eller nåt utan väntar bara på att jag ska typ "ge mig". 
    Så typ tolkar han allt på sitt eget lilla vis, och det stämmer sällan med det jag menar. Lite språkskillnad mellan oss då han är från Italien..

    Vad gör man för att dämpa hans långsur?

  • Svar på tråden Långsint sambo
  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Sun 26 Apr 2020 18:20
    #1

    Du kan inte göra annat än att prata med honom om det. Och så skulle jag råda dig till att när du åker hem till dig faktiskt invänta en ursäkt hädanefter, annars signalerar du att det är ett ok beteende.

  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 18:33
    #2

    Tack, det har jag gjort men även det sitter långt inne.
    Hur ska jag nå fram?

  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Sun 26 Apr 2020 18:42
    #3
    Anonym (Glad skit) skrev 2020-04-26 18:33:06 följande:

    Tack, det har jag gjort men även det sitter långt inne.
    Hur ska jag nå fram?


    Förklara kanske hur det får dig att må när han beter sig så där? Rent känslomässigt alltså.
  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 19:07
    #4

    Har prövat med det, och det är svårt att nå fram med sånt också. Tyvärr. Han är verkligen INTE som andra män, jag tidigare träffat. Jag brukar "nå fram" men med denne man är det svårare. Han är sjukt envis, som jag också kan vara. Men jag känner att jag är empatisk och han inte lika. Så med känslor är det svårt att nå honom.

  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Sun 26 Apr 2020 19:50
    #5

    Familjeterapi?

  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 19:56
    #6
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-26 19:50:07 följande:

    Familjeterapi?


    Sånt vägrar han. Han fattar inte poängen säger han.

    Fasiken han låter ju helt dum i huvudet när jag beskriver honom, MEN han har en rad andra kvaliteer, som tur är .
  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 19:57
    #7
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-26 19:50:07 följande:

    Familjeterapi?


    Sånt vägrar han. Han fattar inte poängen säger han.

    Fasiken han låter ju helt dum i huvudet när jag beskriver honom, MEN han har en rad andra kvaliteer, som tur är .
  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 19:58
    #8
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-26 19:50:07 följande:

    Familjeterapi?


    Sånt vägrar han. Han fattar inte poängen säger han.

    Fasiken han låter ju helt dum i huvudet när jag beskriver honom, MEN han har en rad andra kvaliteer, som tur är .
  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Sun 26 Apr 2020 20:11
    #9
    Anonym (Glad skit) skrev 2020-04-26 19:58:06 följande:
    Sånt vägrar han. Han fattar inte poängen säger han.

    Fasiken han låter ju helt dum i huvudet när jag beskriver honom, MEN han har en rad andra kvaliteer, som tur är .
    Då får du ställa in dig på att han är sån. Grejen är den att han inte ens vill förändra sig, fast han naturligtvis fattar att det sårar dig, vad tycker du det säger om honom? Hur bra han är? Är det ok att ha en rad bra kvaliteter men ändå bete sig så där...? Gilla läget eller lämna, det är de två valen när man kommer till kritan, för den bästa lösningen att leva på jämna villkor finns ju tydligen inte.
  • Anonym (Glad skit) Trådstartaren
    Sun 26 Apr 2020 20:19
    #10
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-26 20:11:26 följande:
    Då får du ställa in dig på att han är sån. Grejen är den att han inte ens vill förändra sig, fast han naturligtvis fattar att det sårar dig, vad tycker du det säger om honom? Hur bra han är? Är det ok att ha en rad bra kvaliteter men ändå bete sig så där...? Gilla läget eller lämna, det är de två valen när man kommer till kritan, för den bästa lösningen att leva på jämna villkor finns ju tydligen inte.
    Ja, du säger det tydligt och bra. Det är sant. Men vissa saker ändrar han på som han vet att jag tycker är sjukt jobbiga, och vissa är han helt principfast på, tyvärr.
    Gaaah, vad svårt!!
  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Sun 26 Apr 2020 20:29
    #11
    Anonym (Glad skit) skrev 2020-04-26 20:19:27 följande:
    Ja, du säger det tydligt och bra. Det är sant. Men vissa saker ändrar han på som han vet att jag tycker är sjukt jobbiga, och vissa är han helt principfast på, tyvärr.
    Gaaah, vad svårt!!
    Då är frågan, de där sakerna han vägrar ändra på, är det saker som är viktiga för dig eller inte? Där nånstans måste du börja ta ställning till hur mycket han får sin vilja igenom och hur mycket du vill kompromissa med.
  • sextio­talist
    Mon 27 Apr 2020 11:12
    #12

    Mitt råd är att helt enkelt låta honom tjura för sig. Visa på alla sätt att detta INTE kommer påverka ditt mående

    Låt honom vara den som tar kontakt med dig.

    Det du kan säga till honom är att du åker till ditt och han sedan kan återkomma när han är färdig med sitt fåniga beteende.

    Det sista man ska göra är att låta personen ta "makten" genom att låta personen veta att han/hon nått sitt mål, att få den andra må dåligt.

  • Jordfe­lsbryt­aren
    Mon 27 Apr 2020 11:25
    #13

    Låter precis som mitt ex.

    Jag ruttnade helt till slut när jag insåg att relationen tog mera kraft en den gav. Då gav jag upp.

  • Jordfe­lsbryt­aren
    Mon 27 Apr 2020 11:26
    #14

    Låter precis som mitt ex.

    Jag ruttnade helt till slut när jag insåg att relationen tog mera kraft en den gav. Då gav jag upp.

    Jag har tyvärr inga tips. Men tar relationen mera kraft en den ger är det inte värt det.

  • Mon 27 Apr 2020 11:56
    #15
    Anonym (Glad skit) skrev 2020-04-26 19:07:01 följande:

    Har prövat med det, och det är svårt att nå fram med sånt också. Tyvärr. Han är verkligen INTE som andra män, jag tidigare träffat. Jag brukar "nå fram" men med denne man är det svårare. Han är sjukt envis, som jag också kan vara. Men jag känner att jag är empatisk och han inte lika. Så med känslor är det svårt att nå honom.


    Men varför då välja en sån man som partner? Han är som han är och lär inte ändra på sig i den åldern. Hitta en mer positiv partner istället!
  • Mon 27 Apr 2020 13:26
    #16

    Eftersom han vägrar kompromissa och jobba på det du upplever som ett problem är ju frågan om du kan stå ut med det och hur länge? Ni kommer ju få förbli särbo ( vilket är helt ok om det du inte vill vara sambo) så du har någonstans att ta vägen när han surar i dagar . Vad händer om du inte tar kontakt och säger att han höra av sig när han surat klart när du åker hem till dig?

Svar på tråden Långsint sambo