• Sun 17 May 2020 23:56
    358 visningar
    2 svar
    2
    358

    Borderline?

    Jag vet inte om detta är rätt hemsida att skriva på, men känner väl mest jag behöver någonstans att prata ut med där det finns folk som kanske känner likadant eller upplever samma sak, samt vet vad som är fel på mig. Imorgon ska jag för första gången faktiskt ta modet att ringa till en kurator eller psykolog och söka hjälp.

    Men jag har gjort inlägg om dåliga förhållanden och sökt råd här med. Men problemet med mig är att jag >alltid< varit i dåliga förhållanden där personen inte älskat eller tyckt om mig, inte heller behandlat mig på ett rättvist sätt. Men jag har ändå stannat. Jag vet jag är rädd för vara ensam och jag är så fruktansvärt rädd för bli övergiven. Jag har världens hemskaste separationsångest med och när jag har känt på mig att någon ska lämna mig har det känts som hela jag ska gå sönder. Även om jag kanske inte varit så kär när det väl varit så.

    Men mitt ena ex var otrogen flera gånger, jag stanna ändå. Men lämnade när jag själv gått vidare och mådde faktiskt bra då. Men flög på nästa snubbe, låg med honom, fast det kändes fel. Inledde något direkt men avslutade faktiskt det där och hamnade dessvärre på samma bana igen. På badoo och tinder, träffa en ny kille. Hade sex, dejtade och blev tillsammans. Efter ett halvår sa han att han inte älska mig och vi var då sambos, men han sa vi kunde ändå "testa." Jag var mest ledsen för jag som sagt, är rädd för vara ensam. Inte för jag var störtkär. Vi testade, vi var inte direkt i ett förhållande kändes det som, mer kompisar - i ett halvår till. Sen hade jag redan gått vidare och då kändes det bra att lämna honom, så då gjorde jag det. Hade sex med någon ny dagen efter och sen låg jag rundor med massa olika snubbar i några månader och träffade en ny tillslut. Men som tyvärr inte kände något för mig men ändå inledde något med mig. Förstår inte varför, men blev dumpad för två veckor sedan och var STÖRT kär.

    När han dumpade mig grät jag nog i ett par timmar, försökte övertala honom att stanna, hade fruktansvärd ångest. Kunde inte sova, kan fortfarande knappt sova.

    Har börjat med samma destruktiva förhållande till mig själv och ligger med massa okända för fylla tomheten jag känner i att vara helt ensam. Att inte ha gått vidare. Jag är nog inte ledsen för jag är kär i honom, han var inte snäll mot mig, Jag är ledsen pga tomheten jag känner och meningslösheten i att inte vara kär i någon eller kunna känna något för någon ny.

    Jag vet inte hur jag ska förklara det men jag undrar om mitt destruktiva förhållande är kopplat till borderline? Om det går att "bota."

    Jag känner igen mig när jag läser om det, men vill absolut inte diagnosera mig själv utan tv ha pratat med en riktig doktor, bara höra andras erfarenheter kring min situation.

    För jag har verkligen gjort allt för stanna i dåliga relationer framför att vara ensam, utan att ha någon att falla tillbaka till. Och när jag är ensam ser jag ingen mening med något, jag känner knappt något, utan ångesten över hur tom jag är. Hur jag inte är någon. Hur det känns som jag inte har ett syfte, för jag är ingen speciell. Det är svårt att förklara, men känns som jag inte har någon personlighet, någon mening, utan någon annan?

    Och jag vill inte må såhär. Jag vill må bra ensam. Men nu mår jag inte bra. Jag kan inte vara själv i lägenheten en hel dag, då känns det som jag inte vill leva längre. Pratar ingen med mig på en hel dag, blir jag jätte nere. Så jag söker ju uppmärksamhet genom meningslöst sex som egentligen inte ger mig något. Jag har slutat äga nu med, tappat aptiten helt.

    Men jag tror inte jag kan vara i ett förhållande för jag träffar bara elaka personer som antingen utnyttjar mig eller något annat.

    Ja, vet egentligen inte vad jag vill ha svar på. Vill bara höra någons åsikt, eller om någon upplever samma sak och hur ni gör för att må bättre.

  • Svar på tråden Borderline?
  • Anonym (Bordi­s)
    Mon 18 May 2020 00:27
    #1

    Det kan vara många olika saker... kan inte svara på det. Det kan också vara så att du har ett otryggt anknytningsmönster, det kan vara att du är sex- och kärleksmissbrukare vilket har som symtom att man inte kan vara ensam. Jag tycker du ska gå in på www.slaa.se och göra ett test där för att se om du är kärleksmissbrukare. Om du är det så finns det hjälp i form av 12-stegsprogramm som hjälper dig att bli fri från att endast känna dig värdefull när du har något förhållande. Även om du har borderline kan du få mycket stor hjälp i SLAA med just det här sex- och kärleksbeteendet. Du kan gå på SLAA- möten gratis, du hittar möten i din stad på deras hemsida. På möten kommer du träffa andra med exakt ditt beteende av att ha känt sig totalt tomma utan partner, romans eller sexuell kontakt och de kan guida dig och visa dig hur de gjorde för att kunna känna sig värdefulla ensamma. Självklart kan du också prata med någon i vården, det ena utesluter inte det andra utan kan ge mycket bättre resultat.

  • Anonym (sagaa­)
    Mon 18 May 2020 00:52
    #2
    +1

    Jag tycker det är en bra ide att kontakta psykolog eller kurator. Jag är säker på att dom kan hjälpa dig. 

Svar på tråden Borderline?