• Anonym (Hjälp­)
    Wed 29 Jul 2020 11:39
    2104 visningar
    68 svar
    68
    2104

    Hjälp mig att hjälpa min vän (vars barn har kraftig övervikt)

    Snälla, hjälp mig!

    Min bästa vän har ett barn på 11 år. Barnet var smal, pigg, glad och aktiv upp till ungefär 9-års ålder.

    Strax innan hade barnet börjat lägga på sig lite vikt, men inget onormalt (bortsett från att det ÄR onormalt att barn i 6-8 års åldern blir tjocka).

    Detta var ett resultat av extremt mycket stillasittande, främst framför TV/platta, samt ett extremt intag av sockrig och fet mat.

    Idag mår barnet dåligt över sin vikt, men mamman förstår inte det. Hon förstår inte att barnet är lättretlig, småelak, totalt ointresserad av allt, vägrar bada, osv pga vikten. Hon SER det inte!

    Jag vet dock att så är fallet pga att hennes barn nämnt detta för mitt barn ett flertal ggr. Senast nu i början av sommaren när de skulle bada och hennes barn vägrade.

    Jag har gjort allt känns det som. Bjudit på mat som vi äter, givit recpet på de få maträtter av mina som hennes barn ätit och tyckt om, påpekat försiktigt om övervikt men aldrig nämnt hennes barn i exemplet utan alltid refererat till någon annan i hopp om att hon ska lägga ihop ett och ett.

    Men allt hon säger är att barnet äter knappt så hon är glad att barnet iaf får i sig glass, bullar och hamburgare.

    Barnet utsätts för mobbing i skolan, riskerar icke godkänt i gymnastik pga att barnet ej kan simma och även vägrar vara med på simlektionerna med skolan, riskerar andra hälsoproblem, känns som att barnet är less på livet (vid 11 års ålder), osv.

    Jag blir bara så ledsen! Främst för barnets skull men också pga min kompis tafatta ageranden.

    Hon hotar ofta med att gör du inte si och så, så slänger jag surfplattan. Tomma hot, för hon tar inte ens bort den från barnet.

    Jag har tipsat om massa olika glassar, godsaker och annat som inte innehåller socker, tipsat om mat som påminner om mat barnet gillar, fast i nyttigare versaler. Föreslagit promenader, att barnet följer med mitt barn på mitt barns träningar - jag har försökt ALLT känns det som! Jag har inga fler idéer.

    Skolan har också sagt till. Skolhälsovården har skickat barnet till dietist men dit gick dom inte ens. Mamman säger att det är pga den händelsen som hennes barn numera känner sig tjock och värdelös. Men så är det inte! Barnet har uttryckt flera ggr innan detta, att barnet mår dåligt över sin kropp - inte minst för mitt barn (glömde säga att dom är jämnåriga och bor grannar, men går inte i samma skola. De har känt varandra sedan dom föddes).

    Snälla, hjälp mig att hjälpa min vän! Framförallt hennes fina barn som var så pigg och glad på livet förut! Snälla!!!

  • Svar på tråden Hjälp mig att hjälpa min vän (vars barn har kraftig övervikt)
  • Anonym (Kvinn­a)
    Wed 29 Jul 2020 11:51
    #1

    Har du sagt det åt henne på ett tydligt sätt? Att barnet mår dåligt. blir mobbat, riskerar problem med betyg, att barnet sagt till osv 

    Har mamman några problem som gör att hon inte vill se? (som jag vet en mycket överviktig tonåring som föddes underviktig och höll på att avlida pga tidig födsel, mamman satte igång och matade för att barnet inte skulle vara liten mer) 

  • Anonym (Anony­m)
    Wed 29 Jul 2020 12:02
    #2

    Kanske visa några längd-vikt-kurvor för barnets ålder? Fakta är bästa attacken.

  • Anonym (Hjälp­) Trådstartaren
    Wed 29 Jul 2020 12:11
    #3
    Anonym (Kvinna) skrev 2020-07-29 11:51:01 följande:

    Har du sagt det åt henne på ett tydligt sätt? Att barnet mår dåligt. blir mobbat, riskerar problem med betyg, att barnet sagt till osv 

    Har mamman några problem som gör att hon inte vill se? (som jag vet en mycket överviktig tonåring som föddes underviktig och höll på att avlida pga tidig födsel, mamman satte igång och matade för att barnet inte skulle vara liten mer) 


    Hej och tack för svar!

    Nej, inte rakt ut som: ditt barn mår dåligt för att hen är fet!

    Men jag har sagt att oj, hen som var så ivrig på lekland förut! Eller oj, hen som alltid älskade att bada förut! Osv.

    Mobbat vet hon, det är hon som har berättat det för mig och betygen likaså, det är läraren som berättat det för henne. Lär sig inte barnet simma och visar att hen kan simma, så får barnet inget betyg i idrott och hälsa.

    Nej inget annat än att hon själv är överviktig men det vet hon och det klagar hon ofta på. Så hon är inte blind, men hon vägrar se det i sitt eget barn. Eller så ser hon kanske men orkar inte göra något åt det? Jag vet inte men det blir bara värre och värre för varje år!

    Hennes barn föddes normalviktig och normallång. Inga problem alls med något - alltså en helt normal, sprallig, nyfiken, GLAD och lite småbusig unge. Helt underbar! Barnet var smal som bebis och småbarn (till skillnad från min som var valkig ända upp i 4-års ålder).

    Men ett annat exempel: Förrförra sommaren var vi på gröna Lund. Vi åt frukost alla fyra tillsammans ute.

    Väl på gröna Lund får hennes barn sockervadd som barnet äter på medan dom köar. När den är slut äter barnet churros med chokladsås och vi kör femkamp alla fyra.

    Sen är det lunch för alla. Barnet tar en vuxenportion men kan inte välja på hamburgare eller pannkaka. Barnet tar pannkakor (6 st - dvs 3 barnportiner). Men efteråt säger hen att hen ångrat sig (när pannkakor sylt och grädde var uppätet) och mamman beställer in hamburgaren OCKSÅ! Den tar barnet i handen och äter på vägen till en åkattraktion. Efter lunchen äter barnet en vanlig mjukglass, en bananasplit på restaurangen vi åt lunchen på, kanske en timme efter mjukglassen och sen såna där baconchips och en godispåse på bussen hem.

    Så ser barnets matintag ut och har gjort så i några år.

    Jag har påpekat att det är mycket mat och mamman ser ju hur jag och alla andra gör: EN portion mat, EN glass ELLER klubba ELLER popcorn ELLER churros ELLER baconchips.

    Men det är som att hon inte vill se och det drabbar hennes barn och enbart barnet.
  • Anonym (Hjälp­) Trådstartaren
    Wed 29 Jul 2020 12:15
    #4
    Anonym (Anonym) skrev 2020-07-29 12:02:11 följande:

    Kanske visa några längd-vikt-kurvor för barnets ålder? Fakta är bästa attacken.


    Hej och tack för svar!

    Jag vet att skolsystern gjorde det i samband med remissen till dietisten (som dom aldrig gick till).

    Men då var det skolsysterns fel att barnet kände sig tjock och misslyckad, då barnet satt med och hörde.

    Alltså jag sitter lite i kläm också för varje gång något nytt om vikten eller vad som helst som rör hennes barn, kommer upp, så ringer hon mig och jag lyssnar ju som en stöttande vän och har inte förmågan att lägga ännu mer ångest på henne än vad hon redan har när hon ringer.

    Åh! Jag känner mig så värdelös som inte bara säger till ordentligt! Men jag vill inte förlora henne som vän!
  • Anonym (Anony­m)
    Wed 29 Jul 2020 12:47
    #5
    Anonym (Hjälp) skrev 2020-07-29 12:15:24 följande:
    Hej och tack för svar!

    Jag vet att skolsystern gjorde det i samband med remissen till dietisten (som dom aldrig gick till).

    Men då var det skolsysterns fel att barnet kände sig tjock och misslyckad, då barnet satt med och hörde.

    Alltså jag sitter lite i kläm också för varje gång något nytt om vikten eller vad som helst som rör hennes barn, kommer upp, så ringer hon mig och jag lyssnar ju som en stöttande vän och har inte förmågan att lägga ännu mer ångest på henne än vad hon redan har när hon ringer.

    Åh! Jag känner mig så värdelös som inte bara säger till ordentligt! Men jag vill inte förlora henne som vän!
    Antingen får du då tyvärr vara tyst eller ta tjuren vid hornen. Barnet mår så klart inte bra av att bli fet, och nu läggs dåliga vanor inför framtiden så det finns stor risk att det bara fortsätter.

    Du kan lugnt och sakligt förklara att du säger de här sakerna av ren omtanke men att det redan nu har gått för långt och att det riskerar att bara bli bättre. Man vet ju hur samhället ser på "tjockisar", först blir det mobbning i skolan, sedan kommer kroppshetsen och som vuxen alla fördomar. En del ungdomar mår så dåligt att de håller på med självskadebeteende pga sin vikt eller begår självmord.
  • Anonym (Pinne­n)
    Wed 29 Jul 2020 12:53
    #6

    Hen är bara 11 år! Än finns det hopp och om du lägger fram det på ett smidigt sätt så kanske du lyckas nå fram. Eller så säger hon upp kontakten med dig, men hon kanske iaf tänker till?

    Fy, jag blir så ledsen när jag läser sånt här. I England (där vi bor) omhändertas övervikta och feta barn om föräldrarna inte lägger om kost och motionsvanor. Sverige borde införa något liknande så att föräldrarna förstår allvaret!

    I England ser man det nämligen som misshandel att låta barnen bli så feta.

  • Wed 29 Jul 2020 12:54
    #7
    Anonym (Pinnen) skrev 2020-07-29 12:53:56 följande:
    Hen är bara 11 år! Än finns det hopp och om du lägger fram det på ett smidigt sätt så kanske du lyckas nå fram. Eller så säger hon upp kontakten med dig, men hon kanske iaf tänker till?

    Fy, jag blir så ledsen när jag läser sånt här. I England (där vi bor) omhändertas övervikta och feta barn om föräldrarna inte lägger om kost och motionsvanor. Sverige borde införa något liknande så att föräldrarna förstår allvaret!

    I England ser man det nämligen som misshandel att låta barnen bli så feta.
    Så du tycdker att barnen ska tas från sina föräldrar och uppleva det trauma det innebär för att dom har övervikt? På allvar? 
  • Wed 29 Jul 2020 12:56
    #8
    -1
    Anonym (Pinnen) skrev 2020-07-29 12:53:56 följande:
    Hen är bara 11 år! Än finns det hopp och om du lägger fram det på ett smidigt sätt så kanske du lyckas nå fram. Eller så säger hon upp kontakten med dig, men hon kanske iaf tänker till?

    Fy, jag blir så ledsen när jag läser sånt här. I England (där vi bor) omhändertas övervikta och feta barn om föräldrarna inte lägger om kost och motionsvanor. Sverige borde införa något liknande så att föräldrarna förstår allvaret!

    I England ser man det nämligen som misshandel att låta barnen bli så feta.
    Och "så feta"? Ts har inte skrivit något om var barnet väger eller hur lång hen är heller. Ts kanske är en fettfobiker lika gärna ellerhur som gnäller över 5 kilos övervikt. Och att SLÅ våldta svälta piska sina barn är misshandel inte att domn har övervikt. 
  • Anonym (Anony­m)
    Wed 29 Jul 2020 12:58
    #9
    +1
    viseversa skrev 2020-07-29 12:54:59 följande:
    Så du tycdker att barnen ska tas från sina föräldrar och uppleva det trauma det innebär för att dom har övervikt? På allvar? 
    Det är bristande omsorg, det är bara ytterligare en aspekt utöver de som soc redan nu tittar på. Övervikt är farligt men de flesta verkar inte fatta det.
  • Anonym (Pinne­n)
    Wed 29 Jul 2020 12:59
    #10
    +2
    viseversa skrev 2020-07-29 12:54:59 följande:

    Så du tycdker att barnen ska tas från sina föräldrar och uppleva det trauma det innebär för att dom har övervikt? På allvar? 


    Jag tror på mitt nya lands strategi i att stoppa barnfetma. Traumat att leva med 150-200 kg som vuxen och inte kunna röra sig, är än värre.

    De tar inte barnen lättvindigt, utan år efter att ingen förändring har skett. De föräldrarna kan helt enkelt inte ta hand om sina barn.
Svar på tråden Hjälp mig att hjälpa min vän (vars barn har kraftig övervikt)