• Anonym (Gbg75)

    Min fru var otrogen

    För några dagar sedan så ändrades mitt liv drastiskt då jag fick mina farhågor bevisade.

    Vi har varit tillsammans nästan 20 år och gifta 13 år av dessa.

    Vi har två barn 4 resp 6 år. Småbarnsåren har varit slitsamma som för de flesta.

    I ett par år så har vi pendlat långa sträckor till arbetet och att få ihop småbarnslivet har tärt på oss. Till detta så hade min fru problem med förlossningsskador som hon under åren har tacklat både mentalt och fysiskt med vården. Själv så efter 8 timmar arbete och 3 timmar i bil så blir det inte mycket tid över för varandra då vi störtade i sängen så fort barnen hade somnat. Vi hade ett äldre hus som jag mer eller mindre fick lägga all ledig tid på.

    Vårt liv sög!

    För lite mer än ett år sedan bytte min fru arbete och vi bägge jobbade nu i gbg. Så självklart flyttade vi. Men förra året var nog ett av de tyngre åren jag upplevt. Förra semester renoverade jag ensam vårt gamla hus före försäljning hon var tvungen att vara iväg med barnen medan jag röjde runt. Jag flyttade själv till det nya huset 1 månad i förväg för att få det i ordning för familjen. Sedan så var det mycket för mig på jobbet under denna tiden.

    All stress på oss tog olika uttryck jag som har varit en ganska aktiv människa blev av all pendling och stillasittande slapp och fet. Sov max 5-6 h/ natt och aldrig utan avbrott i sömnen. Fick ångestattack över situationen som jag dämpade med alkohol. Min fru spenderade mycket tid utanför familjen. Det var gymbesök och träningar om vart annat, jag sa aldrig till henne att inte gå och träna utan då kunde jag ju alltid ta hand om allt som skulle göras med huset (enligt mig).

    Vid årsskiftet började det vända. Flytten var gjord och barnen hade börjat på den nya skolan. Vi kunde cykla till jobbet och kilorna började ramla av mig. Pågrund av mitt arbete och det nya huset sov jag fortfarande dåligt men det började ljusna. Vi försökte hitta tillbaka till varandra men det brukade sluta med ganska taffliga försök till sex. Min fru fick inte någon orgasm och min självbild som man sjönk ganska drastiskt och så kom den jävla prestationsångesten.

    Den senaste tiden har jag känt att något inte står rätt till. Har man levt så många år tillsammans ser man de små tecken. Jag blev misstänksam och efter att jag fick svart på vitt så fick jag reda på att hon hade träffat en annan i hemlighet. Jag var ensam med barnen hemma då detta uppdagades så att inte totalt bryta ihop framför barnen var inte lätt. Som tur fick jag över dem till grannbarnen så jag riktigt kunde gå berserk. Otroliga krafter känslor kan skapa.

    Hon är förstås ångerfull. Hon älskar mig och vill ha sin familj. Hon led efter sviterna från förlossningen och trodde hon hade tappat allt vad sexualitet innebär. Hon hade träffat denna mycket yngre kille på nätet och passat på medan jag var på arbetet.

    Jag kan kan förstå min frus frustration. Alla har rätt till sin sexualitet och det är en mänsklig handling. Men det smärtar ju inte mindre för det. Hon fick orgasmer med killen så kvicksanden jag var halvt begravd i var redo att sluka mig helt. Denna gången bröt jag mönstret för mig. I stället för att dämpa ångest med alkohol ställde jag mig upp och peka finger åt den. Lovat mig själv att inte dricka en droppe framöver. I alla fall inte av fel anledning

    Jag äter minimalt så jag bara får de kalorier jag behöver. Cyklar minst 3 mil om dagen och gymkort inhandlat. Snart är jag mitt gamla jag igen. :)

    Ryck upp dig din jävla latmask eller gå å dö! Skriker jag åt mig själv när det tar emot.

    Jag älskar min fru, hon älskar mig. Vi har två underbara barn som förtjänar ett bra hem

    Min fru har även gett mig ett "fripass". Inte för att ha hämnas utan för vad hon upplevde hjälpte henne vill hon att jag ska få också. Vet inte riktigt hur jag ska tackla det ännu.

    En berättelse från en helt vanlig småbarnsfamilj. Kommentera gärna.

    Har ni varit med om liknande. Och småbarnspappor, hur tacklar ni stressen? Det är ju " manligt" att bita ihop...

    Fripass...!? Hur i hela friden ska jag tackla den. Ska jag använda den vill man ju inte gå på krogen och ragga.. massa öl och vin för att halvfull hamna i säng med någon som troligen också är full.... vad skulle jag få ut av det!! Jag måste ju lära mig hur jag kan tillfredsställa en kvinna som har fött två barn. Fyllesex hade jag tillräckligt av innan jag träffade min fru.

    "Seriös lärarinna sökes" kan ju tolkas på många sätt om man skulle skriva en annons *asg*...

  • Svar på tråden Min fru var otrogen
  • Anonym (Gbg75)
    Anonym (felix) skrev 2020-08-05 11:01:23 följande:

    Vill först beklaga det otrohetssvek du har varit utsatt för. 

    Inse att din fru inte bara är otrogen utan också är det på ett rätt så extremt sätt. Hon verkar vara rätt så utspekulerad och manipulativ. Hon har ju aktivt sökt efter kontakter på internet och planlagt möte när du var borta. Iskallt, inte några förmildrande omständigheter där.

    Och när hon blir ertappad så erbjuder hon att du får ett "fripass" som förklaras vara en hjälp till dig för att få igång sexlivet igen. Ännu mer extremt och något som visar att hon mentalt har en helt annan syn på ert förhållande än du har. Hon vill naturligtvis fortsatt själv ha fripass i framtiden, när hon nästa gång behöver hjälp.

    Se nyktert på ert förhållande. Har ni alls en framtid tillsammans? Sök parterapi i så fall, och bli förbannad på att hon på fullt allvar börjar prata om "fripass" i en sådan krissituation.


    Tack för ditt svar. Något som jag ska läsa igen och fundera över.
  • Anonym (Hehe)

    Det klart hon mådde dåligt.
    Hade TS inte fått reda på det så hade hon inte mått dåligt.
    Hehe.

  • Anonym (Gbg75)
    TriC skrev 2020-08-05 11:13:12 följande:

    Kasta ut det otrogna aset! Värderar du inte dig själv högre än så, eftersom du tydligen tänker behålla henne?

    Otrohet ska man aldrig förlåta.


    Låter som du har blivit sårad förrut.

    Jag har övervägt många saker. Mest på hur jag behandlar mig själv. Det finns en sak som är helt och hållet det viktigaste och det är mina barn. Jag kan inte bara på någon dag slänga ut deras mamma. Mina barn går före mig själv. Detta menar jag för den närmsta tiden. Hur det blir i framtiden vet jag inte.
  • Anonym (Gbg75)
    Anonym (.) skrev 2020-08-05 12:03:04 följande:

    Vad är det du undrar över, hur du ska få till ett "fripass" eller hur du ska tackla otroheten?

    Jag ser varje svek som enstaka händelser och inget man betalar lika-för-lika. I min värld betalar man alltså inte sitt dåliga samvete med att låta den svikna svika. Det är bara ett recept på en framtida katastrof.

    Jag tycker två saker. Att ni ska gå till familjeterapi och hantera otroheten.

    Och jag tycker att ni ska gå till en sexterapeut för att läka ert haltande sexliv.


    Jag undrar faktiskt inte över något hur jag ska agera ville i första hand skriva av mig och höra andra erfarenheter. Som jag skriver. Vad i hela friden skulle jag få ut av att ligga med någon annan eller vad hur skulle det förbättra vår situation
  • Anonym (H)
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:53:17 följande:

    Låter som du har blivit sårad förrut.

    Jag har övervägt många saker. Mest på hur jag behandlar mig själv. Det finns en sak som är helt och hållet det viktigaste och det är mina barn. Jag kan inte bara på någon dag slänga ut deras mamma. Mina barn går före mig själv. Detta menar jag för den närmsta tiden. Hur det blir i framtiden vet jag inte.


    Din fru är den person hon är . Och dina barn är säkert inte små idioter.

    Så det är inte nödvändigtvis bäst att stanna.

    Jag har varit barn i liknande situation för massor av år sen.

    Önskar bara att mina föräldrar skildes mycket tidigare.

    Det finns inte ett enda svar vad som är bäst för barnen i långa loppet.
  • Anonym (Joråsåatt)
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:46:18 följande:

    Tack för ditt svar. Något som jag ska läsa igen och fundera över.


    Håller med "Hehe" att risken är stor att hon mest ångrar att hon blev påkommen och inte själva otroheten. Min fru låtsades ångra sig men det visade sig att det inte var så...eftersom det hände igen med samma kille efter ett år (eller det kanske aldrig slutade... vad vet jag).

    Mitt råd (ett råd som även jag fick av många innan jag förlät henne) är att lämna henne direkt! Att komma över en så utstuderad otrohet tror jag är omöjligt. Ett misstag på fyllan kanske...men detta är så mycket mer!!

    Jag försökte ett drygt år innan hon gjorde om det och sänkte mig totalt!

    Lycka till!!!
  • TriC
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:53:17 följande:
    Låter som du har blivit sårad förrut.

    Jag har övervägt många saker. Mest på hur jag behandlar mig själv. Det finns en sak som är helt och hållet det viktigaste och det är mina barn. Jag kan inte bara på någon dag slänga ut deras mamma. Mina barn går före mig själv. Detta menar jag för den närmsta tiden. Hur det blir i framtiden vet jag inte.
    Du borde lära dina barn vad det får för konsekvenser om man bedrar sin partner, så att de förhoppningsvis aldrig bär sig lika svinigt åt som deras mor har gjort. 

    Och nej, jag har faktiskt inte blivit bedragen, mig veterligen. 
  • Anonym (.)
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:59:26 följande:
    Jag undrar faktiskt inte över något hur jag ska agera ville i första hand skriva av mig och höra andra erfarenheter. Som jag skriver. Vad i hela friden skulle jag få ut av att ligga med någon annan eller vad hur skulle det förbättra vår situation
    Ok. Tack för att du förklarar det jag inte förstår. :)

    Jag tycker, som jag skrev innan, att varje svek är sitt eget, att man inte kan betala sitt eget dåliga samvete med att låta den andre också svika på samma sätt.
    Logiken haltar rejält i detta resonemang på många sätt, men det enda man får ut av det i slutänden är två svikna människor och risk att det ligger och gror i åratal i bakgrunden.

    Det som lär behövas är att ni pratar med varandra. Att du berättar om vad du känner och tänker, om det so m hänt och om relationen i stort. Att hon lyssnar och tar till sig. Men även det motvända, att hon berättar vad hon känner och tänker, om det som hänt och om er relation. Att du lyssnar och tar till dig av det.
    Att ni tillsammans kommer fram till vad ni ska göra, skiljas eller fortsätta.

    Ska ni fortsätta är det säkerligen nödvändigt att bygga upp tilliten till varandra igen. Hur man gör det har jag inga bra svar på men det finns kanske litteratur om det värt att läsa?

    EN viktig del, anser jag, är att få sexlivet att fungera för bägge. Där är mitt fasta råd att gå till en terapeut, att ni tar er tid och råd med det.
  • Anonym (Erfaren_man)
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:35:11 följande:
    Ja det har hon gjort. Men som en familj tacklar man problem tillsammans. Men det är kärnan till ett lyckat förhållande.. kommunikation!
    "tacklar problem tillsammans"?

    Knullade ni den där mannen tillsammans också? Nej, jag tror inte det. 
    Snälla, var inte så där mesigt svennebananaktig. 
  • Anonym (Fågel)
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 12:53:17 följande:

    Låter som du har blivit sårad förrut.

    Jag har övervägt många saker. Mest på hur jag behandlar mig själv. Det finns en sak som är helt och hållet det viktigaste och det är mina barn. Jag kan inte bara på någon dag slänga ut deras mamma. Mina barn går före mig själv. Detta menar jag för den närmsta tiden. Hur det blir i framtiden vet jag inte.


    Man ska aldrig stanna pga barnen. Det om något är rena giftet för en bra relation och uppväxt för barnen. Man kan inte bete sig hur som helst och bara ta för givet att ens partner ska förlåta och stanna pga barnen. Din fru har redan mentalt skitit i era barn.
Svar på tråden Min fru var otrogen