• Anonym (Mamma till två plus en)
    Wed 5 Aug 2020 08:28
    3299 visningar
    84 svar
    84
    3299

    "100 spänn på att de gör det för pengarnas skull"

    Hejsan.

    Denna tråd handlar inte skriver jag redan nu om hur det finns familjer som är jourhem, familjehem med fel avsikter eller onda uppsåt. Forskning visar att det funnits och säkert alltid kommer finnas "fel" människor som blir godkända för dessa uppdrag.

    Men i allafall. Vi börjar med mig och min familj och avslutar med ett dilemma jag behöver lite råd kring.

    Jag är gift sedan många år med min man som jag mötte som 16 åring. Vi är idag 32 och 34 år. Bor i en villa med våra två biologiska barn där ena är en rätt nybliven tonåring och den andra börjar mellanstadiet om nästa vecka.

    Utifrån min ålder är det lätt att se att vi fått barn i unga år. Och vi pratade alltid om tre barn. Men studier på universitetet kom i mellan (har 8.5 år på nacken av studier på grund och avancerad nivå).

    Eftersom tiden gick känndes det inte rätt att börja om med en bebis, vi hade kommit in i en ny fas i livet

    Vi kunde snorkla tillsammans utomlands, göra aktiviteter på ett annat sätt än tidigare och, ja men ni som har äldre barn vet. Ju äldre barnen blir desto mer "frihet" får man också som förälder. En promenad på tu man hand, handla i mataffären ensam. Slippa hämta och lämna på fritids osv. Även om det såklart blir tuffare också med, träningsr hit, läxor dit, kompisar, matcher osv osv osv.

    Vi trivdes alltså bra i vårt liv. Men en sak saknades. Vår trea. Eftersom jag själv och maken har en sämre uppväxt och har andra vuxna än våra föräldrar som våra förebilder har vi också en klar bild av vad familjehem innebär. Vi har mött många barn genom åren, alla med olika bakgrund och på nära håll upplevt hur mina "bonusföräldrar" hjälpt dem finna sig själva. Bli hel(are). Fighter med bup, soc och vakna nätter, utbrott, sönderslagna rum, droger, ja allt man kan tänka sig har dessa människor mött. Och givit oss således en stark och stabil grund att stå på inför det beslut vi förra året tog.

    Vi ville bli familjehem. Och fick napp fort. För att korta historien här så har vi nu en tredje liten stjärna som bor med oss. Som förgyller vår vardag, som vi kämpar för varje dag för att ge denne en sådan uppväxt och sådana minnen som barn bör få ta med sig senare i livet. Barnet är i en sådan ålder att hen börjar skolan nu. Vilket gör att vi fortfarande kan göra våra snorklingsresor (tyvärr har vi inte gjort den ännu pga corona men räknar med en Asien resa i mars), de aktiviteter vi gillar. Även om vårt liv är förändrat så är det inte så mycket som förändrats som om vi skulle fått ett spädbarn. Vi är alltså mer än tacksamma för att vi fått chansen att ta hand om detta barn så länge som det krävs, vi är tacksamma för att just X kom till vårt hem. X har lärt oss massor och utvecklat oss alla. Och relationen bio barnen har till denne stjärna är vacker.

    Vi gör alltså detta för att det saknades en pusselbit i vårt liv. För att hjälpa ett barn från det liv vi själva levde en gång. För att vi har kunskap, erfarenhet och god inlyssningsförmåga samt erhåller en god reflektion och analytisk förmåga. För att våra hjärtan är stora...

    Ja detta var det jag fick sitta och förklara gång på gång förra helgen. Vi hade barnvakt för första gången sedan X flyttade hem till oss för 9 månader sedan. En dag och en natt denna sommar ville jag och maken vara ensamma. Sedan klarar vi oss tills nästa sommar eftersom vi kan ta en timmer promenad ibland då de stora barnen passar den yngre. Vi klarar oss på det.

    Men under middagen som är med mina bästa vänner uppkom diskussionen från maken till bästa vänne gång på gång " ni gör det för pengarna, för att kunna resa, ha ungarna i dyra sporter, köpa dyr inredning osv osv osv".

    Och det gör mig så arg och ledsen att behöva försvara sig.

    Vi har rest utomland mellan 1-2 gånger per år sedan barnen var fem år. jag och dottern har ridit i flera år. Hela familjen föredrar kläder med märken, men handlar billigt och begagnat eller i HM butiker med. Detsamma med inredning, åena sidan kan jag köpa en vas för 70 kr på dollar, men å andra sidan en vas från Svenskt tenn för 3000 kr. Vi blandar dyrt med billigt och har alltid gjort.

    När man sedan försöker förklara att NI som våra vänner borde väl veta att denna livsstil är sedan länge. Och med handen på hjärtat, OM du också är familjehem är det vara jag, eller går du också back i princip på att vara familjehem?

    Den där omkostnaden man får täcker bara en liten del av vad ett barn faktiskt kostar per år. Och lönen, ja den får således täcka upp för de kostnader som uppstår.

    Nu vet jag inte riktigt hur jag ska tackla helgens samtal.. jag känner att jag inte kan släppa detta. Som ni märker har jag ju försökt övertala er att jag gör detta av rätt avsikter. Men vad jag än skriver kommer väl alltid någon skriva "eller hur, vad menar du här, la la la".

    Så frågan är, bör jag låta detta vara, eller gå upp på kaffe och prata med dessa, främst bästis make om vår dispyt? Jag vill ju inte att någon har fel bild av oss direkt.

  • Svar på tråden "100 spänn på att de gör det för pengarnas skull"
  • Anonym (L)
    Thu 6 Aug 2020 12:30
    #71
    +1
    Anonym (Mamma till två plus en) skrev 2020-08-05 21:28:11 följande:

    Aha! Förlåt, men jag är verkligen ledsen över att erkänna att det hela är sant. En kandidatexamen och en master i bagaget. Hade det inte varit för det faktum att jag likt dig kan erkänna att mitt ordförråd är tunt hade jag sökt till forskare, hade också velat undervisa inom mitt ämne. Nackdelen är, det spelar ingenrolm hur mycket jag läser och försöker lära mig det akademiska språket, synonymer. Hur än jag gör vill väldigt få av dessa fastna i mitt huvud. Så jag hade inte klarat att undervisa på högskolenivå eftersom jag inte naturligt har "språket". Jag har kunskapen bara.

    Var nästan sugen på att ta en bild på antagning.se där mina meriter finns. Men näh, jag vinner inget på att bevisa mig för en främling.


    Skönt att veta att jag inte är ensam. Har väl ett ok ordförråd men har lite problem med stavning. Skulle gärna undervisa men är rädd att jag ska stava fel och blir då ännu mer osäker. Är också akademiker. Det kan ta mig en evighet att utrycka vad jag vill ha sagt i skrift. Är inte så allmänbildad heller. Bra jobbat av dig att ha akademisk examen!
  • Thu 6 Aug 2020 14:05
    #72
    +1
    Anonym (L) skrev 2020-08-06 12:30:22 följande:
    Skönt att veta att jag inte är ensam. Har väl ett ok ordförråd men har lite problem med stavning. Skulle gärna undervisa men är rädd att jag ska stava fel och blir då ännu mer osäker. Är också akademiker. Det kan ta mig en evighet att utrycka vad jag vill ha sagt i skrift. Är inte så allmänbildad heller. Bra jobbat av dig att ha akademisk examen!
    Nu vet inte jag inom vilket område ni har er examen, men jag kan säga att inom naturvetenskapen har jag stött på fler doktorer, professorer, docenter osv än jag vill kännas vid som särskriver och stavar som krattor. De kan också vara superduktiga och kunniga inom sitt fält, men utan någon allmänbildning.

    Inte heller är en akademisk examen någon garanti för att man kan föra ett sakligt och relevant resonemang (men där anser jag att naturvetare är bättre och mindre "flummiga" än inom andra områden). Kraven som svenska universitet ställer på sina studenter på detta område upplever jag också som lägre än i resten av världen.

    Man kan alltså absolut undervisa utan att ha perfekt stavning och grammatik (om det nu inte är språk man undervisar i...), men man behöver kunna uttrycka sig på ett akademiskt språk med ordförråd och uttryck relevanta för området.
  • Fri 7 Aug 2020 05:53
    #73

    Jag tror ABSOLUT att det finns folk som blir familjehem för pengarna. Jag vet ju inte hur mkt man får men det är ju stor brist på hem, som det verkar, så rätt bra skulle jag tro (?)  MEN knappast  att det är TS drivkraft! . Den som köper en vas för 3000 på svenskt tenn har så den klarar sig

  • Anonym (abla)
    Fri 7 Aug 2020 06:43
    #74
    Anonym (Karin) skrev 2020-08-06 07:46:13 följande:

    Vad får man för att vara familjehem då? Det undrar jag egentligen.

    Har en bekant familj som är familjehem åt flera barn, som jag förstår de verkar vara genuint intresserade av barnen och de bor där ofta lång tid. De reser också, men hade gjort det även utan placerade barn.

    Det var väl lite ohyfsat av era vänner, verkar ju som ni lever ett gott liv oavsett.

    Kanske är det den vanliga svenska avundsjukan som tittar fram lite.


    Jag var också nyfiken och kollade upp det. Det var inte så mycket. Ersättningen består av två delar. Den ena delen ska gå till barnets omkostnader och den andra består av lön för att man tar hand om barnet. Tyckte själv det var rätt skäliga ersättningar.
  • Anonym (Signe­)
    Fri 7 Aug 2020 09:15
    #75

    Ja du, TS, det är väl inte förrän "placeringen" fyller 18-20 år och bidrags- och arvodeströmmen sinar, vi verkligen kan veta om ni gjort det för pengarna eller för barnets skull.

  • Anonym (X)
    Fri 7 Aug 2020 10:45
    #76
    Anonym (abla) skrev 2020-08-07 06:43:30 följande:

    Jag var också nyfiken och kollade upp det. Det var inte så mycket. Ersättningen består av två delar. Den ena delen ska gå till barnets omkostnader och den andra består av lön för att man tar hand om barnet. Tyckte själv det var rätt skäliga ersättningar.


    Vad ligger de olika delarna på ungefär?
  • Anonym (abla)
    Fri 7 Aug 2020 20:49
    #77
    Anonym (X) skrev 2020-08-07 10:45:11 följande:

    Vad ligger de olika delarna på ungefär?


    Kring 4000 för barnets omkostnader (minus barnbidraget. Lönen varierar beroende på uppdragets svårighet men 6000 netto som minst.
  • Anonym (Syste­r)
    Mon 25 Jan 2021 15:04
    #78
    Hellishen skrev 2020-08-06 08:10:40 följande:

    Du undviker att svara på hur mycket pengar det rör sig om för ersättning och arvode men det går ju lätt att googla fram. Mellan 8 000 och uppåt 20 000 kan man få ut per månad.

    Det ÄR ju en väl tilltagen ersättning och jag misstänker att inte minst för en låginkomsttagare kan det vara en stor lockelse därmed att ta ett fosterbarn, det kan ju bli som en hel extra månadslön varje månad om man har ett lågavlönat jobb. Samtidigt måste ju ersättningen vara god för att någon ska ta uppdraget.

    Med tanke på er flashiga livsstil som är viktig för dig så är väl pengarna en faktor i det hela, men inte den enda - för det brist på familjehem och jag tror tyvärr att de flesta människor inte skulle göra den insatsen oavsett pengarna. Så du kan vara stolt över er ändå!


    Jag var familjehem till en anhörig när pluggade på universitetet (alltså hade låg inkomst) Jag fick 10 000 efter skatt och tjänade inte en krona på det. Det kan låta som massor av pengar men i mitt fall var det en tonåring som bodde hos mig och en 15-19 åring kostar lika mycket som en vuxen. Tänk själv att du skulle leva på 10 000 i månaden, inte skulle du anse att du var rik och kunde köpa en massa lyx då. 
  • Jonnyn­ilsson
    Mon 25 Jan 2021 15:35
    #79

    Ännu en utflippad tråd med avundsjuka grälkärringar (av bägge kön).

    Till TS! Du och din familj gör ett fantastiskt arbete som tar emot och hjälper ett barn som av någon anledning inte kan få den omsorg det behöver av sina bio-föräldrar. Jag önskar det fanns fler av er. Då skulle färre barn behöva växa upp i dysfunktionella familjer och bli skadade för livet.

  • Anonym (XXX)
    Mon 25 Jan 2021 15:49
    #80
    Hellishen skrev 2020-08-06 08:10:40 följande:

    Du undviker att svara på hur mycket pengar det rör sig om för ersättning och arvode men det går ju lätt att googla fram. Mellan 8 000 och uppåt 20 000 kan man få ut per månad.

    Det ÄR ju en väl tilltagen ersättning och jag misstänker att inte minst för en låginkomsttagare kan det vara en stor lockelse därmed att ta ett fosterbarn, det kan ju bli som en hel extra månadslön varje månad om man har ett lågavlönat jobb. Samtidigt måste ju ersättningen vara god för att någon ska ta uppdraget.

    Med tanke på er flashiga livsstil som är viktig för dig så är väl pengarna en faktor i det hela, men inte den enda - för det brist på familjehem och jag tror tyvärr att de flesta människor inte skulle göra den insatsen oavsett pengarna. Så du kan vara stolt över er ändå!


    Med tanke på vad det kostar med ett eget barn (inkomstbortfall, dagis osv) så är  det ju verkligen ett tillskott, om man nu vill ha tre barn och ser alla barnen som sina egna. Valet står ju mellan ett  barn som man får 1 400 för i månaden i bidrag, eller ett barn som man får cirka 10 000 för i månaden i bidrag.
  • farman
    Thu 4 Feb 2021 06:38
    #81

    Vet inte vad man får för ersättning idag.
    Somliga gör det för att dom verkligen vill hjälpa med äkta glädje, ansvarskänsla.
    Andra för enbart pengarna.
    Vet folk som tagit in barn helt gratis från närområdet utan ersättning alla. grannar med problem.

  • Akidok­i
    Thu 4 Feb 2021 07:11
    #82

    Och la, la, la.

  • Anonym (Ö)
    Thu 4 Feb 2021 08:02
    #83

    Men vad är det för idioter?! Då gör de det INTE för att de är för lata, bekväma och själviska? Kontra med det... Sen be dem fara och flyga, det där är inte okej.

  • Thu 4 Feb 2021 08:59
    #84

    Jag förstår inte kommentarerna. 

    Man får en lön och ersättning för att vara fosterhem och om man sedan tar med barnet på resor och nöjen för antas det att pengarna skulle vara anledningen till att man är fosterhem. Men kostnader ökar ju med ytterligare en person, både i vardagen, på resan och nöjen. Tvivlar faktiskt på att man går plus på arvodet när man gör resor med det tredje barnet.

    Klart att det finns rötägg bland fosterfamiljerna, som överallt, men det är väl ändå undantagen. Tyvärr är det ju oftast så att det endast är de osmakliga och vedervära undantagen som är intressant att göra rubriker av.

    TS jag skulle snarare säga HEJA ER som faktiskt fortsätter ert liv med resor och skapar minnen, erfarenheter och tillhörighet för ert fosterbarn.

Svar på tråden "100 spänn på att de gör det för pengarnas skull"