• Anonym (Varfö­r)
    Thu 6 Aug 2020 13:58
    1070 visningar
    75 svar
    75
    1070

    Han har svårt med att jag umgås med ”släkting”

    Träffat min kille i snart 1 år. Under hela relationen har han vetat om att jag har en syskonrelationen med barnens pappas bror ska som min släkting. Jag har känt honom sen jag var 16 (nu 33),

    Han har hela tiden haft svårt med att vi umgås. Han tycker det är ok att vi umgås om jag eller min ?släkting? har sina barn med vid träffen. Jag har försökt vara respektfull mot min killes känslor och att han tycker det är jobbigt. Jag har tom bjudit med honom att träffa min släkting och en gång har de nu träffats. Så jag trodde att efter den träffen skulle han förstå att det inte finns något att oroa sig för.

    Men nej. Idag gick jag på en spontan lunch med min släkting och min kille blev sur för att jag inte frågade honom om han skulle med eller frågade honom om lunch. Min kille har semester oxå.

    Min kille har i omgångar under sin semester inte velat hitta på saker med mig som jobbar då han typ helst velat umgås med sina vänner istället, typ hållt dagen öppen . Och idag tänkte jag inte ens på att bjuda med honom, hade gjort samma om det var en tjejkompis .

    Vad ska jag göra? Nu svarar han inte på mina sms.

  • Svar på tråden Han har svårt med att jag umgås med ”släkting”
  • Sat 8 Aug 2020 11:23
    #61
    +1
    Drottningen1970 skrev 2020-08-08 08:23:33 följande:
    Sexuell risk med nån hon ser som sin bror....
    Haha men snälla.. dessa kompisar folk säger "är som en bror/syster" brukar de t.o.m. gifta sig med i slutändan. 
  • Anonym (Cissi­)
    Sat 8 Aug 2020 11:41
    #62
    QAnon skrev 2020-08-08 11:23:31 följande:

    Haha men snälla.. dessa kompisar folk säger "är som en bror/syster" brukar de t.o.m. gifta sig med i slutändan. 


    Ja precis ännu större risk att känslor uppstår med någon man är så nära och gillar så mycket att han "är som en bror" då är det inte långt till romantiska känslor uppstår, man ser fördelarna med tryggheten mm. Nej då skulle jag vara mindre orolig om min kille lunchade ihop med en tjej som han innerst inne stör sig lite på, hon är inte hans typ och han gillar henne inte egentligen så värst. Den där "som en syster" bruden ser jag som ett mycket större hot och skulle inte vara ok med att han messar och ringer hela tiden, ses ensamma osv. Förr eller senare händer det...
  • Anonym (Jaha8­)
    Sat 8 Aug 2020 11:57
    #63
    +1
    Anonym (Cissi) skrev 2020-08-08 10:01:06 följande:

    Men var ärliga nu, handen på hjärtat - har ni någonsin umgåtts med en jämnårig person av motsatt kön som du är vän med, och du har ALDRIG tänkt tanken på något sexuellt? Jag har det då inte, t.o.m min bästa kompis som är kille och som jag 100% betraktar som en bror. Vid något svagt ögonblick har det ändå blivit nån slags stämning och något kunde ha hänt. Det händer med alla, om det inte är biologisk släkting för då har man en spärr i skallen.. och möjligen om personen är vämjeligt oattraktiv fysiskt. Kvinnor och män kan inte bara vara vänner en längre tid och umgås mycket utan att åtminstone någon av parterna, troligen båda, i alla fall tänker tanken.


    Oj! Hur ska någon som är bisexuell göra? Inte umgås med någon annan än sin partner?
  • Anonym (Cissi­)
    Sat 8 Aug 2020 13:21
    #64
    +1
    Anonym (Jaha8) skrev 2020-08-08 11:57:27 följande:

    Oj! Hur ska någon som är bisexuell göra? Inte umgås med någon annan än sin partner?


    Ja då blir det ju samma dilemma i alla fall med vänner som också är bisexuella/homosexuella, det finns alltid en risk eller chans att det utvecklas andra slags känslor.
  • Anonym (Cissi­)
    Sat 8 Aug 2020 13:27
    #65

    Det finns massvis med exempel på syskon som tar över syskonets ex. Min halvbrors pappa gifte om sig med sin brors änka t.ex, de kände ju redan varandra och hon var säkert "som en syster" för honom också i alla år tills de gifte om sig med varandra. Praktiskt för henne att slippa byta efternamn ;)

  • Sat 8 Aug 2020 22:45
    #66

    Vilka konstiga talibanåsikter. Män och kvinnor kan aldrig vara vänner, äter de lunch tillsammans finns alltid risken att de vill ha sex ihop. Förr el senare kommer tanken. Hallå, ingen som har någon självdisciplin? Ingen som litar på sin partner?

    Är man så nära och trygga som syskon så är det nära att man blir ihop? Nej, har man inte blivit det under 16 år, varför skulle man bli det när en av dem är ihop med en annan?

    Man bör inte umgås med sina barns farföräldrar när det är slut med pappan. Men tänk om man blivit väldigt goda vänner, förutom att man alltid har barnen som gemensamt intresse?

    Om man har ett yrke med flest manliga kollegor ska man förstås inte äta lunch med nån av dem, nej, man ska sitta ensam om nu inte ens partner vill/kan luncha med en.

  • Anonym (E.)
    Sun 9 Aug 2020 05:09
    #67
    Xenia skrev 2020-08-08 22:45:04 följande:

    Vilka konstiga talibanåsikter. Män och kvinnor kan aldrig vara vänner, äter de lunch tillsammans finns alltid risken att de vill ha sex ihop. Förr el senare kommer tanken. Hallå, ingen som har någon självdisciplin? Ingen som litar på sin partner?

    Är man så nära och trygga som syskon så är det nära att man blir ihop? Nej, har man inte blivit det under 16 år, varför skulle man bli det när en av dem är ihop med en annan?

    Man bör inte umgås med sina barns farföräldrar när det är slut med pappan. Men tänk om man blivit väldigt goda vänner, förutom att man alltid har barnen som gemensamt intresse?

    Om man har ett yrke med flest manliga kollegor ska man förstås inte äta lunch med nån av dem, nej, man ska sitta ensam om nu inte ens partner vill/kan luncha med en.


    Fast idén att män och kvinnor ska kunna vara goda vänner på det sättet - att de umgås på tu man hand - är väldigt ny även i västvärlden. Så sent som i mitten på 1960-talet förekom det inte. Och jag tror att vi har de moraliska regler vi har av en anledning, så att säga. Man har sätt i samhällena att det inte fungerar annars.

    Nu ska vi låtsas att det fungerar - och följden blir en massa splittrade hem, barn som växer upp med fel far, barn som växer upp utan far, dysfunktionella styvfamiljer med barn hit-och-dit, ensamma mammor som måste försörjas av samhället, o.s.v.. Jag hade föredragit att leva med de gamla reglerna, framför det kaos som det blivit nu. 
  • Sun 9 Aug 2020 11:45
    #68
    +1

    Fortfarande finns väl regeln att man inte är otrogen?

    "De gamla reglerna" innebar att kvinnorna (iaf medelklassen) stannade i hemmet (och vantrivdes). De fick inte utbilda sig, de fick inte yrkesarbeta, de fick inte utvecklas.

    Nuförtiden yrkesarbetar kvinnor och inte bara i typiska kvinnoyrken. De har manliga kollegor som de kanske samarbetar med två och två. Då kan det också hända att de lunchar tillsammans. Och i 9 fall av 10 händer inget.

    Om man är trogen bara för att man aldrig är på tu man hand med någon annan man än ens biologiska släktingar, hur mycket är den troheten värd? Könsapartheid för att inte vara otrogen? Ännu säkrare med burka.

    Vad med tillit till varandra? Ska man ständigt vaka över sin pojkvän/flickvän?

  • Anonym (E.)
    Sun 9 Aug 2020 13:33
    #69
    Xenia skrev 2020-08-09 11:45:11 följande:

    Fortfarande finns väl regeln att man inte är otrogen?

    "De gamla reglerna" innebar att kvinnorna (iaf medelklassen) stannade i hemmet (och vantrivdes). De fick inte utbilda sig, de fick inte yrkesarbeta, de fick inte utvecklas.

    Nuförtiden yrkesarbetar kvinnor och inte bara i typiska kvinnoyrken. De har manliga kollegor som de kanske samarbetar med två och två. Då kan det också hända att de lunchar tillsammans. Och i 9 fall av 10 händer inget.

    Om man är trogen bara för att man aldrig är på tu man hand med någon annan man än ens biologiska släktingar, hur mycket är den troheten värd? Könsapartheid för att inte vara otrogen? Ännu säkrare med burka.

    Vad med tillit till varandra? Ska man ständigt vaka över sin pojkvän/flickvän?


    Man måste fatta att nära umgänge mellan personer av olika kön, kan sluta i att de har sex med varandra förr eller senare.

    Och angående arbetslivet. Jag håller inte med dig om att alla kvinnor vantrivdes av att vara hemma, det var också många som mådde bättre - idag slås många i stället ut när de går in i väggen på grund av dubbelarbete, eller helt enkelt inte passar in i arbetslivet, och får försörjas av skattebetalarna genom sjukpenning eller andra bidrag i stället. Vet inte om det är så mycket bättre?

    Och angående att upptagna kvinnor och män möts på arbetsplatsen - det kan du väl inte ha missat bara här på Familjeliv? Det är dagligen inlägg av typen: "hjälp vad jag ska jag göra, jag älskar egentligen min man och jag vill inte göra mina barn till skilsmässobarn. Men nu har jag blivit kär i min underbare kollega. Han är så mycket roligare och mer spännande än min man, och han luktar så gott, och jag blir så fnissig när han kommer in i mitt rum, och vi kan prata om allt och, och nu har vi börjat gå och äta lunch på tu man hand, och..."

    Man ska inte bagatellisera den problematiken heller.

     
  • Sun 9 Aug 2020 13:51
    #70
    Anonym (E.) skrev 2020-08-09 13:33:41 följande:
    Man måste fatta att nära umgänge mellan personer av olika kön, kan sluta i att de har sex med varandra förr eller senare.

    Och angående arbetslivet. Jag håller inte med dig om att alla kvinnor vantrivdes av att vara hemma, det var också många som mådde bättre - idag slås många i stället ut när de går in i väggen på grund av dubbelarbete, eller helt enkelt inte passar in i arbetslivet, och får försörjas av skattebetalarna genom sjukpenning eller andra bidrag i stället. Vet inte om det är så mycket bättre?

    Och angående att upptagna kvinnor och män möts på arbetsplatsen - det kan du väl inte ha missat bara här på Familjeliv? Det är dagligen inlägg av typen: "hjälp vad jag ska jag göra, jag älskar egentligen min man och jag vill inte göra mina barn till skilsmässobarn. Men nu har jag blivit kär i min underbare kollega. Han är så mycket roligare och mer spännande än min man, och han luktar så gott, och jag blir så fnissig när han kommer in i mitt rum, och vi kan prata om allt och, och nu har vi börjat gå och äta lunch på tu man hand, och..."

    Man ska inte bagatellisera den problematiken heller.

     
    Jag tycker iaf att hemmafrulivet verkar rätt andefattigt. Särskilt när barnen börjat skolan och hemmafrun inte hade annat att göra än att damma och putsa eller skvallra med sina väninnor. Kvinnor har också intelligens och behöver utmanas.

    Att arbetslivet kan ge utbrändhet stämmer, men det gäller väl både män och kvinnor? Och om två personer båda har barn och yrkesarbetar så ska väl båda "dubbelarbeta" också. Eller varför kan inte båda arbeta deltid om de prioriterar sin hälsa?

    De som är otrogna är det för att de egentligen inte älskar sin partner. De älskar sig själva mest och prioriterar njutning och passion. Eller omväxling. De borde aldrig gift sig. Sådana personer kommer alltid att hitta tillfällen till otrohet även om de inte hittar den på jobbet. Enda sättet att undvika detta är att stänga in frun i hemmet på bästa talibanvis, hon får inte ens gå och handla ensam. Skulle hon ändå lyckas vara otrogen är det bara att hedersmörda henne. 

    Ett samhälle där ingen kvinna har möjlighet att vara otrogen är inget samhälle jag vill ha. Dessutom är det väl vanligare att män är otrogna.

    De otrogna kvinnor som skriver på Familjeliv gör det för att det finns en konflikt. Ingen startar väl en tråd för att berätta om hur bra allt är.
  • Sun 9 Aug 2020 14:22
    #71

    Min mamma gjorde såhär när mina föräldrar separerade. Eller snarare, eftersom hon inte hade bra kontakt med sin egen släkt försökte hon klamra sig fast vid pappas syskon.

    Jag varken förstod eller uppskattade det. Klart jag ville träffa mina kusiner, men det var mer naturligt att göra det med pappa. Det tog 10 år innan hon släppte dem helt. Mycket tack vare att pappa skaffade en fru som inte alls uppskattade mammas konstanta, passiva närvaro i släkten.

    Jag tycker att du ska försöka gå vidare helhjärtat och se exets släkt som bekanta.


    Anonym (Varför) skrev 2020-08-06 17:27:46 följande:

    Han tycker jag har alldeles för mkt kontakt med barnens pappas familj. Jag träffade barnens pappa när jag var 16 och vi Separerade när jag var 27-28 år. Hans familj blev som min familj. Jag umgås med dom ibland vilket han tycker är konstigt. Jag förstår att jag kanske måste gå vidare men det skrämmer mig att avsluta den kontakten.


  • Sun 9 Aug 2020 14:27
    #72
    Xenia skrev 2020-08-09 13:51:44 följande:
    Jag tycker iaf att hemmafrulivet verkar rätt andefattigt. Särskilt när barnen börjat skolan och hemmafrun inte hade annat att göra än att damma och putsa eller skvallra med sina väninnor. Kvinnor har också intelligens och behöver utmanas.

    Att arbetslivet kan ge utbrändhet stämmer, men det gäller väl både män och kvinnor? Och om två personer båda har barn och yrkesarbetar så ska väl båda "dubbelarbeta" också. Eller varför kan inte båda arbeta deltid om de prioriterar sin hälsa?

    De som är otrogna är det för att de egentligen inte älskar sin partner. De älskar sig själva mest och prioriterar njutning och passion. Eller omväxling. De borde aldrig gift sig. Sådana personer kommer alltid att hitta tillfällen till otrohet även om de inte hittar den på jobbet. Enda sättet att undvika detta är att stänga in frun i hemmet på bästa talibanvis, hon får inte ens gå och handla ensam. Skulle hon ändå lyckas vara otrogen är det bara att hedersmörda henne. 

    Ett samhälle där ingen kvinna har möjlighet att vara otrogen är inget samhälle jag vill ha. Dessutom är det väl vanligare att män är otrogna.

    De otrogna kvinnor som skriver på Familjeliv gör det för att det finns en konflikt. Ingen startar väl en tråd för att berätta om hur bra allt är.
    "Tillfället gör tjuven" heter det och det är ingen tvekan om att de större kontaktmöjligheter mellan könen som finns idag ökar risken för otrohet. Det gäller både män och kvinnor. Men jag håller med dig, det är ett pris vi får betala. Att försöka stänga in kvinnorna kommer inte att fungera och är absolut inte önskvärt.

    Sen är jag tveksam till ditt påstående att män är mer otrogna än kvinnor. It takes two to tango, kvinnor initierar separation oftare än män och ska man gå efter trådarna här så finns det många kvinnor även i goda relationer som funderar på otrohet.
  • Anonym (E.)
    Sun 9 Aug 2020 15:23
    #73
    Tecum skrev 2020-08-09 14:27:27 följande:
    "Tillfället gör tjuven" heter det och det är ingen tvekan om att de större kontaktmöjligheter mellan könen som finns idag ökar risken för otrohet. Det gäller både män och kvinnor. Men jag håller med dig, det är ett pris vi får betala. Att försöka stänga in kvinnorna kommer inte att fungera och är absolut inte önskvärt.

    Sen är jag tveksam till ditt påstående att män är mer otrogna än kvinnor. It takes two to tango, kvinnor initierar separation oftare än män och ska man gå efter trådarna här så finns det många kvinnor även i goda relationer som funderar på otrohet.
    Absolut. På 60-talet kanske hustrun, som började tycka att hennes man var rätt vanlig och tråkig, förälskade sig i en skådespelare som hon bara såg på TV. Men denne utgjorde inget hot. Nu har hon många möjligheter att träffa någon på riktigt...

    Sedan fattar jag också, att man inte kan ha sådana lagar och regler att det inte finns någon möjlighet alls, för upptagna personer att träffa någon annan. Dock kan man fortsätta hålla på regler som hindrar att det utvecklas till ett förhållande - t.ex. så, att det inte är acceptabelt att en man och en kvinna (om en eller båda är upptagna), går ut och äter på tu man hand med någon av motsatt kön. Och naturligtvis inte umgås ensamma tillsammans i ett hem, på ett hotellrum, i en hytt på konferensresan på Finlandsbåten, o.s.v..

    Jag gillar inte att man försöker normalisera det beteendet. Normaliserandet, gör det ju också svårare för en kvinna/man att förbjuda sin man/hustru att börja umgås med en möjlig ny partner. 

  • Sun 9 Aug 2020 16:43
    #74
    Förbjuda sin partner att umgås med någon? Vet inte hur fogliga ni är men jag skulle då aldrig finna mig i det. Min partner är varken min chef eller min far. Han får allt be vackert och ge goda skäl. 

    Det är jag själv som ser till att inget händer, även om jag råkar vara ensam i ett rum med någon. Iofs är det inte självklart att alla män försöker med alla kvinnor heller.
  • Anonym (E.)
    Mon 10 Aug 2020 16:40
    #75
    Xenia skrev 2020-08-09 16:43:33 följande:
    Förbjuda sin partner att umgås med någon? Vet inte hur fogliga ni är men jag skulle då aldrig finna mig i det. Min partner är varken min chef eller min far. Han får allt be vackert och ge goda skäl. 

    Det är jag själv som ser till att inget händer, även om jag råkar vara ensam i ett rum med någon. Iofs är det inte självklart att alla män försöker med alla kvinnor heller.
    Jag tycker att det är OK att ha regler för vad partnern får göra med personer av motsatt kön - förutsatt att det är lika för båda. Man kan också ha en gemensam regel för vad som räknas som otrohet. Vissa drar gränsen vid kyssar, andra vid tryckare (nära dans), vissa redan vid förtroliga samtal. Som sagt - okej för mig, så länge som det är samma regel för båda. 
Svar på tråden Han har svårt med att jag umgås med ”släkting”