Hur kan vuxna människor tycka en medalj är viktigt??

Jag har återkommande läst om vuxna som håller på med diverse motionslopp i olika sporter. Ofta löpning men säkert även andra. Människor som är medelmotionärer på olika nivåer men ingen elit alls. 

Många verkar alltså tycka det är en kul aktivitet med motionslopp. Vilket ju är kul, som en social grej osv. Men så läser jag om att många bara deltar i de lopp där man får en medalj efteråt. Och då är det som att hjärnan kokar över. VARFÖR vill man ha en medalj för att man deltagit i en aktivitet som vuxen? Alltså min 12-åriga dotter tycker inte ens längre det är viktigt att få medalj när hennes lag deltagit i någon tävling. 

Och så finns det vuxna som tycker medaljen är avgörande för att delta eller ej.. 

Är det i nivå med alla som lägger upp varje träningsrunda på FB - syns den inte där finns den inte? Har jag inte medalj har jag inte deltagit? Vad hände med att göra saker för sin egen skull och inte för att visa upp det?

Jag har läst om många. Det verkar vara framför allt de som är ganska långsamma som bryr sig...

Sen förstår jag att det är skillnad om man gjort en klassiker eller sprungit sthlm maraton, det är ju en riktig prestation. Att hanka sig runt tjejmilen på 1,5 timme är det inte...

Att hanka runt tjejmilen på 90 minuter kan vara den största prestation som denna kvinna gjort.

Det är faktiskt en större prestation för den kvinna som alltid varit sämst att ta sig genom ett sådant lopp än den erfarne maratonlöparen.

Medaljerna för Lidingöloppet och Sthlm Marathon kan jag tycka är lite kul att ha kvar. Det är en gång och kanske aldrig mer. 

De medaljerna som kommer när man springer vanliga millopp i hemstaden däremot, aldrig satt något värde i dessa. Skriver aldrig ut diplom heller.

Det är lopp jag aldrig kommer springa. Så mina "futtiga" millopp har stort värde för mig