Jag den andra mannen - också fylld av sorg, saknad och skam

Du verkar vara en mycket manipulativ person och min erfarenhet av sådana är att ni har ingen empati för andra och att det är bara mycket hårt straff som kan få er att sluta förstöra andras liv. Hade det varit min fru du var otrogen med och försökte splittra sönder min familj, då skulle jag se till att det kostar dig väldigt dyrt. Otrohet är något som gör så mycket ont, splittrar familjer och gör att barnen och era respektive får djupa sår för livet. Min familj är mitt allt och jag skulle skydda den med mitt liv om det behövs. Jag har noll tolerans för otrohet, men jag kommer från ett annat land, är muslim och vi ser på otrohet på ett annat sätt än vad man gör här i Sverige

Hej igen ts.

Har nyligen uttryckt för min att jag inte klarar att ha det såhär längre. För mycket känslor och att veta det finns ett outtalat slutdatum pga hans dåliga samvete klarar jag heller inte av. Så nu ska det vara över och det gör så jävla ont. Jag har fått känslor på riktigt och retar ihjäl mig på att jag var så dum att jag gav mig in i leken. Jag har efter bara några dagar hört av mig ändå men han står emot då jag verkligen bad honom att inte uppmuntra mig mer. Undra hur lång tid detta ska ta att komma över. Känner så himla starkt för honom.

Menar du att jag kan göra vad som helst mot andra människor bara för att de är främlingar för mig? De som är otrogna hittar på alla sätt för att bortförklara sig. TS visste att kvinnan var gift och hade barn och valde ändå att inleda en otrohetsaffär med henne. Så visst är han medskyldig i allra högsta grad. Men jag håller med om att det är ändå kvinnan som har största ansvaret mot sin egen man. Och om du nu menar att det är ett "mänskligt beteende" att ge sig på att förstöra någons äktenskap, då har du säkert all förståelse för att den svikne mannen kan bli fruktansvärt mycket sårad och arg, eftersom någon försökte skilja honom inte bara från hans fru, utan även från hans egna barn. Säger du att det är normalt att helt medvetet svika sina närmaste och förstöra deras liv, men att det inte är normalt att försöka skydda sin familj från en manipulativ man, som tom här på forumet, försöker hitta på ett sätt att bil ihop med den andra kvinnan? Trots kontaktförbud och trots att kvinnan redan har sagt att hon vill satsa på sin familj?

Men då är det väl kanske bra om ni båda är öppna med det inför era respektive, eller hur?

För det är väl inte ok att ni båda sitter och smider planer och snackar om att "nå fram" samtidigt som ni lovat eran partner att ni slutat ha kontakt med varandra.

Vad menar du här egentligen? Vem ser inte svartvitt? Du själv uppenbarligen men vad innebär  "i min familj"? Menar du att din partner är öppen för att man kan prassla lite grann? Om så vore, vore det väl inget problem att du gjort det, så jag antar att det inte är den betydelsen. 

Att otro kan hända, att det finns fler och andra aspekter i ett äktenskap än det som gör ett äktenskap.

Vad innebär "äga mitt svek för min egen (inte egna!) och för min familjs skull"? 

Att välja bort sin familj för en otrohet kanske inte är veckans höjdpunkt men jag kanske väljer att göra det.

"Hemmarelation" - det finns inget sådant ord. 

Touché-jag menade, den relation som jag har hemma.

Om det inte är "svartvitt i "min familj" så borde du inte behöva lämna och det borde inte vara problem att du varit otrogen.

Behöver inte, men kanske inte vill vara kvar.

Det fins fler frågor om tidigare inlägg men jag valde detta nu

Du skriver som om du vill försöka verka PK här inför oss på forumet, men självfallet inte är det.