• Wed 9 Sep 2020 15:17
    6217 visningar
    395 svar
    395
    6217

    BF Maj 2021 (stannar på fl)

    Hej alla! Jag märkte att många i den andra BF maj gruppen gärna vill vara med i grupp på Facebook och då jag hellre vill stanna här på FL tänkte att jag startar en sån grupp om någon är intresserad.

    Jag är 29 år gammal och väntar mitt 3e barn. BF 17/5-21. Det har varit en berg- och dalbana och jag har inte varit säker på om vi ska fortsätta graviditeten eller ej men jag lutar nu mot att fullfölja. Är väldigt orolig för eventuella komplikationer och sjukdomar, är det någon annan med liknande känslor?

  • Svar på tråden BF Maj 2021 (stannar på fl)
  • Mon 14 Sep 2020 14:44
    #31
    Maria Maruschka skrev 2020-09-14 14:26:39 följande:

    Jag är 35 år och plussade lite överraskande i fredags, 11 september, vilket var då min mens skulle komma. Vi har försökt bli med barn sedan tidigt i våras, då jag slutat med p-spruta, men inte upptäckt på sticka att ÄL skulle vara igång. Tog ett gravtest för säkerhets skull då vi skulle ta oss lite alkohol på fredagskvällen och ojsan hoppsan ?????? Beräknad BF 21 maj 2021.

    Detta är min första graviditet och nu, då oron för att aldrig "kunna bli me barn" har lagt sig och jag börjat läsa bortom själva befruktningen är jag nu rysligt livrädd för missfall ???? Jag förväntar mig missfall efter att ha läst runt. Särskilt med tanke på min ålder och då det verkar som i stort sett alla ned lyckade graviditeter har haft ett par (minst) missfall innan. Fruktansvärd bedövande oro ????

    Jag har inga symtom på graviditet heller, utöver min sticka, vilket inte hjälper vid googlandet... Känner någon likadant och vill ventilera eller kan ge någon positiv anekdot som lyfter hoppet (även om jag förstår att det inte hjälper rent fsktiskt ????) så tas detta gärna emot ??

    Grattis till er alla som väntar som jag ????


    Känner igen mig sååå mycket i det du skriver! Jag sitter också och mer eller mindre väntar på att det ska gå åt helvete...

    Man får försöka tänka att man inte kan påverka något i det här skedet...

    Grattis till graviditeten! Håller alla tummar och tår för er.
  • Mon 14 Sep 2020 14:55
    #32
    Grustradgarden skrev 2020-09-14 14:44:54 följande:

    Känner igen mig sååå mycket i det du skriver! Jag sitter också och mer eller mindre väntar på att det ska gå åt helvete...

    Man får försöka tänka att man inte kan påverka något i det här skedet...

    Grattis till graviditeten! Håller alla tummar och tår för er.


    Tack! Hoppas för din skull med :) Så skönt att kunna säga (skriva) oron högt bara faktiskt, det lindrar där inget annat hjälper :)
  • Mon 14 Sep 2020 15:14
    #33
    Go o gla skrev 2020-09-14 08:44:38 följande:

    Hej igen alla nya. Kul med ett litet gäng nygravida. :)

    Canama: ja, trodde inte Finnland skulle vara så stor skillnad från Sverige. Lustigt

    Roxylady: jo då, i förrgår började jag få ont vilket sedan gick över till lite mer påkännande molvärkar. Så här känns det i livmodern.

    För ni som haft/har fått blödningar eller bruna flytningar mm så håller jag tummarna för att det inte är ngn fara med era små gryn! *styrkekram*


    Kom några timmar efter jag skrev min fråga för mig också haha. Gjorde att jag inte ens kunde sova. 
  • Mon 14 Sep 2020 15:16
    #34

    Kul med fler i samma ålder :) Jag är också 35. Trodde inte att det skulle ta sig när man hade blivit lite äldre. Gick på första försöket för 10 år sedan med vårt första barn. Nu fick vi på 4e försöket. Men det är bra det också. Är så tacksam att man fortfarande kan.

    Ska till BM den 28e. Funderar på att göra tidigt VUL för att se om det är något där inne och hur många dem är. Vet ni när man kan göra sånt?

  • Mon 14 Sep 2020 15:40
    #35

    Hej, hoppar in här. 36 år, väntar fjärde barnet bf 17/5. Har tre söner sen en tidigare relation som är 13, 10 och 6. Den här bebisen är min killes första. Så nervös för mf, komplikationer osv men försöker ta en dag i taget.


    Mamma till tre hjärtan 2007, 2010 och 2014
  • Mon 14 Sep 2020 15:48
    #36
    Maria Maruschka skrev 2020-09-14 14:26:39 följande:

    Jag är 35 år och plussade lite överraskande i fredags, 11 september, vilket var då min mens skulle komma. Vi har försökt bli med barn sedan tidigt i våras, då jag slutat med p-spruta, men inte upptäckt på sticka att ÄL skulle vara igång. Tog ett gravtest för säkerhets skull då vi skulle ta oss lite alkohol på fredagskvällen och ojsan hoppsan ?????? Beräknad BF 21 maj 2021.

    Detta är min första graviditet och nu, då oron för att aldrig "kunna bli me barn" har lagt sig och jag börjat läsa bortom själva befruktningen är jag nu rysligt livrädd för missfall ???? Jag förväntar mig missfall efter att ha läst runt. Särskilt med tanke på min ålder och då det verkar som i stort sett alla ned lyckade graviditeter har haft ett par (minst) missfall innan. Fruktansvärd bedövande oro ????

    Jag har inga symtom på graviditet heller, utöver min sticka, vilket inte hjälper vid googlandet... Känner någon likadant och vill ventilera eller kan ge någon positiv anekdot som lyfter hoppet (även om jag förstår att det inte hjälper rent fsktiskt ????) så tas detta gärna emot ??

    Grattis till er alla som väntar som jag ????


    Ang inga symtom: har en nära bekant som hade NOLL symtom från första stund. Hon var övertygad om att de inte fanns nått därinne, men jo minsann de va de. Hon mådde lika prima genom hela graviditeten.

    Så man måste inte ha massa symtom :D
  • Mon 14 Sep 2020 16:03
    #37

    Är på sluttampen av en förkylning (som såklart gjort att jag ännu mer oroat mig för missfall...). I b l a n d, inte alltid, när jag hostar gör det såå fruktansvärt ont i äggstockarna(?) så jag behöver sätta händerna mot och grimasera med hela ansiktet! Det går över efter några sekunder, men ändå. Är det vanligt?

  • Mon 14 Sep 2020 16:06
    #38
    Canama skrev 2020-09-14 15:48:26 följande:

    Ang inga symtom: har en nära bekant som hade NOLL symtom från första stund. Hon var övertygad om att de inte fanns nått därinne, men jo minsann de va de. Hon mådde lika prima genom hela graviditeten.

    Så man måste inte ha massa symtom :D


    Åh, tack :P Jätteskönt att höra! Man bygger mycket dumma idéer i huvudet: att min senaste mens kanske var ett tidigt missfall och att plusset bara är rester av graviditetshormon till exempel :/

    Efter allt jag läst avvaktar jag från att kontakta BM, för att inte få upp hoppet för mycket. För man får väl knappast mer kontroll för man är "mogen" och orolig... Eller? Enligt googling gör jag redan allt - det lilla - man själv kan för att minska risken för missfall. Kan de ge en mer från BMs sida?
  • Mon 14 Sep 2020 16:34
    #39
    Trean2021 skrev 2020-09-13 18:31:23 följande:

    Jag ska till barnmorskan imorgon men nu ikväll har jag börjat blöda så det blev tyvärr inget denna gång.


    Nej så tråkigt om det nu är så. Var du hos barnmorskan som planerat? Har du fortsatt blöda?

    Den allmäna oron över missfall är definitivt något många av oss känner. Jag är själv väldigt orolig. Men kan väl delvis trösta med att i början är det inte ovanligt att inte känna så många symptom. V 3-5 var Det främst att jag kunde vakna mitt i natten och vara klarvaken samt att ja vaknade tidigare på morgnarna. Nu sen någon vecka tillbaka är jag dödstrött samt illamående typ hela tiden...... Det är trots allt bättre att inte ha så mycket symtom.
  • Mon 14 Sep 2020 18:37
    #40

    Hejsan! Plussade igår med femte barnet. Bf 19/5 om allt går som det ska :)


    Barn födda -02, -07, -10 & -19
Svar på tråden BF Maj 2021 (stannar på fl)