Anonym (fcss34) skrev 2020-09-16 19:40:06 följande:
Det är konstellationen emellan dom 3 som problemet ligger. De (exet) kommunicerar på ett sätt som utesluter henne (TS) trots att hon är en del av barnets familj. Exet borde visa mer respekt för pappan och den nya kvinnan och deras livssituation, och inkludera henne mer i barnets utveckling. Inte bara skriva till mannen hela tiden och strunta i att höra hur det är med dom alla (inkl. den nya kvinnan), Ts känner sig utesluten verkar det som, från en familjeangelägenhet och ser därför exet som ett orosmoment hon inte kan kontrollera. Det gäller hennes mans liv/barn och blir därför lite konstigt att hon bara ska stå utanför det, kanske?
Men du skriver tidigare att du tycker att mamman sms:ar för ofta dvs ca 7 ggr i månaden och att mamman är påträngande och ska lämna ts och mannen ifred.
Att ts ska slippa få höra om barnet och att mamman borde höra sig mer sällan, kanske 1-2 ggr i månaden då ts har fått en bebis.
När de allra flesta här förklarar att det är normalt och inte alls för mycket att skicka sms 7 ggr i månaden om vad som händer med barnet och att pappan har rätt att få info om sitt barn och att man ju inte slutar bry sig om sitt barn bara för att man får ett nytt.
Då plötsligt skriver du att mamman borde inkludera ts ännu mer i barnets utveckling och informera vad som händer i barnets liv.
Hur ska du ha det?
Ska mamman lämna ts och pappan ifred tycker du eller ska mamman inkludera ts i allt som rör barnet?
Du får bestämma dig hur du tycker att mamman ska göra.
Sen skriver du att mamman bara bryr sig om sitt barn och inte tar hänsyn till att ts har fått en bebis fast mamman ju har skrivit att det är så roligt med bebisen, ber dom skicka bilder så hon kan visa sitt barn, 5 åringen sitt nya syskon.
Mamman och ts sambo har ett barn i hop och kommer tills det är vuxet behöva ha kontinuerlig kontakt angående barnet, det kan inte ts göra något åt.
Det är ts barns syskon, mannen är nu 2 barns far och är lika mycket pappa till 5 åringen som till bebisen.
Sen kan ju ts vara tacksam över att hennes barn får leva ihop med sin pappa och det får inte 5 åringen.
I alla fall får bebisen leva med sin pappa nu, ingen vet ju om det blir tills barnet blir vuxet eller ej.
Var glad för det!