• Anonym (Klara­)
    Wed 16 Sep 2020 19:59
    899 visningar
    25 svar
    25
    899

    Mitt barn tycker mitt boende är mkt sämre än pappans :(

    Varit skild i snart 7 år, bor själv med barn vv. Nu börjar min 12-åring allt oftare nämna hur hen så gärna skulle vilja flytta, att vårt område är fult och att hen skäms.

    Vi bor i ett radhus med fin standard men området är lite trashigt. Det yngre barnet trivs jättebra och jag med.

    Pappan bor med ny familj i ett nybyggt hus, våra ekonomiska situationer ser ju helt olika ut. Jag har inte råd med någon stor villa som ensamstående och barnets ord gör att jag känner mig otillräcklig och ledsen. Som att barnet faktiskt ser ner på mig och inte har den ekonomiska uppfattningen såklart. Någon som varit med om liknande? :(

  • Svar på tråden Mitt barn tycker mitt boende är mkt sämre än pappans :(
  • Wed 16 Sep 2020 20:23
    #1

    Har inte hört talas om något liknande, men ni får väl titta på lite husannonser och resonera om priser. Var ärlig med hur mycket radhuset är värt och hur stor extrakostnaden per månad blir om ni flyttar till något som är "fint nog".


    Säg att er månadskostnad skulle öka med 4000 kr/månad. Då får barnet komma med förslag på hur ni ska kapa utgifterna så att ni får loss 4000 kr.
    Tex sälja alla skärmar, avsluta mobilabonnemang, avsluta Tv-avonnemang, skippa semester, skippa utemat, börja äta veckomenyerna från "under tian" (tex:   undertian.com/300-kronorsvecka-april-2019-2/), bara köpa secondhandkläder,

    Kanske får ni ihop extrakostnaderna? Då kanske det kan vara ett alternativ att faktiskt fundera på att flytta till ett bättre område?
    Antagligen är det rätt kraftiga uppoffringar som barnet behöver göra = barnet kommer inse varför ni bor som ni gör...

  • Anonym (Y)
    Wed 16 Sep 2020 20:26
    #2
    +1

    Dryg unge 

  • Anonym (korv)
    Wed 16 Sep 2020 20:32
    #3

    låter lite som att barnet tagit efter någon annans synsätt (pappans? kompisarnas?) och handlar om att han är prepubertal, då skäms man lättare för saker. snart blir det ännu värre, då kommer han vilja gå fem meter ifrån dig.

    Dvs - jag tror det handlar om att han antingen vill va som sina kompisar (osäkerhet, prepubertet) eller har internaliserat någon attityd från pappan som du drabbas av. fråga gärna vad som fått honom att tänka såhär, speciellt om han verkat nöjd förut.

    tror även att, som någon nämnde, berätta vad det skulle vara för levnadsstandard om ni bodde finare (inget tv-abonnemang, mobilabonnemang, billigare kläder, etc), dvs inga pengar över.

    då sätter du en gräns om attityden kommer från pappan, alt visar vad det skulle innebära med din inkomst. är det kompisarna det kommer ifrån kan han behöva stöttning i självförtroende.

  • neverp­reggo
    Wed 16 Sep 2020 20:40
    #4

    Jag förstår att det känns men det är en "oförstående tonåring" så ta inte åt dig. Kanske sitta ner tillsammans och förklara ekonomi och hur olika människor har olika förutsättningar men att du gör så gott du kan. Som någon skrev peka på vad hon har istället för att bo i ett finare område, långt ifrån alla kan bor i radhus heller.

  • Anonym (Skild­)
    Wed 16 Sep 2020 21:41
    #5

    Om du bott i 7 år kanske du har råd att uppgradera nu till ett bättre område? Du kanske kan titta lite, det kanske inte är så långt bort som du tror? Ett lite mindre radhus kanske men i ett bättre område? En flytt kan faktiskt pigga upp både vuxna och barn och man måste ju inte köpa ett splitter nytt jättehus, man kan uppgradera litegrann.

  • Anonym (A)
    Wed 16 Sep 2020 21:50
    #6
    nnnnnnnn skrev 2020-09-16 20:23:14 följande:

    Har inte hört talas om något liknande, men ni får väl titta på lite husannonser och resonera om priser. Var ärlig med hur mycket radhuset är värt och hur stor extrakostnaden per månad blir om ni flyttar till något som är "fint nog".


    Säg att er månadskostnad skulle öka med 4000 kr/månad. Då får barnet komma med förslag på hur ni ska kapa utgifterna så att ni får loss 4000 kr.
    Tex sälja alla skärmar, avsluta mobilabonnemang, avsluta Tv-avonnemang, skippa semester, skippa utemat, börja äta veckomenyerna från "under tian" (tex:   undertian.com/300-kronorsvecka-april-2019-2/), bara köpa secondhandkläder,

    Kanske får ni ihop extrakostnaderna? Då kanske det kan vara ett alternativ att faktiskt fundera på att flytta till ett bättre område?
    Antagligen är det rätt kraftiga uppoffringar som barnet behöver göra = barnet kommer inse varför ni bor som ni gör...


    Bra skrivet.
  • Anonym (Klara­) Trådstartaren
    Wed 16 Sep 2020 22:24
    #7
    +1
    Anonym (korv) skrev 2020-09-16 20:32:54 följande:

    låter lite som att barnet tagit efter någon annans synsätt (pappans? kompisarnas?) och handlar om att han är prepubertal, då skäms man lättare för saker. snart blir det ännu värre, då kommer han vilja gå fem meter ifrån dig.

    Dvs - jag tror det handlar om att han antingen vill va som sina kompisar (osäkerhet, prepubertet) eller har internaliserat någon attityd från pappan som du drabbas av. fråga gärna vad som fått honom att tänka såhär, speciellt om han verkat nöjd förut.

    tror även att, som någon nämnde, berätta vad det skulle vara för levnadsstandard om ni bodde finare (inget tv-abonnemang, mobilabonnemang, billigare kläder, etc), dvs inga pengar över.

    då sätter du en gräns om attityden kommer från pappan, alt visar vad det skulle innebära med din inkomst. är det kompisarna det kommer ifrån kan han behöva stöttning i självförtroende.


    Det här låter som nåt jag kan ta till mig av. Känns som det ligger något annat bakom än själva boendet, nåt inom hen själv som har en del flyktbeteenden generellt och förskönar sånt som hen inte har. Ska testa.
  • Anonym (Klara­) Trådstartaren
    Wed 16 Sep 2020 22:26
    #8
    Anonym (Skild) skrev 2020-09-16 21:41:44 följande:

    Om du bott i 7 år kanske du har råd att uppgradera nu till ett bättre område? Du kanske kan titta lite, det kanske inte är så långt bort som du tror? Ett lite mindre radhus kanske men i ett bättre område? En flytt kan faktiskt pigga upp både vuxna och barn och man måste ju inte köpa ett splitter nytt jättehus, man kan uppgradera litegrann.


    Jag har inte ekonomisk möjlighet för uppgradering, vi lever jättebra men utrymmet finns inte. Vi bor liksom så bra vi kan med min lön. Att byta till mindre är inte heller aktuellt, vi har 87 kvadrat idag och även det hade kunnat få vara större.
  • Anonym (Klara­) Trådstartaren
    Wed 16 Sep 2020 22:30
    #9
    +1
    neverpreggo skrev 2020-09-16 20:40:37 följande:

    Jag förstår att det känns men det är en "oförstående tonåring" så ta inte åt dig. Kanske sitta ner tillsammans och förklara ekonomi och hur olika människor har olika förutsättningar men att du gör så gott du kan. Som någon skrev peka på vad hon har istället för att bo i ett finare område, långt ifrån alla kan bor i radhus heller.


    Precis, det blir lite orättvist att bli jämförd med familjer där de är två vuxna med mig som är ensam. Pappan hade heller inte haft möjlighet att bo som han gör om inte ny partner flyttat in direkt, som inte alls var bra för barnen. Men sånt vill jag ju inte ta upp och framstå pappan som dålig eller så inför barnet. Men det blir ju så paradoxalt, klart jag också haft helt andra ekonomiska förutsättningar om jag bara tänkt på mig själv.
  • Anonym (jordg­ubben)
    Wed 16 Sep 2020 22:56
    #10

    Ta inte åt dig. Det är "naturligt" att ibland vara avundsjuk eller missnöjd. Tycker du ska förmedla stolthet och tacksamhet över ditt radhus. Du behöver kanske inte predika att det minsann finns folk som varken har tak över huvudet eller mat på huvudet men ändå ha en aura av tacksamhet över det ni har och som förhoppningsvis sedan smittar över på sonen.

Svar på tråden Mitt barn tycker mitt boende är mkt sämre än pappans :(